| 1. |
|
|
| 2. |
- Ankarberg, Peter, et al.
(författare)
-
Socialstyrelsens riktlinjer är partiska och ovetenskapliga!
- 2017
-
Ingår i: Psykoterapi. - 2001-5836. ; 26:2, s. 30-34
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna artikel är ett remissvar med synpunkter på de nationella riktlinjerna för ångest och depression, som vi publicerar i sin helhet i tidskriften. Vi gör det på grund av den ingående kunskap om processerna i riktlinjearbetet som några av författarna har kunnat få genom egen medverkan och närvaro i det arbetet.
|
|
| 3. |
- Bohman, Anders
(författare)
-
Hur formen påverkar oss : en reflektion över ett konstnärligt utvecklingsprojekt
- 2017. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta konstnärliga utvecklingsprojekt är sprunget ur mina erfarenheter som praktiserande filmfotograf och den del av processen som handlar om ”grading” (färdigställandet av färgsättningen). Ibland uppstår en frustration av att ett arbete inte får det utrymme som krävs för att uppnå ett bra resultat. Processen att skapa en långfilm /TV-serie är relativt lång och inte sällan kan det ta upp till ett och halvt år från en idé till en färdig film. Besluten om den slutgiltiga ”looken” (det visuella uttrycket) på filmen görs ofta i all hast när klippning och ljudläggning är klar. Producenten behöver snabbt ha klart en färdig kopia (eller DCP/Digital Cinema Package) till den utsatta deadlinen för distribution, säljmaterial eller en festival. Det är ofta då man som fotograf upptäcker de små misstagen som har gjorts i val av tagningar under klippningen. Det kan handla om små störande rörelser i ett klipp, statister som ser in i kameran, skuggor och ljusförändringar, klaffmisstag och misstag i mask och kostym. Detta har inte uppmärksammats i klipprummets ogradade, lilla monitorbild därför att misstagen inte är synliga förrän graden är gjord.En annan komplexitet är när regissör och klippare inte har sett eller vågat använda det bildberättande som finns i materialet därför att de inte har upplevt bildens hela potential. Det kan bero på att att de har arbetat med blaskiga, ogradade och lågupplösta klippversioner av exempelvis mörka scener eller stora bilder. I dessa versioner är de svåra att läsa av och sammantaget kan det resultera i att man inte ser potentialen för gestaltande scenerier eller större bilder. Det leder i sin tur till fler konventionella val än vad ett utforskande filmiskt val kan uttrycka och berätta.Mot bakgrund av detta har jag formulerat fyra frågor att undersöka i mitt projekt:1. Vilka visuella målsättningar definieras i början av en produktion?2. Hur kan alla i en produktion bli delaktiga de visuella riktlinjerna?3. Hur kommunicerar vi den visuella strukturen under den skapande processen?4. Kan det finnas ett samförstånd om vilket visuellt uttryck som är att föredra? Projektet har fått titeln Hur formen påverkar oss. Jag har i projektet klippt ihop en fristående två minuters sekvens ur långfilmen Sophelikoptern, i vilken jag var filmfotograf. Sekvensen är inte en hel berättelse utan vald för sitt konstnärliga uttryck. Den har därefter färgkorrigerats i fem varianter av olika kolorister. Mitt syfte har varit att se hur de skilda uttrycken i koloreringen kan upplevas. Forskningsfrågorna har varit min utgångspunkt i det praktiska arbetet med färgkorrigeringen av bilderna. Det har resulterat i fem olika lookar med unika visuella uttryck, skapade av koloristerna i samarbete med mig. Jag har presenterat resultaten dels i min undervisning påStockholms Dramatiska Högskola (StDH), dels vid filmfestivalen i Nordkap och dels på föreläsningar för Föreningen för Svenska Filmfotografer (fsf). I samband med mina presentationer framställde jag en enkät riktad till yrkesverksamma filmfotografer. Frågorna handlade om vilka erfarenheter de hade av att arbeta med färgkollorering. Enkätens syfte var att få en så tydlig översikt som möjligt av hur arbetssituationen med färgkorrigering ser ut för svensk TV och film idag. Min analys av enkätsvaren och resultaten av projektet i sin helhet har jag sammanställt i ett utbildningsmaterial. I materialet fokuserar jag på hur färger kan upplevas