| 1. |
- Bolin, Marie, et al.
(författare)
-
Prediction of Preeclampsia by Combining Serum Histidine-Rich Glycoprotein and Uterine Artery Doppler
- 2012
-
Ingår i: American Journal of Hypertension. - : Oxford University Press (OUP). - 0895-7061 .- 1941-7225. ; 25:12, s. 1305-1310
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundPreeclampsia is associated with both maternal and perinatal morbidity and mortality. Histidine-rich glycoprotein (HRG) is a protein interacting with angiogenesis, coagulation, and inflammatory responses, processes known to be altered in preeclamptic pregnancies. Significantly lower levels of HRG have been demonstrated as early as in the first trimester in women later developing preeclampsia compared with normal pregnancies. The aim of this study was to investigate whether the combination of HRG and uterine artery Doppler ultrasonography can be used as a predictor of preeclampsia.MethodsA total of 175 women were randomly selected from a case-control study; 86 women had an uncomplicated pregnancy and 89 women later developed preeclampsia. Blood samples and pulsatility index (PI) were obtained from both cases and controls in gestational week 14.ResultsHRG levels were significantly lower in women who developed preterm preeclampsia compared with controls, but not for women developing preeclampsia in general. PI was significantly higher in the preeclampsia group compared with controls, especially in preterm preeclampsia. The combination of HRG and PI revealed a sensitivity of 91% and a specificity of 62% for preterm preeclampsia.ConclusionsThe combination of HRG and uterine artery Doppler may predict preterm preeclampsia in early pregnancy.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bengtsson Ryberg, Johanna, et al.
(författare)
-
The Effects of Wind Power on Human Interests : A Synthesis
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- PrefaceThere is a great need for knowledge concerning the impacts of wind power on humans, landscapes, the marine environment, birds, bats and other mammals.Previous studies of these environmental impacts have lacked an overall view of the effects. This has led to deficiencies in the processes surrounding the establishment of new wind farms. Vindval is a knowledge programme undertaken as a collaboration between the Swedish Energy Agency and the Swedish Environmental Protection Agency. Its aim is to gather and communicate scientific knowledge about the impacts of wind power on people and the natural environment. The programme continues until 2013.Vindval comprises some 30 individual research projects, together with four synthesis projects. Syntheses are prepared by experts, who compile and assess overall research results and experience regarding the effects of wind power in four different areas – humans, birds/bats, marine life and terrestrial mammals.The results of this research and synthesis work will provide a basis for environmental impact assessments and for the planning and permitting processes associated with wind power installations. Vindval requires high standards in the review and approval of research proposals, in order to ensure high-quality reports. The same high standards apply to the reporting, approval and publication of research results from the projects.This report was written by Johanna Bengtsson Ryberg, Gösta Bluhm, Karl Bolin, Bosse Bodén, Kristina Ek, Karin Hammarlund, Marianne Henningsson, Inga-Lena Hannukka, Carina Johansson, Sofia Jönsson, Sanna Mels, Tom Mels, Mats Nilsson, Erik Skärbäck, Patrik Söderholm, Åsa Waldo, Ingegärd Widerström, Niklas Åkerman.This report is a translation of the previous report in Swedish “Vindkraftens påverkan på människors intressen” (Naturvårdsverket report no 6497). Translated by Sofia Jönsson.The contents of the report are the responsibility of the authors.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bolin, Karin, et al.
