| 1. |
- Axenrot, Thomas, et al.
(författare)
-
Behovsanalys och förslag på övervakning av fisk och kräfta : Underlag för beståndsbedömningar i Hjälmaren, Mälaren, Vänern och Vättern
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2021-2023 hade SLU Aqua ett uppdrag från HaV att utvärdera den data som finns för fisk och kräftor i Sveriges stora sjöar. Projekten Miljöövervakning stora sjöarna och Bestånds- och ekosystemanalys i stora sjöar lyfter fram datainsamlingen utifrån olika syften och olika sätt.Denna rapport presenterar resultat från ett av dessa uppdrag.Eftersom uppdragen går ihop gällande inriktning och syfte är detta en sammanfattning av bägge uppdragen. Inom projektet Bestånds- och ekosystemanalys i stora sjöar gjordes en fördjupning i nuvarande datainsamling för att hitta förbättringar på hur man förvaltar fisket och ekosystemen.Inom projektet Miljöövervakning stora sjöarna utvärderades datainsamlingen och hur den utförs utifrån krav och behov inom följande direktiv:VattendirektivetArt- och habitatdirektivetEU:s förordning gällande invasiva arterBåda uppdragen gällde stora delar av den löpande fiskerioberoende datainsamlingen av fisk och kräftor i de stora sjöarna. Man har särskilt fokuserat på de stora, långsiktiga uppdragen HaV har gett till SLU Aqua – Institutionen för akvatiska resurser:hydroakustiska expeditioner med tillhörande provtrålning i den fria vattenmassan för bedömning av status hos pelagisk fisk och kvantitativ uppskattning av beståndsstorlekprovfisken med bottensatta översiktsnät för bedömning av status för bentiska arterkräftprovfisken med standardiserade betade burar.Den fiskerioberoende datainsamlingen har varit särskilt viktig för resursförvaltningen. Bedömningar av statusen hos de viktigaste fisk- och kräftbestånden baseras på data från programmen och publiceras kontinuerligt i SLU:s webbportal Fiskbarometern https://fiskbarometern.se/rapport/2023.Den fiskeriberoende datainsamlingen (till exempel fångststatistik från fisket) är också viktig för resursförvaltningen. Resultaten används inom flera områden som styr fisket, exempelvis licensprövningar, utfärdande av redskapsdispenser, utformning av tekniska fiskeregler, prioritering av fiskevårdsåtgärder med mera.Vattenförvaltningsförordningen ställer krav på kontrollerande och operativ övervakning av en rad biologiska kvalitetselement som används för bedömning av ekologisk status. Ett av dessa är fisk.Resultat från fiskundersökningar används därför också inom ramen för vattenförvaltningen. Enligt vattendirektivet ska särskild hänsyn tas till det som kallas betydande vatten, i Sverige handlar det om sjöar med en areal överstigande 100 km2. Storleken på sjöarna, att de ofta delas upp i flera vattenförekomster som fisk kan migrera mellan, den höga artrikedomen samt den ofta komplexa kombinationen av påverkanskällor medför utmaningar för bedömning av ekologisk status. I dagsläget saknas lämpliga bedömningsgrunder för fisk i betydande vatten och ofta används istället expertbedömningar.Viktigt hitta synergier mellan behov inom resurs- och vattenförvaltningÖvervakningen av fisk och kräftor ska möta behoven inom både resurs- och vattenförvaltningen. Dessa två uppdrag som nu rapporteras kan ses som ett första steg i att optimera övervakningen så att den på sikt kan tillfredsställa behov inom bägge områdena. I många fall finns betydande överlapp mellan behoven inom resurs- och vattenförvaltningen och därför behöver framtidens övervakning hitta välavvägda upplägg som genererar synergieffekter. Utvecklingen av övervakningen och dess användning inom olika förvaltningsområden behöver också samordnas med länsstyrelser, vattenvårdsförbund och andra relevanta aktörer.Betydelsen av målbilder och referenstillståndEn utmaning inom både resurs- och vattenförvaltningen är att definiera målbilder och referenstillstånd i sjöar som under lång tid varit lokalt påverkade av mänskliga aktiviteter. De stora sjöarna saknar dessutom referensområden som är opåverkade av lokala påverkanskällor. Påverkan går ofta långt tillbaka i historien, långt innan man började med datainsamling på fisk, därför är det också svårt att jämföra med opåverkade referensperioder.De båda uppdragen poängterar därför betydelsen av dels tydliga och välformulerade målbilder som tar hänsyn till lämpliga tidsperspektiv och dels att målformuleringar