och om de skillnader i upplevelser som kan uppstå i olika kulturella kontexter. Jag skriver om hur vissa visuella uttryck kan bli förborgade i en generation eller i olika sociala grupper. Bild- och färgspråk kan variera såväl mellan grupper som mellan generationer. Dessa olika språk förändras fortare än vad vi är medvetna om genom det dagliga rika flödet av bildberättande. Jag lyfter också frågor om vad habituering gör med vårt berättande vilket handlar om hur snabbt vi vänjer oss vid en ett speciellt visuellt uttryck? Det kan ofta räcka med ett par minuter för oss som åskådare att vänja oss vid en viss stil av filmiskt berättande. Det leder till frågan om vilken påverkan färger har på det filmiska berättandet? Och hur vi kan använda kunskapen om detta för att rytmisera ett berättande? I mitt resonemang om färger hänvisar jag bland annat till boken Goethe färglära 1 och Newtons första experiment 2 med prismat. I Pehr Sällströms Goethes färglära (2014) finns ett tankeväckande citat av konstnären Vasilij Kandinsky:”Vi måste lyssna till den klang som färgen väcker i vår själ. Och vi måste göra detta öppet, så hängiven, så osjälviskt, att vi med övertygelse kan konstatera, att det är färgen som talar till oss, att vi fått erfara något av dess väsen.”P E R S Ä L L S T R Ö M , G O E T H E S F Ä R G L Ä R A , 2 0 1 4
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Claesson, Nils
(författare)
-
Spegling i ett gyllene öga : Rapport om att skapa en ny utbildning i Filmscenografi
- 2013
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- När STDH överväger att starta en utbildning i filmscenografi betyder det att filmutbildningen måste gå på djupet med att undersöka denna bildens väg till film. Det innebär också att skolan måste ta ansvar för att skapa en diskurs, en teoretisk sfär kring det nya ämnet och inte överlåta arbetet med att skapa denna kontext till filmvetare och kritiker.Utredningen om att starta en utbildning i filmscenografi sker på uppdrag av rektor Bo-Erik Gyberg.
|
|
| 6. |
- Jonsson, Ulf, et al.
(författare)
-
Intimate relationships and childbearing after adolescent depression : a population-based 15 year follow-up study
- 2011
-
Ingår i: Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0933-7954 .- 1433-9285. ; 46:8, s. 711-721
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: Adolescent depression is associated with a range of interpersonal adversities. We hypothesized that depressed adolescents are at subsequent increased risk of problems related to intimate relationships and childbearing in adulthood, and used longitudinal data to examine this.Method: A population-based investigation of depression in 16 to 17 year olds was followed up after 15 years, at around the age of 30 years. Comparisons were made between adolescents with depression (n = 361, 78% females) and non-depressed peers (n = 248, 77% females). Data from both national registers and personal interviews were used.Results: At follow-up, the former depressed and non-depressed adolescents had become parents to a similar extent. The former depressed females were more likely than the non-depressed females to report abortion, miscarriage, intimate partner violence and sexually transmitted disease. They also reported a higher number of intimate relationships and were more likely to have divorced and to be registered as single mothers. Depressed females with a comorbid disruptive disorder had a particularly poor outcome. In the depressed females without a disruptive disorder, only those who subsequently had recurrent depressions in adulthood were at increased risk of poor outcome. There was no indication that the formerly depressed males were at increased risk of subsequent problems related to intimate relationships.Conclusion: Females with adolescent depression subsequently have problems related to intimate relationships and childbearing. Disruptive disorders and recurrence of depression appear to be instrumental in this association. Attention should be given to intimate relationship problems and sexual and reproductive health issues in young women with depression.
|
|
| 7. |
- Jonsson, Ulf, et al.