(författare)
-
Association of STAT4 Polymorphism with Severe Renal Insufficiency in Lupus Nephritis
- 2013
-
Ingår i: PLOS ONE. - : Public Library of Science. - 1932-6203. ; 8:12, s. 84450-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Lupus nephritis is a cause of significant morbidity in systemic lupus erythematosus (SLE) and its genetic background has not been completely clarified. The aim of this investigation was to analyze single nucleotide polymorphisms (SNPs) for association with lupus nephritis, its severe form proliferative nephritis and renal outcome, in two Swedish cohorts. Cohort I (n = 567 SLE cases, n = 512 controls) was previously genotyped for 5676 SNPs and cohort II (n = 145 SLE cases, n = 619 controls) was genotyped for SNPs in STAT4, IRF5, TNIP1 and BLK. Case-control and case-only association analyses for patients with lupus nephritis, proliferative nephritis and severe renal insufficiency were performed. In the case-control analysis of cohort I, four highly linked SNPs in STAT4 were associated with lupus nephritis with genome wide significance with p = 3.7x10(-9), OR 2.20 for the best SNP rs11889341. Strong signals of association between IRF5 and an HLA-DR3 SNP marker were also detected in the lupus nephritis case versus healthy control analysis (pless than0.0001). An additional six genes showed an association with lupus nephritis with pless than0.001 (PMS2, TNIP1, CARD11, ITGAM, BLK and IRAK1). In the case-only meta-analysis of the two cohorts, the STAT4 SNP rs7582694 was associated with severe renal insufficiency with p = 1.6x10(-3) and OR 2.22. We conclude that genetic variations in STAT4 predispose to lupus nephritis and a worse outcome with severe renal insufficiency.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bolin, Karin
(författare)
-
Lupus Nephritis – Genetic Impact on Clinical Phenotypes, Disease Severity and Renal Outcome
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Systemic lupus erythematosus (SLE) is an autoimmune inflammatory disease that can affect every organ system. Lupus nephritis (LN) is one of the more serious SLE manifestations. Whilst the genetic background of SLE has been thoroughly investigated, less is known about the background of LN. The aim of this thesis was to further elucidate the genetic background of LN, its subtypes and outcome.In paper I, we analysed genetic variations for association with LN, its severe form proliferative nephritis and renal outcome, in two SLE cohorts. Patients and controls were genotyped and association analyses were performed for patients versus controls and for patients with or without a specific clinical manifestation. In the case-control analysis of cohort I, four highly linked risk alleles in the STAT4 gene were associated with LN with genome-wide significance. In the case-only meta-analysis of the two cohorts, a STAT4 risk allele was associated with severe renal insufficiency. We conclude that genetic variations in STAT4 predispose to LN and a worse outcome with severe renal insufficiency.In paper II, we describe a case of severe SLE on the basis of C1q deficiency. By sequencing, a mutation in the C1qC gene leading to a premature stop codon was found. The patient was also found to carry risk alleles in several SLE-associated variants. Interferon alpha (IFN-α) levels were analysed over time in patient serum, and were found to correlate with disease activity. The patient’s serum had a strong interferogenic capacity when stimulating peripheral blood mononuclear cells from healthy individuals. With this study, we further emphasise the role of IFN-α in C1q deficiency and highlight the need to consider inherited impairments in the complement system in SLE with childhood onset.In paper III, we studied the impact of sex on disease manifestations in SLE. Female SLE patients more often presented with malar rash, photosensitivity, oral ulcers and arthritis, whilst the frequency of serositis, renal disorder and immunologic disorder were higher among male patients. Women were younger at LN onset, whereas men had a higher risk for progression into end-stage renal disease.In paper IV, we analysed genetic variations for association with LN and its subtypes in three SLE cohorts. Patients were genotyped and association analyses were performed for patients with versus without different phenotypes. We found genetic variations in the BANK1 gene to be associated with LN.In conclusion, this thesis provides further insight into the genetic background of renal manifestations in patients with SLE.
|
|
| 8. |
- Bolin, Karin, 1982-, et al.
(författare)
-
Variants in BANK1 are associated with lupus nephritis
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background: Lupus nephritis (LN) is a cause of significant morbidity in SLE. While the genetic background to SLE has been well characterized, less is known about genes predisposing to LN.Methods: The study consisted of 2886 SLE patients, including 947 (33%) with LN. The discovery cohort (Sweden, n=1091) and replication cohort 1 (US, n=962) were genotyped on the Immunochip and replication cohort 2 (Norway/Denmark, n=833) on a custom array chip. Allele frequencies were compared between patients with LN, proliferative nephritis, end-stage renal disease and LN negative patients. SNPs with p-value <0.001 in the discovery cohort were analyzed in replication cohort 1. Ten SNPs associated with LN in the discovery cohort (p<0.0002) were genotyped in replication cohort 2. DNA methylation data were available for 180 LN patients from the discovery cohort.Results: In the discovery cohort, six gene loci were associated with LN (p<1x10-4, NFKBIA, CACNA1S, ITGA1, BANK1, OR2Y and PHCA). SNPs in BANK1 showed the strongest association with LN in replication cohort 1 (p=9.5x10-4), with a tendency for an association in replication cohort 2 (p=0.052). In a meta-analysis of all three cohorts the association between LN and BANK1 rs4699259, was strengthened (p=1.7x10‑7). There were no associations to proliferative nephritis or ESRD in the meta-analysis. Methylation quantitative trait loci (MeQTL) effects between a CpG site and several SNPs in BANK1 were identified.Conclusion: Genetic variations in BANK1 are associated with LN. There is evidence for genetic regulation of DNA methylation within the BANK1 locus, however, the exact role of BANK1 in LN pathogenesis remains to be elucidated.
