| 1. |
- Blom, Björn, 1965-, et al.
(författare)
-
Symposium: Below the surface – Critical realism and social work research
- 2023
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The theme of the symposium is how critical realism has been applied in social work research since the early 2000s. This symposium is strongly linked to the subtheme of Theory and practice in social work and more specific to theory development in social work. The aim of the symposium is to describe and discuss research where critical realism (CR) has been applied as a theoretical framework, and to inspire others to utilize CR in social work research. The first presentation is based on a systematic literature review of critical realism in social work research conducted between 2001 and 2022. The following two presentations concentrates on the CAIMeR-theory (Blom & Morén 2010; 2019), which is a general theory developed at Umeå University, based on CR, used for explaining client outcomes. The second presentation focuses on a revised version of the CAIMeR-theory. The third presentation demonstrates how the CAIMeR-theory underpinned and guided a small evaluation project. The presentations in the symposium will address central concepts of CR in different ways, and will altogether, serve as an introduction to critical realism and its use in social work research in different contexts.
|
|
| 2. |
- Hall, Taylor, et al.
(författare)
-
Mortality among a national population sentenced to compulsory care for substance use disorders in Sweden : Descriptive study
- 2015
-
Ingår i: Evaluation and Program Planning. - : Elsevier. - 0149-7189 .- 1873-7870. ; 49, s. 153-162
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sweden's compulsory addiction system treats individuals with severe alcohol and narcotics use disorders. Merging data from three national level register databases of those sentenced to compulsory care from 2001 to 2009 (n = 4515), the aims of this study were to: (1) compute mortality rates to compare to the general Swedish population; (2) identify leading cause of mortality by alcohol or narcotics use; and (3) identify individual level characteristics associated with mortality among alcohol and narcotics users. In this population, 24% were deceased by 2011. The most common cause of death for alcohol users was physical ailments linked to alcohol use, while narcotics users commonly died of drug poisoning or suicide. Average age of death differed significantly between alcohol users (55.0) and narcotics users (32.5). Multivariable logistic regression analysis identified the same three factors predicting mortality: older age (alcohol users OR = 1.28, narcotic users OR = 1.16), gender [males were nearly 3 times more likely to die among narcotics users (p < .000) acid 1.6 times more likely to die among alcohol users (p < .01)] and reporting serious health problems (for alcohol users p < .000, for narcotics users p < .05). Enhanced program and government efforts are needed to implement overdose-prevention efforts and different treatment modalities for both narcotic and alcohol users. (C) 2014 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 3. |
- Nilsson Blom, Marcus, 1980-
(författare)
-
Opioidberoende : en studie om beroendevården och det sociala sammanhangets betydelse
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Opioid dependence is highly associated with health problems relating to physical health (infectious diseases) as well as mental health (depression, anxiety, antisocial behavior). In addition, research has found an association between use of opioids and increased risk of premature death as a consequence of overdose or other circumstances, such as suicide. Furthermore, opioid dependent individuals experience a high level of social exclusion and problems with relationships, housing, income and livelihood. Overall, there is a connection between opioid dependence and physical, psychological and social vulnerability as well as premature death.The importance of social cohesion has rarely been the focus in research on opioid dependence. Therefore, there is a need to further explore whether differences in outcomes (medication assisted treatment, mortality and co-morbidity) in addition to individual characteristics, can be derived from social aspects of the opioid dependent individual’s life.The overall aim of the dissertation is to examine individual and social factors among individuals who are dependent on opioids and how they are associated with outcomes relating to: a) medication assisted treatment; and b) mortality and co-morbidity.This dissertation is based on data from four different registers. The first and second sub-studies use ASI data. The third uses DOK data from the National Board of Institutions (SiS) and the Death Registry (National Board of Health and Welfare). The fourth study is based on both DOKdata and data from the national patient registry (National Board of Health and Welfare).Overall, this dissertation confirms the understanding of opioid dependence as associated with a high level of vulnerability. This dissertation shows that opioid dependence is characterized by extensive care efforts, low levels of employment, and a high level of mental health and comorbidity.This dissertation shows that the characteristics related to the social network (parenting, work and education) are of significance for being in treatment, but also remaining in care (medication assisted treatment), which in turn promotes the individual's health and long-term health development. In that, this dissertation shows that for individuals dependent on opioids, there is an association between being part of a social network and favorable health development.
|
|
| 4. |
- Svenlin, Anu-Riina, et al.
