| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Molina-Besch, Katrin, et al.
(författare)
-
Transport efficiency of packaging in food supply chains : - Does it matter in a life cycle perspective?
- 2017
-
Ingår i: Conference Proceedings of the 29th Nofoma Conference : "Taking on Grand Challenges" - "Taking on Grand Challenges". - 9789177533375 ; , s. 504-519
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Purpose: Packaging adds weight and volume to food products, thereby increasing the environmental impact of transport processes. This research examines the relative importance of transport efficient packaging in food supply chains that rely on road transport compared to other environmental requirements, such as packaging material minimization and food waste reduction.Design/methodology/approach: Screening life cycle assessment methodology was applied to analyse two different packaging systems in two food supply chains. Data were collected from a major Swedish food producer.Findings: The findings show that in the food supply chains analyzed, the transport efficiency of packaging has lower environmental importance than packaging material minimization and food waste reduction, but that the aspect is context specific. The study describes how transport distances and truck size influence the size of the potential environmental benefit of transport efficient packaging in the supply chains analysed.Research limitations/implications:The study identifies a need for future research to analyse the relevance of packaging transport efficiency in other kinds of food supply chains. The study was limited to two supply chains of one Swedish food producer.Practical implications: The findings can help practitioners to take more informed decisions about the transport optimization of packaging.Social implications: The findings contribute to the understanding of the environmental impact of packaging in food supply chains.Original/value: The results contribute to research about the trade-offs between different environmental requirements on food packaging.
|
|
| 5. |
- Motte, Damien, et al.
(författare)
-
Modelling of the integration tasks of product and packaging development
- 2017
-
Ingår i: Proceedings of the 29th NOFOMA Conference - NOFOMA'17. - 9789177533375 ; , s. 532-547
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- PurposeThere is a growing demand for a concurrent development of product and packaging in order to better take into account the supply chain needs. Different tasks are required to integrate packaging and product development: 1) At the strategic level, it is necessary to define or refine an integrated development policy; 2) For each new development project, an adaptation of this policy must be undertaken; 3) Under the execution of each project, relevant decisions need to be made when a deviation from the development plan occurs. These integration tasks are knowledge-intensive and a rigorous modelling of these tasks would help the manager filtering and structuring the necessary knowledge and make more informed decisions.Design/methodology/approachThe integration tasks have been modelled with CommonKADS, a knowledge engineering methodology. It has contributed to clearly define which activities and which knowledge elements are necessary.FindingsThe tasks have been modelled and the necessary knowledge elements identified. Some elements are generic, while for some others the knowledge base need to be company-specific.Research implications and limitationsThe formal modelling makes it possible to develop support for these integration tasks (computer-based or not). The task models need however to be refined with empirical data. It is also necessary to assess empirically the acceptance of this approach by managers before it can be diffused in industry.Original/valueIntegration aspects in development are generally dealt with general process models. The proposed approach gives more guidance to the manager. The used formalism ensures the coherency of the modelled tasks.
|
|
| 6. |
-
NES2017 Conference Proceedings: JOY AT WORK
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Welcome to Lund and the 49th annual NES Conference – Joy at work at the Faculty of Engineering at Lund University, Sweden!Joy at Work is a conference for a creative and sustainable working life and takes on the work environment of the future. How do we handle the challenges and opportunities of digitalization, integration and the coming generation shift? How do we create a health-promoting and competitive work environment? What can we do to encourage creativity on the job? And who is responsible for what? We are happy to host this excellent gathering of participants involved in work environment issues to meet, breaking barriers and share ideas!Joy at Work is organised by the Ergonomics and Aerosol Technology Division at the Department of Design Sciences, Lund University’s Faculty of Engineering (LTH) in association with the Ergonomics and Human Factors Society of Sweden (EHSS). The venue for Joy at Work is in a creative environment at the Ingvar Kamprad Design Center (IKDC) with direct access to the research laboratories, prototype workshops and the School of Industrial Design. IKDC is also geographically situated on the border between Lund University and IDEON Science Park.The NES2017 conference is a truly international event. Researchers from 24 countries around the world meet in Lund for three days. The call for abstracts resulted in 95 abstracts and 36 full papers accepted for presentation and publication in the Conference Proceedings. We thank the reviewers for their precious time and commitment to give feedback to the authors; without the support of the reviewers, the NES2017 Conference would not be possible.Finally, we want to direct special thanks to AFA Insurance, Kinnarps and Flokk for sponsoring and make it possible to arrange the conference in a traditional Lund spirit. This spirit has been developed since 1666 when Lund University was founded. Come celebrate its 350-year anniversary with us!Enjoy the conference!The NES2017 Organizing Committee
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Östlund, Britt, et al.