|
|
| 9. |
- Bolin, Karin, et al.
(författare)
-
Variants in BANK1 are associated with lupus nephritis of European ancestry
- 2021
-
Ingår i: Genes and Immunity. - : Springer Nature. - 1466-4879 .- 1476-5470. ; 22:3, s. 194-202
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The genetic background of lupus nephritis (LN) has not been completely elucidated. We performed a case-only study of 2886 SLE patients, including 947 (33%) with LN. Renal biopsies were available from 396 patients. The discovery cohort (Sweden, n = 1091) and replication cohort 1 (US, n = 962) were genotyped on the Immunochip and replication cohort 2 (Denmark/Norway, n = 833) on a custom array. Patients with LN, proliferative nephritis, or LN with end-stage renal disease were compared with SLE without nephritis. Six loci were associated with LN (p < 1 × 10−4, NFKBIA, CACNA1S, ITGA1, BANK1, OR2Y, and ACER3) in the discovery cohort. Variants in BANK1 showed the strongest association with LN in replication cohort 1 (p = 9.5 × 10−4) and proliferative nephritis in a meta-analysis of discovery and replication cohort 1. There was a weak association between BANK1 and LN in replication cohort 2 (p = 0.052), and in the meta-analysis of all three cohorts the association was strengthened (p = 2.2 × 10−7). DNA methylation data in 180 LN patients demonstrated methylation quantitative trait loci (meQTL) effects between a CpG site and BANK1 variants. To conclude, we describe genetic variations in BANK1 associated with LN and evidence for genetic regulation of DNA methylation within the BANK1 locus. This indicates a role for BANK1 in LN pathogenesis.
|
|
| 10. |
- Bolin, Karl, et al.
(författare)
-
Vindkraftens påverkan på människors intressen : Uppdaterad syntesrapport 2021
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2040 ska Sveriges elproduktion vara 100 procent förnybar, det beslutade riksdagen 2016.Målet är allmänt hållet och inte riktat mot något särskilt kraftslag. Likväl kommer vindkraften högst troligt att bli den viktigaste förnybara energikällan i strävan att nå målet. Vindkraftens roll i elsystemet håller på att förändras. På bara några år har vindkraften gått från att vara en marginell energikälla till att producera en betydande del av vår el. Även om det inte finns några särskilda mål för utbyggnad av vindkraft i Sverige, så finns det al. anledning att räkna med att vindkraftens betydelse kommer att fortsätta öka de kommande 20 åren. Detta ställer nya krav på utformningen och planeringen av framtidens energisystem.Rapporten Vindkraftens påverkan på människors intressen publicerades 2012. Sedan dess har mycket hänt, både vad gäller den tekniska utvecklingen och vad gäller kunskapsläget kring vindkraftens påverkan på sin omgivning. Vi har nu nya erfarenheter från den utbyggnad av vindkraften som skett under det senaste decenniet.Föreliggande rapport har till syfte att ge en uppdaterad, kompletterad och sammanfattande version av syntesrapporten Vindkraftens påverkan på människors intressen (2012).Denna uppdaterade och bearbetade rapport har som målatt referera tillbaka till ursprungsskriften i de delar som fortfarande är relevanta,att komplettera med ny kunskap utifrån rådande kunskapsläge och nya politiska målsättningar.Den 28 januari 2021 presenterade Naturvårdsverket och Energimyndigheten en gemensam nationell strategi för en hållbar utbyggnad av vindkraften. Denna rapport avser att bidra till strategin. I strategin lyfts vikten av förbättrad samsyn, förutsägbarhet och rättssäkerhet vid utbyggnad och etablering av vindkraft särskilt fram. Myndigheterna betonar att omställningen till ett helt förnybart energisystem inte bara är en klimatfråga, utan också en fråga om konkurrenskraft, försörjningstrygghet och ökade krav på en trygg och robust elförsörjning. Vindkraftsutbyggnaden