| 1. |
- Axenrot, Thomas, et al.
(författare)
-
Behovsanalys och förslag på övervakning av fisk och kräfta : Underlag för beståndsbedömningar i Hjälmaren, Mälaren, Vänern och Vättern
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2021-2023 hade SLU Aqua ett uppdrag från HaV att utvärdera den data som finns för fisk och kräftor i Sveriges stora sjöar. Projekten Miljöövervakning stora sjöarna och Bestånds- och ekosystemanalys i stora sjöar lyfter fram datainsamlingen utifrån olika syften och olika sätt.Denna rapport presenterar resultat från ett av dessa uppdrag.Eftersom uppdragen går ihop gällande inriktning och syfte är detta en sammanfattning av bägge uppdragen. Inom projektet Bestånds- och ekosystemanalys i stora sjöar gjordes en fördjupning i nuvarande datainsamling för att hitta förbättringar på hur man förvaltar fisket och ekosystemen.Inom projektet Miljöövervakning stora sjöarna utvärderades datainsamlingen och hur den utförs utifrån krav och behov inom följande direktiv:VattendirektivetArt- och habitatdirektivetEU:s förordning gällande invasiva arterBåda uppdragen gällde stora delar av den löpande fiskerioberoende datainsamlingen av fisk och kräftor i de stora sjöarna. Man har särskilt fokuserat på de stora, långsiktiga uppdragen HaV har gett till SLU Aqua – Institutionen för akvatiska resurser:hydroakustiska expeditioner med tillhörande provtrålning i den fria vattenmassan för bedömning av status hos pelagisk fisk och kvantitativ uppskattning av beståndsstorlekprovfisken med bottensatta översiktsnät för bedömning av status för bentiska arterkräftprovfisken med standardiserade betade burar.Den fiskerioberoende datainsamlingen har varit särskilt viktig för resursförvaltningen. Bedömningar av statusen hos de viktigaste fisk- och kräftbestånden baseras på data från programmen och publiceras kontinuerligt i SLU:s webbportal Fiskbarometern https://fiskbarometern.se/rapport/2023.Den fiskeriberoende datainsamlingen (till exempel fångststatistik från fisket) är också viktig för resursförvaltningen. Resultaten används inom flera områden som styr fisket, exempelvis licensprövningar, utfärdande av redskapsdispenser, utformning av tekniska fiskeregler, prioritering av fiskevårdsåtgärder med mera.Vattenförvaltningsförordningen ställer krav på kontrollerande och operativ övervakning av en rad biologiska kvalitetselement som används för bedömning av ekologisk status. Ett av dessa är fisk.Resultat från fiskundersökningar används därför också inom ramen för vattenförvaltningen. Enligt vattendirektivet ska särskild hänsyn tas till det som kallas betydande vatten, i Sverige handlar det om sjöar med en areal överstigande 100 km2. Storleken på sjöarna, att de ofta delas upp i flera vattenförekomster som fisk kan migrera mellan, den höga artrikedomen samt den ofta komplexa kombinationen av påverkanskällor medför utmaningar för bedömning av ekologisk status. I dagsläget saknas lämpliga bedömningsgrunder för fisk i betydande vatten och ofta används istället expertbedömningar.Viktigt hitta synergier mellan behov inom resurs- och vattenförvaltningÖvervakningen av fisk och kräftor ska möta behoven inom både resurs- och vattenförvaltningen. Dessa två uppdrag som nu rapporteras kan ses som ett första steg i att optimera övervakningen så att den på sikt kan tillfredsställa behov inom bägge områdena. I många fall finns betydande överlapp mellan behoven inom resurs- och vattenförvaltningen och därför behöver framtidens övervakning hitta välavvägda upplägg som genererar synergieffekter. Utvecklingen av övervakningen och dess användning inom olika förvaltningsområden behöver också samordnas med länsstyrelser, vattenvårdsförbund och andra relevanta aktörer.Betydelsen av målbilder och referenstillståndEn utmaning inom både resurs- och vattenförvaltningen är att definiera målbilder och referenstillstånd i sjöar som under lång tid varit lokalt påverkade av mänskliga aktiviteter. De stora sjöarna saknar dessutom referensområden som är opåverkade av lokala påverkanskällor. Påverkan går ofta långt tillbaka i historien, långt innan man började med datainsamling på fisk, därför är det också svårt att jämföra med opåverkade referensperioder.De båda uppdragen poängterar därför betydelsen av dels tydliga och välformulerade målbilder som tar hänsyn till lämpliga tidsperspektiv och dels att målformuleringar