| 1. |
- Blindow, Katrina, et al.
(författare)
-
Sexual and gender harassment in Swedish workplaces: A prospective cohort study on implications for long-term sickness absence
- 2021
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Work Environment & Health. - : Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - 0355-3140 .- 1795-990X. ; 47:6, s. 466-474
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives This prospective cohort study aimed to investigate gender harassment and sexual harassment as risk factors for prospective long-term sickness absence (LTSA, >= 21 days). Furthermore, support from colleagues was investigated as a moderating factor of this association. Methods Information on gender harassment, sexual harassment and support by colleagues were derived from the biannual Swedish Work Environment Survey 1999-2013, a representative sample of the Swedish working population (N=64 297). Information on LTSA as well as demographic and workplace variables were added from register data. Relative rates of LTSA the year following the exposure were determined using modified Poisson regression. Results Monthly to daily exposure to gender harassment was a risk factor for prospective LTSA among women [rate ratio (RR) 1.04, 95% confidence interval (CI) 1.02-1.05] and men (RR 1.07, 95% CI 1.04-1.10). Monthly to daily exposure to sexual harassment was also a risk factor for LTSA among women (RR 1.05, 95% CI 1.01-1.10) and men (RR 1.07, 95% CI 1.02-1.13). Exposure to sexual or gender harassment once in the last 12 months was not associated with LTSA. There was no support for an interaction between either of the exposures and support from colleagues in relation to LTSA. Conclusions Sexual harassment and gender harassment appear to contribute to a small excess risk for LTSA among women and men. For both kinds of offensive behaviors, the pervasiveness appears to be important for the outcome. The role of support by colleagues was inconclusive and needs further investigation.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bondestam, Fredrik, 1971-
(författare)
-
En önskan att skriva abjektet : Analyser av akademisk jämställdhet
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis is to explore what makes the discourse on gender equality possible in the context of Swedish higher education. Three aspects of this discourse - gender equality work, positive discrimination and sexual harassment - are focused on both empirically and theoretically. Study I-III analyse these aspects as separate phenomena, and study IV reflects upon the theoretical implications emanating from the empirical field as a whole, from a discourse analytic, semiological, narrative and feminist-theoretical perspective. Each study builds upon different sets of quantitative and qualitative material: surveys on the organisation and implementation of gender equality; interviews with representatives of gender equality at different departments and with women who have experienced sexual harassment; documentation from 61 appointment processes; higher education policies on gender equality and sexual harassment; and also public policies on gender equality and higher education in Sweden from 1970 to 2000. The empirical results make visible some unintended and reproductive consequences concerning the possibilities to successfully implement methods aimed at improving gender equality. A paradox of difference, much debated in feminist politics and theory, structures different narratives within the discourse. Summing it up, it is the tendency to start out from a view on the problem of gender equality as connected with a category of women, marked as different from a norm, which makes gender equality work not only contradictory but also counterproductive. In a theoretical outline a perspective is put forward, which relates to feminist, post-structuralist theories and particularly the works of Julia Kristeva. Rereading the paradox of difference from this perspective stimulates a venture aimed at destabilising scientific claims on the discourse of gender equality. Furthermore, ideas are put forward which challenge the common-sensical views on the purpose of achieving gender equality, in favour of an endeavour suggesting the need for an intimate revolt.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bondestam, Fredrik, 1971, et al.