behöver även ta hänsyn till värdefull natur, människors livsmiljö och en rad andra samhällsintressen.Lokalisering och etablering av större vindkraftverk styrs dels av bestämmelser i miljöbalken, dels av plan- och bygglagen. Alla större vindkraftsprojekt prövas i en i lag strikt reglerad tillståndsprocess som handläggs av länsstyrelsen, vars miljöprövningsdelegation fattar beslut. Kommunen är ansvarig för den fysiska planeringen och ska tillstyrka eller uttala sitt veto mot varje beslut om vindkraftsetablering som tillståndsprövas enligt miljöbalken. I den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad rekommenderas att kommunen lämnar sitt besked så tidigt i processen som möjligt och utifrån tydliga rutiner, för en främja en effektiv och transparent process.Lokaliseringen av verksamheter så som vindkraftverk styrs inte bara av bestämmelserna i miljöbalken utan också av den fysiska planeringen. Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska hushållningen med mark- och vattenresurser innefatta en öppen demokratisk process där olika samhällsintressen vägs mot varandra, samtidigt som enskildas rättigheter beaktas. En genomgående tanke i PBL är att skapa förutsättningar för medborgarinflytande genom det lagreglerade samråds- och utställningsförfarandet. Här finns stora likheter med europeiska landskapskonventionens grundtankar om betydelsen av delaktighet i frågor som rör landskapet. En viktig förutsättning för att landskapsperspektivet ska kunna utvecklas i översiktsplaneringen är tillgången till kunskaps- och planeringsunderlag som kan bidra till att synliggöra samband mellan olika värden och viktiga sammanhang i landskapet. Kommuner och länsstyrelser behöver, med allmänhetens medverkan, ta fram och regelbundet uppdatera landskapsanalyser, för att på så sätt skapa ett hållbart planeringsunderlag för vindkraftsutbyggnaden i Sverige.Hälsa och ohälsaVindkraftverk kan av boende i närheten upplevas som störande. Den främsta källan till störning är det buller som uppstår när rotorbladen passerar genom luften – ett susande, svischande eller dunkande ljud – men även varningsbelysning och de rörliga skuggor som uppstår när rotorbladen skymmer solen kan upplevas som störande.Vid bullernivåer precis under det nuvarande svenska riktvärdet på 40 dBA uppger cirka 10 procent att de blir mycket störda av vindkraftsbuller. Andelen är jämförbar med andelen bullerstörda av vägtrafik vid dess motsvarande riktvärde. Detta indikerar att nuvarande riktvärde för vindkraftsbuller är rimligt ur störningssynvinkel.Rörliga skuggor kan upplevas som mycket störande, såväl utomhus som inomhus. Teknik finns som kan minska sådana effekter, men den verkar inte användas i tillräcklig utsträckning.Indirekta negativa hälsoeffekter i form av ökad förskrivning av antidepressiva mediciner och sömnmedel har kunnat påvisas i danska undersökningar. Samband mellan vindkraftsbuller och självrapporterad sömnstörning har redovisats i vissa studier, medan andra studier inte funnit något sådant samband. Påståenden om att vindkraft medför risk för ”vibroakustisk sjukdom”, ”vindkraftssyndrom” och skadlig påverkan av infraljud på innerörat saknar belägg.Samhällsnytta och ekonomiEnligt Energimyndighetens beräkningar behöver vindkraftens elproduktion femdubblas fram till 2040 för att målet om 100 procent förnybar energiproduktion ska nås. Det innebär utbyggnad av vindkraften motsvarande en effekt av 100 TWh, och att 1 procent av Sveriges landyta kommer att tas i anspråk av vindkraftsanläggningar.Varje vindkraftsetablering skapar arbetstillfällen: under byggtiden såväl som under kraftverkens driftstid på cirka 25 år. Baserat på detaljerade empiriska studier gjorda i Sverige kan den sysselsättning som genereras per kraftverk på 2,35 MW beräknas till 8,33 årsarbeten under byggtiden