och uppföljning förankras med berörda aktörer som är involverade i resurs- och vattenförvaltningen. Viktigt är också att identifiera och hantera mål som står i konflikt med varandra, exempelvis gällande övergödning som sänker vattenkvalitet men i gengäld kan ge ökad resursproduktion.Betydelsen av geografisk täckningResultaten från de parallella uppdragen understryker behovet av övervakning med en god täckning av olika delområden i sjöarna. Det är statistiskt fördelaktigt med undersökningar i många olika delområden jämfört med en hög ansträngning i ett fåtal delområden. Förbättrad täckning ökar dessutom möjligheten att kunna följa och bedöma ekologisk status i de mindre vattenförekomster inom de stora sjöarna där det just nu inte sker någon datainsamling med avseende på fisk.En god täckning ger även data om fler geografiskt avgränsade delbestånd vilket kan ge bättre bedömningar av fiskresurserna. Då kan programmen också på ett bättre sätt fånga upp olika typer av habitat och olika miljö- och påverkansgradienter. Det kan bli lättare att bedöma effekter av fiske och andra påverkanskällor och även att identifiera och bevara de viktigaste områdena för fisken. Bättre täckning kan också öka sannolikheten att upptäcka och följa upp förekomsten av invasiva arter.Utveckling av indikatorer för uppföljningBåde inom resurs- och vattenförvaltningen används indikatorer för att bedöma status (hos fisk- och kräftbestånden samt miljön) och hur fiskbestånden utvecklas över tid. Indikatorerna som används är idag olika för resurs- respektive vattenförvaltningen men det finns tematiskt överlapp och behov av samordning i utvecklingen av indikatorer och tillhörande referensnivåer.De indikatorer som hittills har utvecklats för att bedöma ekologisk status i svenska sjöar kan inte tillämpas i större sjöar. Därför finns ett behov att utveckla nya indikatorer specifikt för dessa. Vissa påverkanskällor bedömdes vara särskilt viktiga att fånga upp. Dessa var övergödning, hydromorfologisk påverkan och påverkan på konnektivitet. Framtida arbete behöver identifiera hur dessa påverkanskällor påverkar enskilda fisk- och skaldjursbestånd och ekosystemet samt utveckla lämpliga indikatorer som kan följa utvecklingen.Det sker för tillfället en utveckling av indikatorer för att bättra kunna bedöma bestånden av fisk och kräfta (Nadaffi med flera 2023). Förhoppningsvis kan en del av dessa metoder och ansatser även tillämpas i utvecklingen av indikatorer inom vattenförvaltningen. Exempelvis används indikatorer för uppföljning av havsmiljödirektivet också för bedömning av beståndens status ur ett resursperspektiv (Östman med flera 2023).Urvalet av indikatorer som används inom förvaltningen kan få betydelse för prioriteringar inom datainsamlingen. Kraven på data kan skilja sig mellan olika indikatorer vilket innebär att olika indikatorer har olika behov vad gäller provtagningsdesign.Utveckling av nya metoder för datainsamlingÖkade krav och behov när både vatten- och resursförvaltning ska optimeras, i kombination med ytterligare aspekter som införande av ekosystembaserad förvaltning och krav på att antalet fiskar som dödas i undersökningarna ska minska, innebär att övervakningens metoder behöver utvecklas. Detta kan delvis lösas genom att man ser över utformning, inriktning och omfattning av befintlig övervakning men det kan också innebära att man behöver komplettera datainsamlingen med andra, nya, metoder.Nuvarande övervakning fångar dessutom inte upp alla relevanta arter, exempelvis gädda som är viktig för både fisket och ekosystemen, varför alternativa metoder som kan följa fler arter behövs. De senaste åren har det skett en teknisk utveckling av insamlings- och analysmetoder för fisk och kräftor (e-DNA, akustik till exempel) vilket kan vara aktuellt att implementera. Revidering av metodik inom övervakning tar dock tid och innebär, initialt, högre kostnader.Förutom fiskerioberoende metoder och den fiskeriberoende datainsamlingen som görs idag lyfter bägge rapporterna möjligheten att samla in ytterligare data från fisket som en alternativ metod. Trots att det finns skillnader i val av metoder, upplägg och prioriteringar kan dessutom samverkan med våra grannländer också vara ett sätt att utveckla datainsamlingen och dess tillämpningar inom både vatten- och resursförvaltningen.
|
|
| 2. |
- Bohman, Elin, et al.