och uppföljning förankras med berörda aktörer som är involverade i resurs- och vattenförvaltningen. Viktigt är också att identifiera och hantera mål som står i konflikt med varandra, exempelvis gällande övergödning som sänker vattenkvalitet men i gengäld kan ge ökad resursproduktion.Betydelsen av geografisk täckningResultaten från de parallella uppdragen understryker behovet av övervakning med en god täckning av olika delområden i sjöarna. Det är statistiskt fördelaktigt med undersökningar i många olika delområden jämfört med en hög ansträngning i ett fåtal delområden. Förbättrad täckning ökar dessutom möjligheten att kunna följa och bedöma ekologisk status i de mindre vattenförekomster inom de stora sjöarna där det just nu inte sker någon datainsamling med avseende på fisk.En god täckning ger även data om fler geografiskt avgränsade delbestånd vilket kan ge bättre bedömningar av fiskresurserna. Då kan programmen också på ett bättre sätt fånga upp olika typer av habitat och olika miljö- och påverkansgradienter. Det kan bli lättare att bedöma effekter av fiske och andra påverkanskällor och även att identifiera och bevara de viktigaste områdena för fisken. Bättre täckning kan också öka sannolikheten att upptäcka och följa upp förekomsten av invasiva arter.Utveckling av indikatorer för uppföljningBåde inom resurs- och vattenförvaltningen används indikatorer för att bedöma status (hos fisk- och kräftbestånden samt miljön) och hur fiskbestånden utvecklas över tid. Indikatorerna som används är idag olika för resurs- respektive vattenförvaltningen men det finns tematiskt överlapp och behov av samordning i utvecklingen av indikatorer och tillhörande referensnivåer.De indikatorer som hittills har utvecklats för att bedöma ekologisk status i svenska sjöar kan inte tillämpas i större sjöar. Därför finns ett behov att utveckla nya indikatorer specifikt för dessa. Vissa påverkanskällor bedömdes vara särskilt viktiga att fånga upp. Dessa var övergödning, hydromorfologisk påverkan och påverkan på konnektivitet. Framtida arbete behöver identifiera hur dessa påverkanskällor påverkar enskilda fisk- och skaldjursbestånd och ekosystemet samt utveckla lämpliga indikatorer som kan följa utvecklingen.Det sker för tillfället en utveckling av indikatorer för att bättra kunna bedöma bestånden av fisk och kräfta (Nadaffi med flera 2023). Förhoppningsvis kan en del av dessa metoder och ansatser även tillämpas i utvecklingen av indikatorer inom vattenförvaltningen. Exempelvis används indikatorer för uppföljning av havsmiljödirektivet också för bedömning av beståndens status ur ett resursperspektiv (Östman med flera 2023).Urvalet av indikatorer som används inom förvaltningen kan få betydelse för prioriteringar inom datainsamlingen. Kraven på data kan skilja sig mellan olika indikatorer vilket innebär att olika indikatorer har olika behov vad gäller provtagningsdesign.Utveckling av nya metoder för datainsamlingÖkade krav och behov när både vatten- och resursförvaltning ska optimeras, i kombination med ytterligare aspekter som införande av ekosystembaserad förvaltning och krav på att antalet fiskar som dödas i undersökningarna ska minska, innebär att övervakningens metoder behöver utvecklas. Detta kan delvis lösas genom att man ser över utformning, inriktning och omfattning av befintlig övervakning men det kan också innebära att man behöver komplettera datainsamlingen med andra, nya, metoder.Nuvarande övervakning fångar dessutom inte upp alla relevanta arter, exempelvis gädda som är viktig för både fisket och ekosystemen, varför alternativa metoder som kan följa fler arter behövs. De senaste åren har det skett en teknisk utveckling av insamlings- och analysmetoder för fisk och kräftor (e-DNA, akustik till exempel) vilket kan vara aktuellt att implementera. Revidering av metodik inom övervakning tar dock tid och innebär, initialt, högre kostnader.Förutom fiskerioberoende metoder och den fiskeriberoende datainsamlingen som görs idag lyfter bägge rapporterna möjligheten att samla in ytterligare data från fisket som en alternativ metod. Trots att det finns skillnader i val av metoder, upplägg och prioriteringar kan dessutom samverkan med våra grannländer också vara ett sätt att utveckla datainsamlingen och dess tillämpningar inom både vatten- och resursförvaltningen.
|
|
| 2. |
- Bengtsson, Bo, et al.