(författare)
-
Subsequent higher education after adolescent depression : A 15-year follow-up register study
- 2010
-
Ingår i: European psychiatry. - : Cambridge University Press (CUP). - 0924-9338 .- 1778-3585. ; 25:7, s. 396-401
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Adolescent depression has been shown to have a range of adverse outcomes. We used longitudinal data to investigate subsequent higher education in former depressed adolescents. Method: A Swedish population-based investigation of depression in 16-17-year-olds was followed up in national registers 15 years later. Adolescents with depression (n=361, 78% females) were compared to a group of non-depressed peers of the same age (n=248, 77% females). The main outcome was graduation from higher education by age 30. Results: The adolescent with depression were less likely than their non-depressed peers to have graduated from higher education by age 30, both regarding females (27.7% vs. 36.4%, p<05) and males (12.7% vs. 28.6%, p<05). After adjustment for early school performance, socioeconomic status and maternal education, the decreased likelihood of subsequent graduation from higher education remained for depressed males (OR, 0.27; 95% CI, 0.08-0.93) but not for depressed females (OR, 0.93; 95% CI, 0.58-1.49). Conclusion: Contrary to what previous research has suggested, adolescent depression and its consequences might be particularly destructive to subsequent higher education in males.
|
|
| 8. |
- Lindberg, Terese, et al.
(författare)
-
Prevalence and Incidence of Atrial Fibrillation and Other Arrhythmias in the General Older Population : Findings From the Swedish National Study on Aging and Care
- 2019
-
Ingår i: Gerontology and geriatric medicine. - : SAGE PUBLICATIONS INC. - 2333-7214. ; 5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: To study the prevalence and cumulative incidence of arrhythmias in the general population of adults aged 60 and older over a 6-year period. Study Design and Setting: Data were taken from the Swedish National Study on Aging and Care (SNAC), a national, longitudinal, multidisciplinary study of the general elderly population (defined as 60 years of age or older). A 12-lead resting electrocardiography (ECG) was performed at baseline and 6-year follow-up. Results: The baseline prevalence of atrial fibrillation (AF) was 4.9% (95% confidence interval [CI] = [4.5%, 5.5%]), and other arrhythmias including ventricular premature complexes (VPCs), supraventricular tachycardia (SVT), and supraventricular extrasystole (SVES) were seen in 8.4% (7.7%, 9.0%) of the population. A first- or second-degree atrioventricular (AV) block was found in 7.1% of the population (95% CI = [6.5%, 7.7%]), and there were no significant differences between men and women in baseline arrhythmia prevalence. The 6-year cumulative incidence of AF was 4.1% (95% CI = [3.5%, 4.9%]), or 6.9/1,000 person-years (py; 95% CI = [5.7, 8.0]). The incidence of AF, other arrhythmias, AV block, and pacemaker-induced rhythm was significantly higher in men in all cohorts except for the oldest. Conclusion: Our data highlight the prevalence and incidence of arrhythmias, which rapidly increase with advancing age in the general population.
|
|
| 9. |
- Sandström, Alfred, et al.
