| 1. |
- Blom, Björn, 1965-, et al.
(författare)
-
Symposium: Below the surface – Critical realism and social work research
- 2023
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The theme of the symposium is how critical realism has been applied in social work research since the early 2000s. This symposium is strongly linked to the subtheme of Theory and practice in social work and more specific to theory development in social work. The aim of the symposium is to describe and discuss research where critical realism (CR) has been applied as a theoretical framework, and to inspire others to utilize CR in social work research. The first presentation is based on a systematic literature review of critical realism in social work research conducted between 2001 and 2022. The following two presentations concentrates on the CAIMeR-theory (Blom & Morén 2010; 2019), which is a general theory developed at Umeå University, based on CR, used for explaining client outcomes. The second presentation focuses on a revised version of the CAIMeR-theory. The third presentation demonstrates how the CAIMeR-theory underpinned and guided a small evaluation project. The presentations in the symposium will address central concepts of CR in different ways, and will altogether, serve as an introduction to critical realism and its use in social work research in different contexts.
|
|
| 2. |
- Svenlin, Anu-Riina, et al.
(författare)
-
En vetenskaplig genomlysning av missbruksbehandlingen på HVB-hemmet Avstampet i Norr
- 2024
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Syftet med den vetenskapliga genomlysningen var att undersöka hur, varför och under vilka förutsättningar HVB-hemmet Avstampet i Norr uppnår sina behandlingsresultat. Studien fokuserade på den primärbehandling mot missbruk enligt tolvstegsprogrammet och Recovery Dynamics som bedrivs vid Avstampet. Behandlingen är drog- och medicinfri. Studiens design byggde på en programteoriansats med inslag av en måluppfyllelsemodell. Programteoriansatsen användes för att ta fram en lokal och verksamhetsspecifik teori som beskriver, och i viss mån förklarar, hur och varför Avstampet uppnår sina behandlingsresultat. Med hjälp av en måluppfyllelseanalys granskades verksamhetens avsedda och uppnådda mål. Studiens teoretiska referensram bestod av KAIMeR-teorin och den kontextuella modellen vid terapeutisk behandling. Studiens data bygger på tre fokusgruppsintervjuer med personalen som genomfördes under perioden september 2019 till februari 2020.Det övergripande resultat Avstampet eftersträvar är en långvarig stabil förändring och drogfrihet i klientens liv. Klienterna ska klara av motgångar och utmaningar utan att falla tillbaka i missbruk. I resultatbeskrivning kan man identifiera både kort- och långsiktiga resultat som kan ha en yt-, processuell- eller djupaspekt. Recovery Dynamics och manualbaserade insatser utgör centrala delar i behandlingen men kompletteras av informella och situationsanpassade insatser samt gruppinsatser. De informella insatserna baserar sig på medlevarskap och är oftast icke-uttalade. Fyra olika typer av informella insatser kunde identifieras: bemötande och omtanke, fysisk beröring, upplevelser och att agera pedagogiskt opedagogisk. Situationsanpassade insatser skräddarsys på basis av klienternas behov och de kan vara informella eller formella. Gruppinsatser grundar sig i den manualbaserade behandlingen där användningen av gruppsessioner är ett uttalat inslag.I behandlingen ingår utomterapeutiska faktorer, dvs. behandlingselement som sker utanför Avstampets väggar. Klienterna deltar i AA/NA-möten som ordnas i närområdet. Personalen hjälper klienten med saker som hör till klienternas privatliv. Man uppmuntrar också både klienten och handläggaren att ha kontakt under tiden klienten är på behandlingshemmet. Dessutom är utomterapeutiska faktorer ”inbyggda” i tolvstegsbehandlingen, i och med att de sista stegen (efter primärbehandlingen) innebär att gå ut i samhället och stötta andra individer i aktivt missbruk.Personalen har en klar uppfattning om vilka antaganden som styr behandlingen och som formar deras förhållningssätt till klienterna. Man utgår från att beroende är en sjukdom med fysiska, mentala och känslomässiga inslag och att behandlingen ska vara fri från mediciner och droger. Personalens handlingar utgår från ett relationellt förhållningssätt och medlevarskap och varje klient har en egen kontaktperson. Ett centralt antagande är att klienten ska lära sig nya verktyg under behandlingen, vilket personalen undervisar om, och att klienten förväntas ta ansvar för sin förändringsprocess, men med vägledning från Avstampet. Klienterna förväntas också stötta varandra under processen och delta i matchningsprocessen av nya klienter. I studien identifierades fyra främjande kontextuella faktorer: 1) att det på Avstampet finns strikta regler och en tydlig vardagsstruktur som stödjer klienternas förändringsprocess; 2) verksamhetens småskalighet, dvs. att det endast finns 10 platser; 3) personalens starka sammanhållning, laganda och gemensamma synsätt på beroendevård och relationens betydelse för en lyckad behandling; 4) att personalen har god kännedom om, och förståelse för, den kontext klienterna kommer ifrån och att klientens livsvärld utanför behandlingshemmet beaktas vid behov under behandlingen. I studien identifierades inga kontextuella faktorer som direkt motverkar behandlingsresultaten.
|
|
| 3. |
- Blom-Nilsson, Marcus, Fil. dr, et al.
(författare)
-
Samsjuklighet, substansanvädning och psykisk ohälsa
- 2023
-
Ingår i: Effektiv insatsplanering vid svår substansanvändning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144155180 ; , s. 121-132
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Blom-Nilsson, Marcus, Fil. dr, et al.
(författare)
-
Socionomers förutsättningar för ett systematiskt arbetssätt? : Organisatoriska hinder i arbetet med ASI Uppföljning
- 2023
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 100:5, s. 666-678
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I det systematiserade arbetet med att följa upp hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem har Addiction Severity Index uppföljnings-intervju (ASI U) en central funktion. I den här deskriptiva tvärsnittsstudien undersöker vi närmare hur demografiska, yrkesrelaterade och organisato-riska faktorer är relaterade till yrkesverksamma socionomers benägenhet att arbeta med ASI uppföljning. Studien omfattar 135 yrkesverksamma socionomer som arbetar med att utreda och följa upp hjälpbehov för personer med skadligt bruk eller beroende av alkohol eller narkotika. Bristande kompetens framträder som förenat med en lägre sannolikhet att arbeta med ASU upp-följning. För att öka medarbetares benägenhet att arbeta med ASU U bör chefer och andra personer i arbetsledande position ge medarbetare reella förutsättningar till fortbildning och vidareutbildning.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Sandlund, Mikael, et al.
(författare)
-
Att förbättra vården vid missbruk – hur gör man?
- 2023
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 1:5, s. 648-654
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln ger en kort bakgrund om svensk missbruksvård. De forskningsprojekt vars resultat detta temanummer bygger på har uppstått utifrån denna förståelse. Förkortningarna EPI och ESTR får också sina förklaringar och beskrivs. Det finns en rad svar på rubrikens fråga. Det vanligaste är att det skulle behövas en generell ambitionshöjning, något som anses kräva mer resurser, vilket inte är så enkelt att ordna. Ett annat svar är att huvudmännens ansvar borde förtydligas, vilket redan en nu 12 år gammal offentlig utredning föreslog via ett samlat huvudmannaskap hos sjukvårdshuvudmannen för behandling vid missbruk och beroende (SOU 2011:35). En aktuell utredning föreslår samma sak (SOU 2023:5). Hur det verkligen blir återstår att se. Alldeles oberoende av reformer så finns det möjligheter till kvalitetsförbättringar och effektiviseringar genom att planera och följa upp de insatser som erbjuds brukarna på ett systematiskt sätt.
|
|