(författare)
-
Novel Evidence Concerning Lacrimal Sac Movement Using Ultra-High-Frequency Ultrasound Examinations of Lacrimal Drainage Systems
- 2021
-
Ingår i: Ophthalmic Plastic and Reconstructive Surgery. - 1537-2677. ; 37:4, s. 334-340
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PURPOSE: Current hypothesis regarding the mechanism of active tear drainage is based on studies performed ex vivo or under nonphysiological conditions. Novel ultra-high-frequency ultrasound has the advantage of generating images with superior resolution, enabling measurements of low flow in small vessels, and the tracking of tissue motion in real time. The purpose of this study was to investigate the lacrimal drainage system and active drainage using this modality.METHODS: The upper lacrimal drainage system was investigated with 40-70 MHz ultrasound in 22 eyes in 13 patients. Irrigation confirmed a lacrimal obstruction in 10 eyes. Motion tracking was used to map movement of the lateral lacrimal sac wall and to measure flow when possible.RESULTS: The anatomy of the upper lacrimal drainage system was mapped in vivo, including the proximal canaliculi, which have not previously been imaged. The lacrimal sac lumen is slit shaped in its resting state but is distended when irrigated or if a nasolacrimal duct obstruction is present. Thus, the healthy lacrimal sac is not a cavity, and the medial retinaculum does not act against a stretched structure. Motion tracking visualized the "lacrimal pump," showing that the direction of motion of the lateral lacrimal sac wall is mainly in the sagittal plane during blinking.CONCLUSIONS: Ultra-high-frequency ultrasound allows detailed physiological monitoring of the upper lacrimal drainage system in vivo. Our findings suggest that current theories of active tear drainage need to be reappraised.
|
|
| 3. |
- Bohman, Love, et al.
(författare)
-
Surge Under Threat : The Rapid Increase of Women on Swedish Boards of Directors
- 2012
-
Ingår i: Women on Corporate Boards and in Top Management. - London : Palgrave Macmillan. - 9780230307735 ; , s. 91-108
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- We investigate how the representation of women in boards of Swedish firms publicly traded on the Stockholm Stock Exchange has changed since the late 1980s. Between 1990 and 2005 the share of firms with at least one woman on the board of directors increased dramatically, from ten percent to around 75 percent. During the same period the total share of women in boards has increased from two percent to 19 percent. We discuss the role of some actors and institutions relevant to this development, and analyze some consequences of it. Political threats of quota legislation seem to be the main cause of the surge. We show that following the threat of a quota, the hasty recruitment of women to boards implied that the recruitment processes of men and women became more different from each other, and also that the recruitment of women to some extent was cosmetic, that women were recruited to boards as figureheads. The Swedish case of rapidly increasing female corporate board representation following the quota threats illustrates the influence of political actors and institutions on economic life; just talk about legal institutional change appears to have induced a dramatic change in the practice of privately owned firms.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bohman, Magnus
(författare)
-
Bonden, bygden och bördigheten. Produktionsmönster och utvecklingsvägar under jordbruksomvandlingen i Skåne ca 1700-1870
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The great transformation of Swedish agriculture in the 18th and 19th centuries was part of a European-wide development sharing similar characteristics. While researchers agree that extensive agro-technological, social and institutional changes took place, opinions differ with regards to the causes, spread, timing and sequence of events. Through a systematic study of agricultural production, land use and long term development in different geographical settings, this thesis contributes with new knowledge and sheds new light on one of the most important episodes of long term societal change. The aim of the thesis is to investigate how natural conditions and institutions affected the production patterns of agriculture during its transformation in the 18th and 19th centuries. Focus is set on valuing the importance of natural conditions, local traditions, cultivation techniques and property rights on the production patterns of peasant agriculture. Revising a model presented by previous research illustrating factors affecting pre-industrial agricultural practice, the study delineates to new models presenting time-dependent hypothetical relationships. The results show that agricultural practice during the 18th century was still marked by the production patterns of traditional agricultural regions, the collective nature of the open field system and the cultivation techniques and limitations of traditional agriculture. Market incentives had a weaker impact as well as local variations in natural conditions due to a lower degree of commercialisation and individualism. Entering the 19th century, the situation changed. Through enclosures the open field system was abolished. Due to the individualisation and consolidation of land, agricultural practice became more affected by local variations in natural conditions and less marked by the traditional production patterns of the agricultural regions. New cultivation techniques enabled peasants to overcome the limitations of traditional agriculture and create a bigger surplus. Meanwhile, the market had a bigger impact due to the expansion of both domestic and foreign markets and a gradual deregulation of trade. Moreover, the results show that the traditional agricultural regions (plain land, brushwood/intermediate land and woodland) differed regarding production and land use patterns as well as their paths of development during the agricultural transformation.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