(författare)
-
En vetenskaplig genomlysning av missbruksbehandlingen på HVB-hemmet Avstampet i Norr
- 2024
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Syftet med den vetenskapliga genomlysningen var att undersöka hur, varför och under vilka förutsättningar HVB-hemmet Avstampet i Norr uppnår sina behandlingsresultat. Studien fokuserade på den primärbehandling mot missbruk enligt tolvstegsprogrammet och Recovery Dynamics som bedrivs vid Avstampet. Behandlingen är drog- och medicinfri. Studiens design byggde på en programteoriansats med inslag av en måluppfyllelsemodell. Programteoriansatsen användes för att ta fram en lokal och verksamhetsspecifik teori som beskriver, och i viss mån förklarar, hur och varför Avstampet uppnår sina behandlingsresultat. Med hjälp av en måluppfyllelseanalys granskades verksamhetens avsedda och uppnådda mål. Studiens teoretiska referensram bestod av KAIMeR-teorin och den kontextuella modellen vid terapeutisk behandling. Studiens data bygger på tre fokusgruppsintervjuer med personalen som genomfördes under perioden september 2019 till februari 2020.Det övergripande resultat Avstampet eftersträvar är en långvarig stabil förändring och drogfrihet i klientens liv. Klienterna ska klara av motgångar och utmaningar utan att falla tillbaka i missbruk. I resultatbeskrivning kan man identifiera både kort- och långsiktiga resultat som kan ha en yt-, processuell- eller djupaspekt. Recovery Dynamics och manualbaserade insatser utgör centrala delar i behandlingen men kompletteras av informella och situationsanpassade insatser samt gruppinsatser. De informella insatserna baserar sig på medlevarskap och är oftast icke-uttalade. Fyra olika typer av informella insatser kunde identifieras: bemötande och omtanke, fysisk beröring, upplevelser och att agera pedagogiskt opedagogisk. Situationsanpassade insatser skräddarsys på basis av klienternas behov och de kan vara informella eller formella. Gruppinsatser grundar sig i den manualbaserade behandlingen där användningen av gruppsessioner är ett uttalat inslag.I behandlingen ingår utomterapeutiska faktorer, dvs. behandlingselement som sker utanför Avstampets väggar. Klienterna deltar i AA/NA-möten som ordnas i närområdet. Personalen hjälper klienten med saker som hör till klienternas privatliv. Man uppmuntrar också både klienten och handläggaren att ha kontakt under tiden klienten är på behandlingshemmet. Dessutom är utomterapeutiska faktorer ”inbyggda” i tolvstegsbehandlingen, i och med att de sista stegen (efter primärbehandlingen) innebär att gå ut i samhället och stötta andra individer i aktivt missbruk.Personalen har en klar uppfattning om vilka antaganden som styr behandlingen och som formar deras förhållningssätt till klienterna. Man utgår från att beroende är en sjukdom med fysiska, mentala och känslomässiga inslag och att behandlingen ska vara fri från mediciner och droger. Personalens handlingar utgår från ett relationellt förhållningssätt och medlevarskap och varje klient har en egen kontaktperson. Ett centralt antagande är att klienten ska lära sig nya verktyg under behandlingen, vilket personalen undervisar om, och att klienten förväntas ta ansvar för sin förändringsprocess, men med vägledning från Avstampet. Klienterna förväntas också stötta varandra under processen och delta i matchningsprocessen av nya klienter. I studien identifierades fyra främjande kontextuella faktorer: 1) att det på Avstampet finns strikta regler och en tydlig vardagsstruktur som stödjer klienternas förändringsprocess; 2) verksamhetens småskalighet, dvs. att det endast finns 10 platser; 3) personalens starka sammanhållning, laganda och gemensamma synsätt på beroendevård och relationens betydelse för en lyckad behandling; 4) att personalen har god kännedom om, och förståelse för, den kontext klienterna kommer ifrån och att klientens livsvärld utanför behandlingshemmet beaktas vid behov under behandlingen. I studien identifierades inga kontextuella faktorer som direkt motverkar behandlingsresultaten.
|
|
| 5. |
- Blom Nilsson, Marcus, 1980-, et al.
(författare)
-
Factors associated with work and taking prescribed methadone or buprenorphine among Swedish opiate addicts
- 2015
-
Ingår i: Evaluation and Program Planning. - : Elsevier. - 0149-7189 .- 1873-7870. ; 49, s. 172-177
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background/aims: Using national register data from 2002 to 2008, this exploratory study examines for opiate addicts (n = 2638) whether there is an association between predisposing, enabling and need factors and working and taking methadone or buprenorphine prescribed by a physician for a year or more.Methods: Chi-square analyses and One-way ANOVA were used to determine significant relationships between the independent variables and the dependent variable. A binomial logistic regression model, with variables entered as a single block, measured statistical associations between the independent variables and the dichotomous dependent variable.Results: Men and those with greater number of years of education (7%) and those with children were 7.08 times more likely to be working and taking prescription methadone or buprenorphine. Those who had more inpatient drug treatment episodes (5%), those who had been charged with crime 3.23 times, and those who had used psychiatric medications were 8.43 times more likely to be working and to have taken prescription methadone or buprenorphine one year or more.Conclusion: This study highlights that clients in treatment for opiate addiction who are working and have received methadone or buprenorphine treatment may have better treatment retention and be more integrated socially than their counterparts even though they have a higher level of problem severity and treatment needs.
