| 1. |
- Barman, Linda, 1972-, et al.
(författare)
-
Safeguarding fairness in assessments—How teachers develop joint practices
- 2022
-
Ingår i: Medical Education. - : Wiley-Blackwell Publishing Inc.. - 0308-0110 .- 1365-2923. ; , s. 1-9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction - In light of reforms demanding increased transparency of student performance assessments, this study offers an in-depth perspective of how teachers develop their assessment practice. Much is known about factors that influence assessments, and different solutions claim to improve the validity and reliability of assessments of students' clinical competency. However, little is known about how teachers go about improving their assessment practices. This study aims to contribute empirical findings about how teachers' assessment practice may change when shared criteria for assessing students' clinical competency are developed and implemented.Methods - Using a narrative-in-action research approach grounded in narrative theory about human sense-making, one group including nine health professions teachers was studied over a period of 1 year. Drawing upon data from observations, interviews, formal documents and written reflections from these teachers, we performed a narrative analysis to reveal how these teachers made sense of experiences associated with the development and implementation of joint grading criteria for assessing students' clinical performances.Results - The findings present a narrative showing how a shared assessment practice took years to develop and was based on the teachers changed approach to scrutiny. The teachers became highly motivated to use grading criteria to ensure fairness in assessments, but more importantly, to fulfil their moral obligation towards patients. The narrative also demonstrates how these teachers reasoned about dilemmas that arose when they applied standardised assessment criteria.Discussion - The narrative analysis shows clearly how teachers' development and application of assessment standards are embedded in local practices. Our findings highlight the importance of teachers' joint discussions on how to interpret criteria applied in formative and summative assessments of students' performances. In particular, teachers' different approaches to assessing ‘pieces of skills’ versus making holistic judgements on students' performances, regardless of whether the grading criteria are clear and well-articulated on paper, should be acknowledged. Understanding the journey that these teachers made gives new perspectives as to how faculty can be supported when assessments of professionalism and clinical competency are developed.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Farazouli, Alexandra, et al.
(författare)
-
Hello GPT! Goodbye home examination? An exploratory study of AI chatbots impact on university teachers' assessment practices
- 2023
-
Ingår i: Assessment & Evaluation in Higher Education. - 0260-2938 .- 1469-297X.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AI chatbots have recently fuelled debate regarding education practices in higher education institutions worldwide. Focusing on Generative AI and ChatGPT in particular, our study examines how AI chatbots impact university teachers' assessment practices, exploring teachers' perceptions about how ChatGPT performs in response to home examination prompts in undergraduate contexts. University teachers (n = 24) from four different departments in humanities and social sciences participated in Turing Test-inspired experiments, where they blindly assessed student and ChatGPT-written responses to home examination questions. Additionally, we conducted semi-structured interviews in focus groups with the same teachers examining their reflections about the quality of the texts they assessed. Regarding chatbot-generated texts, we found a passing rate range across the cohort (37.5 - 85.7%) and a chatbot-written suspicion range (14-23%). Regarding the student-written texts, we identified patterns of downgrading, suggesting that teachers were more critical when grading student-written texts. Drawing on post-phenomenology and mediation theory, we discuss AI chatbots as a potentially disruptive technology in higher education practices.
|
|
| 4. |
- Scheja, Max, 1973-, et al.
(författare)
-
Vad är och kan högskolepedagogisk forskning vara? Respons på Sverre Wides diskussionsinlägg
- 2023
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 13:1, s. 35-39
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln tar sin utgångspunkt i Wides beskrivning; att se utvecklingen av högskolepedagogisk forskning som nära förbunden med den verksamhet som bedrivs inom pedagogiska utvecklingsenheter vid landets lärosäten, d.v.s. i hur stöd för högskolepedagogisk utveckling vuxit fram. Den avgränsning av högskolepedagogisk forskning författarna föreslår tecknar dock framväxten av ett potentiellt betydligt större fält. De menar: ”att den högskolepedagogiska forskningen har som primärt syfte att genom den systematik som befintliga och nya forskningsmetoder erbjuder skapa grund för förståelse, reflektion och utveckling av den högskolepedagogiska praktiken och dess processer”. De menar vidare att högskolepedagogisk forskning är ett ”tvärvetenskapligt forskningsfält vars syfte är att bidra till förståelsen och utvecklingen av den högre utbildningens villkor, innehåll, form och funktion”. Det särskilda med detta tvärvetenskapliga forskningsfält utgörs då av den nära kopplingen mellan pedagogisk utveckling, forskning och teoretiska bidrag. Scheja och Bolander Laksov lyfter fram att forskningen ska bidra såväl med underlag för högskolepedagogisk utveckling som med en vetenskaplig teoriutveckling, vilken även ska kunna skapa en grund för sammanhang inom och en integration av forskningsresultaten inom det växande fältet.
|
|
| 5. |
- Sturesson Stabel, Linda, et al.
