| 1. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten : 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - : Aftonbladet. ; :2022-12-07
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.
|
|
| 2. |
- Bonow, Madeleine, 1971-, et al.
(författare)
-
Community gardening in Stockholm : participation, driving forces and the role of the municipality
- 2018
-
Ingår i: Renewable Agriculture and Food Systems. - : Cambridge University Press. - 1742-1705 .- 1742-1713. ; 33:6, s. 503-507
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The paper reports on a study of community gardening in Stockholm. We contribute to the body of knowledge about the sustainability of community gardens and this new form of citizen-led initiatives in Stockholm, with the ambition of creating a debate about the best way to sustain and develop these initiatives in Sweden. We argue that although community gardening may provide leverage for means of developing a sustainable city, it is a marginal phenomenon and contributes little to sustainable development its present form. Through interviews we have investigated how the citizens and municipality officers of Stockholm try to adapt to the renewed interest in community gardening by looking at the policy makers’, municipality officers’ and grassroots movements’ incentives to start community gardens. We specifically focus on how the community gardeners articulate their reasons for participating in collaborative initiatives in the city and how these expectations evolve when they are faced with the reality of gardening and the problems relating to producing food in the city. We have found that there are a growing number of citizens and local authorities advocating community gardening, but the sustainability and endurance of gardens are hampered by vague responsibilities, lack of leadership and unclear expectations of the outcome. Community gardening cases in Stockholm contribute to the debate by exemplifying how formal (e.g. policy making) and informal advocacy (e.g. civic engagement in community gardening) groups are collaborating, but also showing that they often have different agendas and initial motivations for setting up new gardens. We argue that uncritical enthusiasm results in an overly instrumental approach to governance of community gardening and that the sustainability and endurance of the community gardening is not an issue that the governing bodies plan for, and hence it is forgotten. We suggest some routes forward, involving employing facilitators from various stakeholders such as the municipality, housing companies and various NGOs.
|
|
| 3. |
- Bonow, Madeleine, 1971-
(författare)
-
Conflict or convergence? : Products of origin. An analysis of the Swedish case of Baltic Sea fish
- 2013
-
Ingår i: Baltic Worlds. - Huddinge : Södertörns högskola. - 2000-2955 .- 2001-7308. ; VI:3-4, s. 48-51
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In response to the contemporary globalization ofthe economy, food markets are shifting toward differentiation of services and products based on theunique qualities and attributes of the products. Aparadigm called the “quality turn” corresponds to the increasing variety of food services. “Alternative foods”,including organic products or products qualified bytheir origin, and new methods of marketing the sefoods (farmer’s markets, local contracts, etc.) are developingthrough the mainstreaming of innovation. Protected designation of origin (PDO) is a certificationscheme that certifies products by their origin, and is one of several important tools to strengthen the competitiveness of rural areas, especially for smallscalefood processing in rural and less-developed areas in Europe. A PDO provides groups of producers with protection against unfair competition for products whose unique sensory characteristics essentially depend on the local geographic and cultural conditions as well as the local know-how of the productionsite. A PDO certification informs consumers that the product quality and its value depend on the geographic origin of the product. Despite the potential value of PDOs for producers, their use is unevenly distributed throughout the EU. The organization of the qualitycertification systems and corresponding legal provisions vary between countries. France, Italy, and Spainare models for the development of the PDO schemeand have more than 800 PDO-certified products. However, countries such as Sweden, Finland, andDenmark have a much smaller number of products that are certified. In Sweden, several products have applied for a PDO, but only one, Kalix Löjrom, has been certified under the scheme. The reason for this failure is mainly that Sweden’s current customs do not correspond to the rules and traditions used to createthe PDO scheme. To increase the likelihood of successfully obtaining PDOs, Sweden should work to reinvent local knowledge and local food and to recover its traditional food culture.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bonow, Madeleine, 1971-, et al.
(författare)
-
Gastronomy and tourism as a regional development tool- the case of Jämtland
- 2012
-
Ingår i: Advances in Food, Hospitality and Tourism. - 2043-8907. ; 2:1, s. 2-10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article highlights how farm dairies in Jämtland combine gastronomy and tourism as an integral part or a component in their marketing strategies. These activities have been promoted and supported by authorities and NGO’s. Farm dairies contribute to tourism by producing gastronomic products that can be served by local restaurants and hotels, but they are also visiting targets for tourists and create important work opportunities in the villages. As a precursor in using gastronomy and tourism to promote regional development the experiences of Jämtland are of a high relevance for the future development in Sweden
|
|
| 6. |
- Bonow, Madeleine, Docent, 1971-
(författare)
-
Hästen i det peri-urbana landskapet - vems tolkningsföreträde råder?
- 2022
-
Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift. - : Föreningen Kulturella Perspektiv. - 1102-7908 .- 2004-0288. ; 30
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I och med att hästen tar allt större plats i det peri-urbana landskapet sker det en omstrukturering av både det sociala och det fysiska landskapet. Denna ”hästifiering” omfattar ofta en typ av livsstilsmigration, där den peri-urbana landsbygdens nya invånare och inpendlare (hästägarna) omvandlar miljön. Hästarnas ökade närvaro påverkar nämligen både det privata och det offentliga rummet. Med stöd i över 30 intervjuer konstaterar studien att denna omstrukturering av det peri-urbana landskapet skapar konflikter mellan ”nya” (livsstilsmigranter, hästägare) och de ”gamla” som bott där sedan tidigare (jordbrukare och markägare), vilket kan tolkas som motsättningar mellan grupper med olika ideologier och värderingar där rurala förhållningssätt utmanas av en urban norm. En central aspekt av dessa ”kulturkrockar” är att en urban norm om landskapet som yta för konsumtion och rekreation ofta står i motsatsställning till rurala värderingar och praktiker där landskapet i högre grad utgör en källa till försörjning.
|
|
| 7. |
- Bonow, Madeleine, 1971-, et al.