(författare)
-
Tenant voice - as strong as it gets : Exit, voice and loyalty in housing renovation
- 2019
-
Ingår i: Book of proceeding 8th Malmö Real Estate Research Conference. - : Malmö University. - 9789178770366 ; , s. 142-153
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This article applies Hirschmans’ concepts exit, voice and loyalty to a Swedish case of housing renovation in an estate with comparatively strong tenants. Renovations can be considered as shocks or critical junctures to an existing tenant-landlord relation, and therefore expose power relations on the housing market. Renovation processes are complex both technically and socially, and our study indicates that the exit, voice and loyalty framework is a useful tool for analysing such processes. In the case studied, tenants were not able to affect the renovation process per se, but tenant voice did affect the outcome in other respects. We argue that this strong tenant group represents an extreme ‘most likely’ case, making it possible to test the limits of tenant influence.
|
|
| 3. |
- Bengtsson, Bo, et al.
(författare)
-
Tenant Voice - As Strong as It Gets : Exit, Voice and Loyalty in Housing Renovation
- 2021
-
Ingår i: Housing, Theory and Society. - : Routledge. - 1403-6096 .- 1651-2278. ; 38:3, s. 365-380
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article applies Hirschman's model of exit, voice and loyalty to a Swedish case of housing renovation in a building with comparatively well-off tenants. Hirschman's framework is particularly well suited for understanding the housing market with its heterogeneity and high transaction and attachment costs, and accordingly strong loyalty and voice. Our study indicates that the exit-voice-loyalty framework is a useful tool for analysing renovation processes, since these trigger both voice and exit behaviour. We argue that renovations can be considered as critical junctures to an existing tenant-landlord relation, thereby exposing power relations on the housing market. In the case studied, tenants were not able to affect the scope of the renovation directly, but tenant voice did affect the process as well as the outcome in other respects. The capable tenant group makes this a "most likely case" for testing the limits of tenant influence in housing renovation processes.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bohman, Helena, et al.
(författare)
-
A study of changes in everyday mobility during the Covid-19 pandemic : As perceived by people living in Malmö, Sweden
- 2021
-
Ingår i: Transport Policy. - : Elsevier. - 0967-070X .- 1879-310X. ; 106, s. 109-119
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sweden's strategy to manage the spread of Covid-19 has not included any form of lockdown, in contrast to the approaches adopted by most other countries. Instead, the strategy has been largely based on strong recommendations for society. Even though Sweden has not had any form of lockdown, the Covid-19 pandemic has during a relatively short period of time brought changes for society, significantly disrupting everyday life. The pandemic poses both challenges and opportunities for sustainable future transport, not least public transport provision, supply and use. The purpose of this study is to investigate how changes for society have translated into changes for mobility as an element of everyday life during the early stages of a pandemic. This study draws on a map-based online survey (public participatory GIS) which was purposefully designed to allow people to contribute with their experiences in order to capture how the current situation has affected several different facets of people's everyday life. Results suggest that effects on mobility, such as the possibility to telework, affect different groups differently and may exacerbate existing differences in terms of gender, geography and mobility. In order to mitigate negative effects, transport policy needs to be tailored in order to take these heterogeneities into account. Both spatio-temporal adjustment and modal adjustment were dominant themes for most activities, although the dominance of these themes varied among the activities. Our findings give an indication of both the short and long-term impacts on everyday mobility in the Swedish context, for groups of inhabitants in the city of Malmö. Through deepening our understanding of the processes at play, we suggest eight possible policy responses that can be carefully tailored, both in the interim and into the future.
|
|
| 8. |
- Bohman, Helena, et al.
(författare)
-
BID Sofielund : fastighetsägares roll i områdesutveckling
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sofielund är ett område i södra delen av centrala Malmö som byggnadsmässigt karakteriseras av en blandning av olika typer av byggnader från olika tidsepoker. Det är ett område med mycket blandad bebyggelse som idag ligger nära Möllevången, ett område som är känt för restauranger, kulturverksamhet och framtill slutet av 1990-talet även för tillgången till billiga bostäder. Sofielund har även blivit känt för ett rikt kulturliv och en pittoresk gatubild, men också för mindre smickrande saker som en besvärande kriminalitet, som bl a inkluderar en omfattande droghandel och annan kriminalitet, samt vad som kallats slumbostäder. Området omfattar alla typer av boendeformer: småhus, bostadsrätter och hyreslägenheter. Det eftersatta fastighetsunderhållet har uppmärksammats under de senaste åren. Något som utmärker Sofielund är det stora antal olika fastighetsägare som finns representerade. Det innebär att för att genomföra förändringar finns många olika parter inblandade, vilket kan göra olika insatser mer komplicerade. Föreningen Fastighetsägare BID Sofielund konstituerades i september 2014 på gemensamt initiativ från Malmö stad och Fastighetsägarna Syd. Syftet är att fastighetsägarna i området på ett samordnat sätt ska arbeta med att i vid mening och utifrån flera perspektiv utveckla och förbättra Norra och Södra Sofielund och Sofielunds industriområde. Denna studie syftar till att identifiera och diskutera vad BID betyder i en Malmökontext, vad Fastighetsägare BID Sofielund ska fokusera på och diskutera hur BID:en bör agera för att uppnå de uppsatta målen på ett framgångsrikt sätt. Utifrån det material som samlats in identifierar författarna kritiska frågor för fastighetsägare och för områdets fastighetsunderhåll i stort.