|
|
| 6. |
- Blom-Nilsson, Marcus
(författare)
-
Har problemen blivit värre? – en analys av hur problem med och hjälpbehov för psykisk hälsa, alkohol-och narkotikaanvändning förändrats över tid för socialtjänstens klienter
- 2023
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - : Förbundet för forskning i socialt arbete. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 30:1, s. 477-498
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Changing patterns of addiction and increased psychiatric comorbidity pose new challenges for social services. As part of systematizing the work of assessing and investigating the need for help for people with alcohol or drug problems, use of the Addiction Severity Index is recommended. This descriptive quantitative study examines and compares how social workers and clients esti-mate the extent of a client’s problems in three areas: mental health, alcohol and drugs. Based on interviewer and client estimates, the study also examines whether the problems are estimated dif-ferently over time, from 2003 to 2017. The study includes ASI material for 15,005 people whose need for help for alcohol or drug problems has been investigated and assessed by the social services in 65 Swedish municipalities. The study shows that both clients and social workers estimate an increased problem level for the ASI domains of mental health and drugs. For alcohol, the trend is the opposite or is unchanged. Overall, interviewer as well as client estimates indicate an increased need for help and support for problems related to mental health and drug use, while the need for help and support for problems related to alcohol is unchanged or decreases over time among social service clients.
|
|
| 7. |
- Blom-Nilsson, Marcus, Fil. dr, et al.
(författare)
-
Samsjuklighet, substansanvädning och psykisk ohälsa
- 2023
-
Ingår i: Effektiv insatsplanering vid svår substansanvändning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144155180 ; , s. 121-132
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Blom Nilsson, Marcus, et al.
(författare)
-
Sexual Abuse and Future Mental Health Hospitalization in a Swedish National Sample of Men Who Use Opioids
- 2020
-
Ingår i: Journal of addiction medicine. - : Lippincott Williams & Wilkins. - 1932-0620 .- 1935-3227. ; 14:4, s. e24-e28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: Experiences of trauma, specifically sexual abuse, have been linked to both mental health and substance use disorders. This study used 14 years of Swedish health registry data to select a sample of adult men who reported frequent opioid use and assessed if those with a self-reported history of sexual abuse had a higher likelihood of hospitalization for a mental health disorder.Methods: A Swedish longitudinal (2003–2017) registry study linked Addiction Severity Index (ASI) assessments completed with individuals who sought treatment for substance use disorders with data on hospitalizations for mental health disorders, and assessed associations with self-reported histories of sexual abuse among men who reported sustained and frequent use of opioids (n¼1862). Cox regression methods tested associations and controlled for age, and the7 ASI composite scores: family and social relationships, employment, alcohol use, drug use, legal, physical health, and mental health.Results: The ASI composite score for mental health (hazard ratio[HR] 16.6, P<0.001) and a history of sexual abuse (HR 1.93,P<0.001) were associated with an elevated risk of future mental health hospitalization.Conclusion: Both the ASI composite scores for mental health andself-reported history of sexual abuse reflected complex needs amongmen who used opioids and increased risk for mental health hospitalization.Treatment providers should strive to provide integrated careand address the negative aspects of victimization.
|
|
| 9. |
- Blom-Nilsson, Marcus, Fil. dr, et al.
(författare)
-
Socionomers förutsättningar för ett systematiskt arbetssätt? : Organisatoriska hinder i arbetet med ASI Uppföljning
- 2023
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 100:5, s. 666-678
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I det systematiserade arbetet med att följa upp hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem har Addiction Severity Index uppföljnings-intervju (ASI U) en central funktion. I den här deskriptiva tvärsnittsstudien undersöker vi närmare hur demografiska, yrkesrelaterade och organisato-riska faktorer är relaterade till yrkesverksamma socionomers benägenhet att arbeta med ASI uppföljning. Studien omfattar 135 yrkesverksamma socionomer som arbetar med att utreda och följa upp hjälpbehov för personer med skadligt bruk eller beroende av alkohol eller narkotika. Bristande kompetens framträder som förenat med en lägre sannolikhet att arbeta med ASU upp-följning. För att öka medarbetares benägenhet att arbeta med ASU U bör chefer och andra personer i arbetsledande position ge medarbetare reella förutsättningar till fortbildning och vidareutbildning.
|
|
| 10. |
|
|