(författare)
-
Fördelning eller förfördelning? Forskningsfinansiering, jämställdhet och genus - en forskningsöversikt
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten är en översikt över svensk, nordisk och internationell forskning om jämställdhet, genus och forskningsberedning. I fokus står forskningsfinansiella organisationer och de beredningsprocesser som leder fram till beslut om fördelning av anslag. Forskning om fördelningsutfall, kollegial bedömning, beredningsgrupper, ansökningsbeteende, jäv, nepotism, med mera, sammanfattas, problematiseras och diskuteras med såväl ojämställdhet som ojämlikhet i blickfånget. Upprinnelsen till forskningsöversikten är ett identifierat behov av systematisk, forskningsbaserad kunskap om hur kön görs i forskningsberedning. Det finns en väv av forskningspolitiska, högskolepolitiska och jämställdhetspolitiska frågor som söker svar i empirisk och teoridriven forskning. Särskilt gäller det problem och utmaningar kopplade till frågor om, och i så fall hur, forskningsfinansiella system skapar, upprätthåller och utmanar ojämställdhet och ojämlikhet. Är ett jämnt fördelningsutfall detsamma som ett jämställt fördelningsutfall? Hur görs kön och vetenskaplig kvalitet vid kollegial bedömning? Erhåller genusforskning, och andra tvärvetenskapliga och kritiska perspektiv, anslag för forskning i likvärdig utsträckning som annan forskning? Vilka konsekvenser får akademins ojämställda och ojämlika villkor för hur forskningsfinansiella organisationer bereder och bedömer ansökningar om forskningsanslag? Samtliga dessa frågor, behov och utmaningar berörs i en uppsättning självständiga kapitel vilka var för sig rymmer fördjupning och analys av särskilda aspekter och sammantagna ger en unik bild av ett helt forskningsfält och dess kunskapsmassa. Forskningsöversikten baseras på en systematisk litteraturgenomgång av samtlig svensk, nordisk och internationell forskning inom ett specifikt forskningsfält. Det avgränsas av en rad olika kriterier frammejslade i en omfattande sökprocess; publicerad och av forskare producerad kunskap, med fokus på kön, genus, jämställdhet eller jämlikhet, samt med ambitionen att analysera villkor för, och genomförande och effekter av, beredningsprocesser vid forskningsfinansiering. Totalt diskuteras och analyseras 118 publikationer selekterade från ett material på mer än 2 000 poster. En rad angelägna, övergripande slutsatser följer av analyser av forskningsfältet som helhet i rapporten. Dessa är främst: •Fördelningsutfall En majoritet av alla studier av fördelningsutfall i forskningsfältet visar att kvinnor förfördelas av forskningsfinansiella organisationer. Det finns inga entydiga svar till varför så sker. Den analytiska slutsatsen i rapporten är övergripande att nuvarande praxis i forskningsfinansiella organisationer tenderar att skapa och upprätthålla ojämställda och ojämlika villkor för forskning i brist på kunskap och forskningspolitiska ambitioner. •Kollegial bedömning Forskningsfältets resultat visar att kön får betydelse för hur vetenskaplig kvalitet görs genom en rad olika forskningsfinansiella praktiker. Epistemologiska utgångspunkter, ämnesdiscipliner, organisering av beredningsprocesser, fysiska rum och beroenderelationer, med mera innebär dessutom att detta ”görande” får vitt skilda konsekvenser för fördelningsutfall, pluralism, kritisk och tvärvetenskaplig forskning, och andra samtida, forskningspolitiska utmaningar. Kollegial bedömning är en kollektivt eftersträvansvärd, men samtidigt ojämställd och ojämlik, process för att uppnå kvalitet i forskning. Analysen av forskningsfältets antaganden och slutsatser i denna del visar att vetenskaplig kvalitet och jämställdhet är varandras förutsättningar, samt att ”kollegial” och ”bedömning” är begrepp som styrs mer av för-givet-tagna och normerande förståelser än problematiserande och nyskapande förhållningssätt. •Rekommendationer En uppsättning rekommendationer för framtida beredningsprocesser och ny forskning sammanställs konkret i ett av rapportens kapitel. Övergripande visar denna genomgång att forskningsfältet, och därmed det kunskapsunderlag som forskningspolitiska initiativ direkt och indirekt vilar på, framför allt saknar teoridriven analys, ett genusvetenskapligt perspektiv och tillgång till relevant material för att nå kunskap om hur beredningsprocesser skapar och upprätthåller ojämställdhet och ojämlikhet. Denna tydliga brist på förutsättningar att skapa relevanta kunskaper bör åtgärdas med forskningspolitiskt ansvarstagande i form av direktiv för tillgängliggörande av underlag för forskning och ett finansiellt säkerställande av att kvalitetsmässigt relevant forskning möjliggörs.
|
|