(författare)
-
Navigating Affordances for Learning in Clinical Workplaces : A Qualitative Study of General Practitioners’ Continued Professional Development
- 2022
-
Ingår i: Vocations and Learning. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1874-785X .- 1874-7868. ; 15:3, s. 427-448
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Medical specialists’ lifelong learning is essential for improving patients’ health. This study identifies affordances for learning general practitioners (GPs) engage in, and explores what influences engagement in those affordances. Eleven GPs were interviewed and the interview transcripts were analysed thematically. Stephen Billett’s theoretical framework of workplace participatory practices was used as an analytical lens to explore the topic. Challenging patient cases were identified as the main trigger for engagement in learning. Local, national and international colleagues from the same and other specialties, were found to be an important affordance for learning, as was written material such as websites, journals and recommendations. Other inputs for learning were conferences and courses. Workplace aspects that were essential for GPs to engage in learning related to: place and time to talk, relevance to work, opportunity for different roles, organisation of work and workload, and working climate. Importantly, the study identifies a need for a holistic approach to lifelong learning, including spontaneous and structured opportunities for interaction over time with colleagues, establishment of incentives and arenas for exchange linked to peer learning, and acknowledgement of the workplace as an important place for learning and sufficient time with patients. This study contributes with a deepened understanding of how GPs navigate existing affordances for learning both within and outside their workplaces.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bolander Laksov, Klara, 1973-
(författare)
-
Academic feedback practice - a scholarly approach
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Feedback is at the centre of academic practice and ever present in our daily work as academics. We give feedback on student work at different levels; on PhD students at their defense of their thesis; of colleagues submitting manuscripts to journals or applications for funding; in the process of employing new academics. However, what we do when we engage in feedback, and how we do it is seldom problematized in public. It is expected of us that we as academic professionals know how to do it, how much, how explicit and what to focus on. Sometimes we have clear criteria for what to put our emphasis on, but often this is never made explicit. In the talk I aim to discuss academic feedback and draw on research on feedback in higher education to present a possible way of approaching feedback from a scholarly perspective.
|
|
| 8. |
- Bolander Laksov, Klara, et al.
(författare)
-
Akademiskt lärarskap
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här texten introducerar vi idén om akademiskt lärarskap. Akademiskt lärarskap kan bäst beskrivas som ett förhållningssätt där lärare kontinuerligt och systematiskt reflekterar över, utforskar och utvecklar den egna pedagogiska praktiken och dess inverkan på studenters lärande. Vi utforskar de olika dimensioner som bidrar till att forma ramarna för ett fruktbart lärarskap. För det första undersöker vi den individuella dimensionen av akademiskt lärarskap, där den individuella lärarens reflektioner över personliga erfaren-heter av olika undervisningssammanhang är en viktig plattform för utveckling av den egna pedagogiska praktiken och identiteten som professionell lärare i högskolan. För det andra uppmärksammar vi den kollegiala dimensionen av det akademiska lärarskapet, som handlar om hur lärare i högskolan synliggör reflektioner och argument kring den egna pedagogiska praktiken i dialog med kolleger, och för det tredje utforskar vi den institutionella dimensionen av det akademiska lärarskapet. Det handlar då om de institutionella ramar som en avdelning, institution eller lärosäte skapar för att stimulera ett kontinuerligt och systematiskt utforskande av utbildningsverksamheter.
|
|
| 9. |
- Bolander Laksov, Klara, 1973-
(författare)
-
Att bedöma pedagogisk skicklighet – är det verkligen så svårt? – en studie av skillnader i bedömningar mellan vetenskapligt och pedagogiskt sakkunniga
- 2018
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 8:2, s. 55-68
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Pedagogisk skicklighet ska enligt högskoleförordningen ägnas lika stor omsorg som vetenskaplig skicklighet i anställningsförfaranden vid svenska högskolor och universitet. Vilka förutsättningar som finns att visa omsorg om pedagogisk skicklighet och ägna den uppmärksamhet ter sig dock tämligen olika vid lärosätena. I denna fallstudie undersöks skillnader i de sätt på vilket pedagogisk skicklighet kommer till uttryck i utlåtanden från särskilt tillsatta pedagogiskt sakkunniga och vetenskapligt sakkunniga i anställnings- och befordringsärenden vid en fakultet vid ett svenskt lärosäte. Studien visar på flera skillnaderi utlåtandena där de pedagogiskt sakkunniga gör mer omfattande, mer kvalitativa och mer systematiska utlåtanden än de vetenskapligt sakkunniga redovisar. Dessutom diskuteras några återkommande utmaningar som formuleras i sakkunnigutlåtandena, och hur dessa utmaningar hanteras.
|
|
| 10. |
- Bolander Laksov, Klara, 1973-, et al.
(författare)
-
Developing a Community of Practice around Teaching : a Case Study.
- 2008
-
Ingår i: Higher Education Research and Development. - : Informa UK Limited. - 0729-4360 .- 1469-8366. ; 27:2, s. 121-132
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- It is neither easy to change teacher thinking, nor is it easy to influence teaching practice by handing teachers the tools to do this in a course. It is suggested in this paper that it is not enough to let teachers who teach take a course on teaching in higher education. The process of influencing teachers' thinking should include working with the communities within which they practise. One way of doing this is to apply the theory of communities of practice to the academic department. Drawing from quantitative, as well as qualitative, data during one year, this case study describes the process of a collaborative project aimed at increasing the educational quality at a research-intensive department, and how what happened in the project seemed to contribute to the development of a community of practice to include teaching and learning.
|
|