|
|
| 9. |
- Bohman, Helena, et al.
(författare)
-
Borrowed sizes : A hedonic price approach to the value of network structure in public transport systems
- 2021
-
Ingår i: Journal of Transport and Land Use. - : University of Minesota. - 1938-7849. ; 14:1, s. 87-103
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Property prices are known to be higher in places with high accessibility, such as in proximity to train stations and especially to commuter rail, than in places without this access. This study provides a better understanding of how regional accessibility, through the structure of railway networks, can influence local agglomeration economies by providing accessibility to large labor markets. Previous literature has shown a positive impact of proximity to railway stations on housing prices, and our study adds to the literature by analyzing the impact of network structure. We argue that public transport systems can support the benefits of city networks in line with Alonso’s concept of borrowed sizes (1973). Using network theory to measure accessibility provided by the network, we show that stations that provide accessibility to large labor markets across the region are perceived as more attractive by households. Cities in proximity to other cities are strengthened through their public transport links, which allow agglomeration benefits to be exploited by residents.
|
|
| 10. |
- Bohman, Helena, et al.
(författare)
-
Effekter av tågtrafik i Västra Götaland : Prisutveckling på småhusmarknaden
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten belyser hur småhuspriser i Västra Götaland påverkas av närheten till järnvägsstationer, och består av huvudsakligen två delar. Den första delen av rapporten innehåller en övergripande analys av hur försäljning av småhus har utvecklats i Västra Götaland under perioden 2002-2016, samt en statistisk analys av hela Västra Götaland för 2015 där olika faktorer inkluderas för att analysera prispåverkan. Med hjälp av en så kallad hedonisk prismodell studeras hur närheten till en tågstation påverkar småhusens pris. Den andra delen består av två fallstudier av en mer deskriptiv karaktär. I den första fallstudien studeras fyra orter i Dalsland, av vilka två orter har tillgång till järnvägstrafik och två orter av jämförbar storlek och karaktär inte har det. Den andra fallstudien fokuserar på de nya stationerna i Göta älvdalen som öppnades för trafik under 2012. Det är området närmast stationerna (inom 10 min cykeltur) i respektive ort som är fokus i fallstudierna. Resultaten visar att närheten till tågstationer har en positiv inverkan på småhuspriserna generellt i Västra Götaland. Antalet avgångar har också en positiv inverkan på prisbilden. Samtidigt dras effekten på priserna ned om fastigheten befinner sig alltför nära stationerna, vilket kan förklaras av negativa externa effekter från järnvägen i form av exempelvis buller. Dessa resultat ligger i linje med tidigare forskning. För de två fallstudierna pekar resultaten på att områden med tillgång till tågtrafik har haft en kraftigare prisutveckling. För orterna i Dalsland har de två orterna med tågtrafik haft en större prisutveckling än de två jämförande orterna som bara har busstrafik. Det är dock inte möjligt att säkerställa att detta beror på enbart tågtrafik, utan det kan även finnas andra faktorer som påverkar. Exempelvis går tågtrafiken längs Vänern, varför de två valda stationerna har sjönära lägen, vilket i sig tenderar ha en positiv inverkan på fastighetspriser. För Göta älvdalsstråket kan man se att prisutvecklingen generellt är kraftigare ju närmare Göteborg stationerna ligger. Sammanfattande punkter: • Närhet till tågstation har positiv påverkan på priset på småhus i Västra Götaland • Fler avgångar vid station har positiv inverkan på småhuspriser • Resultat indikerar en kraftigare prisutveckling över tid i orter med tågstationer • Priset för småhus nära stationer påverkas negativt av exempelvis buller.
|
|