och 8,66 årsarbeten under driftstiden: sammanlagt 17 årsarbeten per vindkraftverk. Särskilt intressant att notera är att driftstiden beräknas ge mer jobb än byggtiden.Till markägare på vars mark vindkraftverk byggs utgår arrende som betalas av verksamhetsutövaren, som ofta också enligt en inarbetad praxis betalar ut en frivillig bygdepeng. Bygdepengen används vanligen till investeringar i lokala fritidsanläggningar eller liknande i den kringliggande bygden. Intressanta exempel finns på hur bygdepengen används som bas för kreditföreningar och därmed som riskvilligt kapital för lokal näringslivsutveckling.Vad gäller vindkraftens inverkan på rennäringen visar forskningen – som på området är begränsad – att vindkraften inte bör betraktas som en enskild faktor utan som en av flera (som till exempel turism, transportinfrastruktur, bebyggelse generellt) vars sammanlagda effekter kan vara negativa. Det finns även studier som visar att renar till viss del kan anpassa sig till miljön kring vindkraftverk.Buller för dem som bor närmast och vindkraftverkens negativa inverkan på landskapet är två av de främsta anledningarna till lokalt motstånd mot vindkraftsetableringar. Huruvida vindkraftsutbyggnad medför minskade fastighetsvärden uppvisar den internationella forskningen olika resultat för. En ny svensk studie visar på lägre fastighetsvärden upp till 8 km från vindkraftverk. Det bör observeras att studien inte analyserar värden på samma fastigheter före och efter vindkraftsutbyggnad, samt att någon undersökning av regionala variationer inte gjorts.De i närområdet som berörs uppfattar ofta vindkraftsetableringen som att någon utifrån exploaterar en gemensam lokal resurs. Om den lokala nyttan av vindkraftverken upplevs som obefintlig – eller snarare som en onytta för alla utom direkt berörda markägare – når information och samrådsmöten begränsad framgång i sin strävan att skapa lokal acceptans. Ett sätt att åstadkomma ett framgångsrikt genomförande av vindkraftsstrategin kan vara att utreda och testa nya modeller för lokala ersättningar och kompensation samt för lokalt delägande.Landskap och planeringVarje vindkraftsetablering innebär en konkret förändring av landskapet. De människor som lever och verkar i ett särskilt område och har en långvarig relation till områdets landskap tolkar ofta vindkraft i detta landskap på andra sätt än utomstående, som till exempel sakkunniga, exploatörer och representanter för myndigheter och samhälle. Detta faktum får flera konsekvenser för hur planering av vindkraftsutbyggnaden bör göras och med vilken kunskap som utgångspunkt.Fyra aspekter är särskilt viktiga:Konkretisering. För att kunna fatta kloka beslut krävs noggrann, genomtänkt planering av en vindkraftsetablering, baserad på ingående, konkret kunskap om landskapet och hur alla berörda ser på dess utveckling och framtid.Helhetssyn. I landskapsanalysen ska landskapets kunskaps-, bruks- och upplevelsevärden tillsammans med historiska samband, naturvärden och bedömningar om känslighet och tålighet för förändringar föras samman till en beskrivande och värderande helhet. De samlade (kumulativa) effekterna av olika vindkraftsprojekt ska beskrivas.Fackkunskap och lokalkunskap. Landskapsanalysen är ett systematiskt tillvägagångssätt för att beskriva och tolka landskapet i sin helhet som baseras på allmänt tillämpliga värden och som vanligen utförs av experter med relevant fackkunskap. Samtidigt kan lokalkunskap bidra med viktiga insikter och är inte en mindre seriös eller mindre värdefull kunskapsform.Dialog. Att allmänhetens uppfattningar och lokal kunskap om landskapet tas med i planeringen lyfter den europeiska landskapskonventionen fram som en viktig demokratifråga. Landskapsanalysen ger en överblick över komplexa samband och värden i landskapet och fungerar som underlag
|
|