(författare)
-
Förvaltning av signalkräfta i sjöar : en litteraturstudie
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fisket efter signalkräfta har fått allt större ekonomisk och social betydelse i Sverige. Trots detta saknas väl underbyggda råd för hur ett hållbart fiske ska bedrivas. Projektet ”Utveckling av fisket efter signalkräfta – hur ska man optimera fiske och förutsäga risken för populationskollapser?” är ett projekt som delfinansieras av Europeiska fiskerifonden 2009-2013. Som en inledande del i detta projekt gjordes en litteratursammanställning, och baserat på denna har planeringen av det framtida arbetet kunnat konkretiseras. Målsättningen med litteraturgenomgången var att identifiera vilken information om signalkräftans biologi och ekologi som behövdes för att kunna ta fram bra fiskerimodeller för hur ett hållbart fiske bör bedrivas. Dessutom var det viktigt att förstå varför vissa bestånd av signalkräfta har kollapsat. Fångsterna av signalkräfta varierar mellan sjöar. Denna variation kan, i sjöar som inte är försurade, till stor del förklaras med hur stor andel av sjöns botten som är täckt med sten. Finns det mycket sten i en sjö finns det också mycket signalkräftor. Det finns några få studier i Sverige på signalkräftan där populationer har följts under en längre tid (minst 15 år). Dessa visar att fångst per mjärde och uttag av konsumtionskräftor varierar mellan olika år inom en sjö. Dessa variationer kan till viss del förklaras med temperaturen under föregående år, men mekanismen bakom detta är inte känd. Studier av andra arter sötvattenskräftor och en del marina skaldjur (t.ex. hummer) tyder på att rekryteringen (reproduktionsframgången) till viss del kan förklara variationerna i fångstnivåer mellan olika år. Denna litteraturgenomgång visar att det saknas väsentlig information om signalkräftans ekologi och biologi för att kunna ta fram teoretiska modeller som ska ligga till grund för rekommendationer om hur ett hållbart fiske ska bedrivas. De beståndsanalyser som bedömts vara intressanta för signalkräfta kräver vissa dataunderlag för att ge tillförlitliga resultat. De enskilt viktigaste faktorerna är rekryteringsframgång, tillväxt, naturlig dödlighet, och detaljerad fiskeristatistik (ansträngning, selektivitet, fångster etc.). Med anledning av resultaten från denna litteraturgenomgång bedömdes följande insatser som prioriterade: • undersöka betydelsen av honans storlek för rekryteringsframgång • utveckla tekniken för märkning av kräftor i olika typer av bestånd för att sedan kunna använda återfångstdata för att bestämma individuell tillväxt, naturlig dödlighet och fiskeridödlighet • uppskatta ytan tillgängligt kräfthabitat för olika kräftbestånd och bedöma i vilken mån det påverkar potentiellt fiskeuttag • analysera ett flertal sjöar med och utan populationskollapser och undersöka vilka miljöfaktorer som kan förklara uppkomsten av kollapser • analysera såväl pestfrekvens som infektionsgrad i enskilda kräftor och utvärdera om det finns en koppling mellan populationskollapser och ökade pestangrepp i sjöar
|
|
| 10. |
- Sandström, Alfred, et al.
(författare)
-
Population collapses in introduced non-indigenous crayfish
- 2014
-
Ingår i: Biological Invasions. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1387-3547 .- 1573-1464. ; 16:9, s. 1961-1977
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Invasive species often have instable population dynamics and are known to collapse or oscillate heavily after passing through the initial lag/growth phases. Long-term data-series documenting these fluctuations are however rare. We use long-term (starting in the early 1960s), semi-quantitative data on the invasive signal crayfish (Pacifastacus leniusculus), capturing its population development after introduction in 44 Swedish lakes. In total 18 (41 %) of these populations had experienced a collapse. A stepwise discriminant function analysis including 20 different ecological or physicochemical characteristics identified three variables explaining collapses in the following order: stocking year, population age and mean air temperature. Populations stocked in the 1980s were more likely to collapse than populations stocked in the 1970s. Lakes with collapses were located in areas with 0.4 A degrees C higher yearly mean air temperatures than the still viable populations. Collapses also depended on the time phase of the population and started to occur 12 years after stocking and were most frequent in the interval 16-20 years after stocking and after 11-15 years duration of the established phase with harvestable densities. An analysis of prevalence and pathogen load of Aphanomyces astaci was conducted in eight of the studied populations. A. astaci was present in all populations but neither the level of prevalence nor the pathogen load in infested specimens differed significantly between lakes with collapses and lakes without. Our results highlight the potential sensitivity and instability of introduced crayfish. The importance of density-dependence and temperature suggest that both climate variability and/or fisheries can influence these processes.
|
|
