| 1. |
- Ademuyiwa, Adesoji O., et al.
(författare)
-
Determinants of morbidity and mortality following emergency abdominal surgery in children in low-income and middle-income countries
- 2016
-
Ingår i: BMJ Global Health. - : BMJ Publishing Group Ltd. - 2059-7908. ; 1:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Child health is a key priority on the global health agenda, yet the provision of essential and emergency surgery in children is patchy in resource-poor regions. This study was aimed to determine the mortality risk for emergency abdominal paediatric surgery in low-income countries globally.Methods: Multicentre, international, prospective, cohort study. Self-selected surgical units performing emergency abdominal surgery submitted prespecified data for consecutive children aged <16 years during a 2-week period between July and December 2014. The United Nation's Human Development Index (HDI) was used to stratify countries. The main outcome measure was 30-day postoperative mortality, analysed by multilevel logistic regression.Results: This study included 1409 patients from 253 centres in 43 countries; 282 children were under 2 years of age. Among them, 265 (18.8%) were from low-HDI, 450 (31.9%) from middle-HDI and 694 (49.3%) from high-HDI countries. The most common operations performed were appendectomy, small bowel resection, pyloromyotomy and correction of intussusception. After adjustment for patient and hospital risk factors, child mortality at 30 days was significantly higher in low-HDI (adjusted OR 7.14 (95% CI 2.52 to 20.23), p<0.001) and middle-HDI (4.42 (1.44 to 13.56), p=0.009) countries compared with high-HDI countries, translating to 40 excess deaths per 1000 procedures performed.Conclusions: Adjusted mortality in children following emergency abdominal surgery may be as high as 7 times greater in low-HDI and middle-HDI countries compared with high-HDI countries. Effective provision of emergency essential surgery should be a key priority for global child health agendas.
|
|
| 2. |
- Gustavsson, Erik, 1982-, et al.
(författare)
-
Sjukdomsmodifierande läkemedel mot Alzheimers sjukdom : etiska aspekter av prioriteringar och screening
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I skrivande stund pågår det intensiv forskning för att få fram ett sjukdomsmodifierande läkemedel mot Alzheimers sjukdom (AD). Vid introduktion av sådana läkemedel kommer en rad etiskt svåra frågor kring screening och prioriteringar av vårdens resurser, att aktualiseras. Föreliggande rapport behandlar dessa frågor.Trots att de nya läkemedlens effekt sannolikt har en påverkan på närstående till personer med AD så är det vår bedömning att den svenska etiska plattformen inte lämnar något utrymme för sådan hänsyn. Det finns också skäl att vara särskilt uppmärksam på utsträckningen i vilken de surrogatmått som används i de kliniska studierna faktiskt är av klinisk relevans.När det gäller att väga samman patientnytta som tillfaller olika individer är det vår bedömning att plattformen inte tillåter aggregering av patientnytta på ett sådant sätt. Det innebär att det faktum att personer med AD utgör en stor patientgrupp utgör i sig inte ett skäl för högre prioritet då effekten skall bedömas med avseende på hur den tillfaller varje enskild individ. I ett scenario där budgetpåverkan blir så stor att man behöver prioritera inom gruppen så tycks det saknas för prioriteringar relevanta kriterier.Manifest AD är ett tillstånd med mycket stor svårighetsgrad. Men eftersom de nya läkemedlen siktar in sig på den prekliniska eller fasen i vilken patienter har en lindrig kognitiv störning så bör svårighetsgraden av tillståndet viktas ned med avseende på sannolikheten att faktiskt insjukna i AD. Tillståndets svårighetsgrad blir därmed olika för läkemedel som siktar på den prekliniska fasen, de som siktar på fasen med lindrig kognitiv störning och de som siktar på kliniska stadier av AD. Eftersom personer med AD kan ha sämre förutsättningar än andra patientgrupper att kommunicera sina behov bör de beaktas särskilt. Det innebär dock inte någon högre prioritet utan en markering att personer med AD har samma rätt till hälso- och sjukvård som andra grupper med liknande behov.Populationsscreening för AD är förknippat med flera problem. Det finns generella problem med screening ur exempelvis autonomisynpunkt. Men det finns också problem som relaterar till att nuvarande metoder för riskstratifiering är så opålitliga vilket i sin tur resulterar i falska negativa (med risk för underbehandling) och falska positiva (med risk för överbehandling). Screening i fasen då patienten har en lindrig kognitiv störning har (förutom de problem som kommer med populationsscreening) problem med ojämlikhet och godtycke. När den kliniska fasen inträder har poängen med screening gått förlorad: ju senare identifikation, desto mindre potentiella behandlingsfördelar jämfört med vanlig diagnostik som den går till idag.Det är vår sammantagna bedömning att de nya läkemedlen måste generera stora hälsovinster för personer som riskerar att insjukna i AD för att berättigas allmän finansiering och för att rättfärdiga de etiska kostnader som kommer med de nuvarande diagnostiska metoderna.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Thomas, HS, et al.
(författare)
-
- 2019
-
swepub:Mat__t
|
|