(författare)
-
Syd bygger för framtidens äldre
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med projektet Skåne bygger för framtidens äldre har varit att ta fram ett underlag för den regionala planeringen av trygghetsbostäder i södra Sverige. Vad innebär sådan planering i 2010-talet? Vilka förändringar tar man hänsyn till i planerna? Vari består nytänkandet? Bakgrunden är den riktning som pekades ut av Äldreboendedelegationen (SOU 2007) om behovet av att skapa ett varierat utbud av bostäder som tar hänsyn till äldres individuella behov av social gemenskap och trygghet. Projektet har i linje med de nya aspekter som lyfts fram av Äldreboendedelegationen inte fokuserat sjuka äldre människor i behov av vård på särskilda boenden eller korttidsvård, utan på dem som upplever en ökad otrygghet och som funderar på sin framtida bostadssituation. Till bakgrunden hör också det nätverk som Länsstyrelsen i Skåne initierade för ett ökat bostadsbyggande genom att bättre förstå den långsiktiga befolkningsutvecklingen bortom enstaka ”demografiska pucklar”, bygga bostäder som attraherar äldre medborgare och öka medborgarinflytandet. Detta nätverk består av näringsliv och regionala aktörer och kallas här Skåne bygger nätverket. Med utgångspunkt från ett urval av kommunala planförslag och två nätverk bestående av kommuner och äldre medborgare kom projektet snabbt att mobiliseras kring huvudfrågorna om hur man skapar livsinnehåll och delaktighet i samband med planeringen av äldrebostäder. Nätverk Syd består av femton kommuner i Blekinge, Skåne och Småland. Detta är alltså de aktörer som äger resurser och har politiskt ansvar för den lokala bostadsplaneringen. Referensgrupp Syd består av 24 äldre medborgare som på olika sätt försökt bilda opinion eller på annat sätt är engagerade i bostadsplaneringen. Kommunerna gav uttryck för behovet av nya sätt att se på bostadsplaneringen och åldrandet i vår tid, metoder för att ta reda på äldre människors krav och behov, involvera dem i bostadsplaneringen och att tydligare definiera kommunens roll och ansvar gentemot de äldre medborgarna och samarbete med andra aktörer som är involverade i bostadsplaneringen. Referensgrupp Syd gav uttryck för behovet av att på ett bättre sätt än idag kunna påverka bostadsplaneringen och få stöd när man själv tar initiativ och organiserar sig för att bilda opinion eller starta egna boendekollektiv. Båda nätverken har arbetat var för sig under hösten 2011 och våren 2012 och i en gemensam framtidsverkstad i mars 2012. Parallellt med detta har tillgängliga forskningsresultat om livsinnehåll och delaktighet i bostadsplanering studerats av forskarna vid Lunds universitet och bidragit till slutsatserna som presenteras i denna rapport. Därtill har artiklar och insändare i dagspressen i södra Sverige kartlagts gällande perioden 2005-2011. Syftet har varit att få en uppfattning om i vilken utsträckning det finns en äldre opinion för trygghetsbostäder. Resultaten visar på behovet av en fördjupad demokrati och konsekvens när det gäller planeringen av bostäder för äldre medborgare. En växande äldrebefolkning, särskilt i den tredje åldern som svarar mot de behov trygghetsbostäderna avser, ställer krav på förändrade och mer dynamiska synsätt på åldrandet och på medborgarskapet i välfärdsstaten. Upplåtelseformerna måste anpassas till olika livsmönster och livsstilar, så att människor får ett reellt val att flytta ”till” inte bara ”från” något. När det gäller den fysiska tillgängligheten finns både en omfattande kunskap och en konsensus om att befintliga rekommendationer ska följas men utvecklingen hindras av bristen på sanktioner och effektiviteten i samarbetet mellan aktörer. Kommunerna bör ge äldre medborgare större möjligheter till samråd i planeringen, stöd för egna initiativ och ett medborgarskap i det lokala och sociala sammanhanget. En uppsättning slutsatser har prövats retrospektivt i Nätverk Syd, i Referensgrupp Syd och i Skåne bygger nätverket vilket ger en antydan om potentialen för att åstadkomma önskvärda förändringar.
|
|
| 9. |
|
|
