| 1. |
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 3. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Blomé, Gunnar
(författare)
-
Corporate social responsibility in housing management : is it profitable?
- 2012
-
Ingår i: Property Management. - : Emerald Group Publishing Limited. - 0263-7472 .- 1758-731X. ; 30:4, s. 351-361
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose – The purpose of this paper is to evaluate corporate social responsibility (CSR) in the context of real estate management. Different operation cost indicators are identified and related to the estates’ social condition. Design/methodology/approach – The empirical material was collected from the company's accounts and by interviews with the staff and is based on a comparison between two similar areas that mainly differed in how much resources the company invested in social projects and maintenance. Findings – The results indicate that CSR leads to approximately 4.5 percent lower annual operating and maintenance costs, which improved the company's profitability, especially if higher maintenance standards made higher rents possible. Other advantages were improved goodwill, which led to new business opportunities. Research limitation/implications – The primary issue of the study is to identify consequences of CSR. However, more research is needed about landlord incentives and economic effects of initiated landlord investments. The evaluation method also needs to be further developed and refined. Originality/value – From a practical perspective, the paper gives a deeper insight into the possible economic advantages of CSR. From the perspective of the scientific community, the paper shows the possibilities in using a comparative evaluation model together with detailed company data in order to identify important indicators and effects.
|
|
| 6. |
- Blomé, Gunnar
(författare)
-
Economic Evaluation of Renovation in Socially Deprived Housing Estates : a case study from Malmö
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this study, is to analyse the profitability of a strategy to increase the quality of housing in socially disadvantaged large housing estates. The primary issue is to identify costs affected by poor management and the estates‟ social condition. Based on case study material from a socially deprived area, detailed economic data is discussed and analysed. The empirical data indicates that it is profitable to have a clear and active housing management strategy. The results also show that dedicated landlords‟, need to spend more resources on property management as this has a very positive impact on the local community as whole. Although the future estimated company value after the renovation process were profitable, from an optimistic assumption there are difficulties in justifying large scale investment purely from a business perspective. These findings give a better understanding of possible issues and the housing company's work process to improve an area. The value of the study, from a practical perspective, is a deeper financial knowledge of problems and possibilities to stabilize these housing areas and to find sustainable work methods. From a research perspective, this provides economic information which can be used for comparative management studies.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Blomé, Gunnar
(författare)
-
Ekonomiska effekter relaterade till åtgärder i bostadsområden - Två praktiska exempel
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten innehåller en beskrivning och analys av ekonomiska effekter relaterade till åtgärder i socialt utsatta bostadsområden. Utgångspunkten har varit att öka förståelsen för olika angreppssätt. I rapporten jämförs relationsförvaltning i Fisksätra, Nacka kommun med traditionell förvaltning i Lindängen, Malmö kommun. Därefter beskrivs och analyseras två strategiska val för några fastigheter i Herrgården på Rosengård, Malmö kommun som innebär (a) stora investeringar eller (b) inga nya investeringar. Rapporten beskriver/analyserar olika företagsindikatorer som hänger ihop med områdets sociala tillstånd för att exemplifiera företagsekonomiska effekter av åtgärder: reparationer vid flytt, grov misskötsamhet vid avflyttning, renhållning av utemiljön, sophantering, klottersanering, förstörda fönster, mekaniskt sabotage/generellt sabotage, städning, hantering av störningar, hantering av obetalda hyror, obetalda hyror och vakanser. För att beskriva områdesrelaterade problem omfattar rapporten även samhällsindikationerna: räddningstjänst- och poliskostnader. Resultatet ska i första hand ses som en vägledning för att förstå vilka effekter åtgärder har på intäkts- och kostnadssidan i en lokal områdesförvaltning samt öka förståelsen för olika strategiska vägval. Åtgärder relaterat till bostadsområdenas sociala situation har visat sig vara ekonomiskt lönsam. Relationsförvaltningen har bedömts ge en kostnadsbesparing på 5 procent av drift- och underhållskostnaden per år för Fisksätra och i Herrgården har sociala åtgärder i kombination med fysiska investeringar bedömts ge en besparing på 16 procent av drift och underhållskostnaden per år. Vid optimistiska antaganden om kostnader och intäkter anses områdesåtgärderna i Herrgården vara företagsekonomiskt effektiva i relation till värden som skapas, ägarens ambitioner och andra strategiska vägval. Bostadsföretagens viktiga roll som samhällsbyggnadsaktör har befästs i exemplet Herrgården. Uteblivna åtgärder har resulterat i en beräknad extra samhällskostnad på 10 000 kr per lägenhet/år för att hantera bränder och kriminalitet när området inte fungerar socialt. I exemplet Herrgården har det även visat sig att alternativ (b), inga nya investeringar kan motiveras ur ett kort företagsekonomiskt perspektiv vid stor efterfrågan på bostäder då en ansvarslös ägare kan ha kvar hyresgäster, lyfta ett positivt driftnetto och därmed få hög, snabb avkastning utan att motsvara fastigheternas behov vilket är förödande för bostadsmiljön och på sikt leder till att fastigheterna blir uttjänta. Av de slutsatser som lyfts fram i rapporten är det särskilt viktigt att påpeka följande: för att nå företagsekonomisk genomförbarhet och hållbar positiv områdesutveckling bör insatser i storskaliga bostadsområden främst inriktas mot att återställa bostadsmiljön istället för storskaliga förnyelseinsatser. Därtill måste de fysiska åtgärderna förenas med kontinuerliga sociala insatser med utgångspunkt i det lokala behovet. Nämnvärt att påpeka är att fastighetsägare som inte sköter (normalt för områdets situation) behov av drift- och underhåll, via en tydligare tillämpning av redan befintlig lagstiftning inte bör ha möjlighet att fortsätta på samma sätt. Ofta framställs områdesproblem som svåra att angripa men med företags-ekonomiskt effektiva åtgärder kan en till synes hopplös situation snabbt förändras.
|
|
| 9. |
- Blomé, Gunnar
(författare)
-
Försäljning av allmännyttan och inträde av privata ägarintressen - Effects of privatization of public housing in Sweden
- 2012
-
Ingår i: Kart og Plan. - : Fagbokforlaget. - 0047-3278. ; 72:1432, s. 95-103
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this study was to analyze effects of privatization of public housing in Sweden. Causes of privatization, impact on the housing market and social consequences are discussed. The study is based on a review of research literature concerning issues related to privatization of public housing. The results indicate that the proportion of publicly owned houses has been reduced in attractive areas. Some local communities were adversely affected. A minority sector of the population and a few private landlords have been favored. Situations that justify privatization exist, but landlords need improved incentives to be more responsible and provide better quality. More empirical studies are needed to increase knowledge about the long-term effects of privatization.
|
|
| 10. |
- Blomé, Gunnar
(författare)
-
Herrgården : ett levande bostadsområde i förändring
- 2008
-
Ingår i: Inne och ute i Malmö: Studier av urbana förändringsprocesser / Ebba Lisberg Jensen och Pernilla Ouis (red). - : Malmö högskola, Institutionen för urbana studier. - 9789197723329 ; , s. 91-104
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