(författare)
-
Hästföretagande i storstadens närhet
- 2017
-
Ingår i: Genus och företagande. - : Svenska sällskapet för antropologi och geografi. - 9789198215021 ; , s. 159-182
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För 150 år sedan bodde större delen av Sveriges befolkning på landsbygden och var sysselsatta i primärnäringarna, men under de senaste 120 åren har den svenska landsbygden genomgått en kraftfull strukturomvandling. idag är det endast 15% av Sveriges befolkning som bor utanför någon av Sveriges tätorter. Det vill säga 85% av befolkningen bor på 1,3 procent av landarealen och ytterst få är sysselsatta i de gröna näringarna. Den pågående omstruktureringen av lantbruket innebär att många av de mindre gårdarna läggs ned och blir fritidshus eller hästgårdar. Samtidigt som nötkreaturen minskar i antal ökar antalet hästar och Sverige har blivit ett av de hästtätaste länderna i Europa.Ungefär en halv miljon svenskar rider regelbundet och närmare en tredjedel av alla invånare i Sverige har på något sätt kontakt med hästar och de olika verksamheter som de ger upphov till. Denna ökning av sporthästar är särskilt märkbar i tätortsnära områden. I Stockholm och Uppsala län finns omkring 44 000 hästar och ca 78% av dessa finns i urbana eller tätortsnära områden. Hästarna har till viss del blivit landsbygdens räddning. hästar behöver mat, husrum och livsutrymme, vilket har skapat en välkommen extra inkomstkälla för lantbruket. Det är relativt vanligt att lantbrukare producerar och säljer hästfoder eller hyr ut stallplatser. Enligt lantbrukarnas Riksförbund, är hästnäringen den femte största inkomstkällan för jordbruket. Hästen är även på andra sätt en viktig resurs i arbetet med att utveckla nya former för jordbruksföretagande och bidra till en levande landsbygd. Det ökande antalet hästar medför mer arbete för veterinärer, hovslagare och tränare/instruktörer. Dessutom växer det fram nya yrkesgrupper med specialinriktning mot hästar. Syftet med den här studien är att belysa kvinnliga hästföretagares syn på tätortsnära hästverksamheter och diskutera svårigheter och möjligheter för utvecklingen av hästnäringen med fokus på Stockholm- och Uppsalaområdet.
|
|
| 8. |
- Bonow, Madeleine, 1971-, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2016
-
Ingår i: Biskop Brasks måltider. - Stockholm : Bokförlaget Atlantis. - 9789173538282 ; , s. 9-15
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Bonow, Madeleine, 1971-, et al.
(författare)
-
Kalixlöjom - an institutional analysis of the application and implementation of Sweden's first PDO
- 2013
-
Ingår i: Spanish journal of rural development. - 2171-1216 .- 2172-2277. ; 4:4, s. 59-66
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The use and implementation of Geographical Indications (GI) is a wellestablished practice in most EU countries. Previous studies show thatthe use of PDOs and PGIs is directly related to previous experiencesas well as the relative importance of the agro-food sector in a country'seconomy. In the case of Sweden, the agro-food sector has beenoriented towards continuous structural rationalization since at least the1930's. However, the transformation pressure exerted by a risingcompetitive level in the market, that emanates both from global aswell as regional European sources led to the adoption of newstrategies. These strategies entail the on-farm elaboration of farmproduce, the diversification of activities as well as the use ofcertification schemes. In the case of Kalixlöjrom, the strategy selectedwas the adoption of a PDO, as a way of entering a valorisation processfor export purposes as well as defending the product against dislojalcompetition of products with less quality. As this is the firstexperience with a PDO in Sweden, the case of Kalixlöjrom caviaroffers a rare opportunity to understand the actual problems inimplementing a policy tool developed by Southern European countriesin a country like Sweden. Thus the article highlights the institutionaland structural shortcomings discovered in this process and offers newknowledge and reflections valuable for the future adaptation andimplementation of previously unknown policy instruments
|
|
| 10. |
- Bonow, Madeleine, 1971-
(författare)
-
Modern gethållning och getostproduktion
- 2017
-
Ingår i: Geten i Sverige. - Uppsala : Institutet för språk och folkminnen. - 9789186959357 ; , s. 135-152
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This article discusses the re-emergence and modernisation of traditional goat cheese production in Sweden, in particular in the northern county of Jämtland. The data have been gathered through fieldwork and interviews with goat farmers, authorities and others involved in the production of goat cheese. As early as the 1970s, a number of initiatives were taken to formalise the productive activities of this sector and to improve product quality. The most important project was the launch of the cooperative Jämtspira at the beginning of the 1980s. In contrast to other Swedish cooperatives, this organisation involved its members in developing a common trademark and a standardised product range, undertaking joint marketing efforts, and finding creative solutions to infrastructure problems. Jämtland was strengthened and modernised, largely owing to the active part played by regional authorities in this process. The national artisan centre Eldrimner, which became a hub for small-scale food production, is another important institution that has strengthened local knowledge and taught cheesemaking skills to new goat farmers from all over Sweden. Although many obstacles have been removed and the sector has found successful solutions to strategic issues relating to product development and marketing, there are still significant structural shortcomings that could reduce profitability and endanger the future development of the sector.
|
|
