| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Borell, Jonas, et al.
(författare)
-
Analysing analyses-An approach to combining several risk and vulnerability analyses
- 2009
-
Ingår i: Safety, Reliability And Risk Analysis: Theory, Methods And Applications, Vols 1-4. ; , s. 3061-3065
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The Swedish county council Region Skane is developing work processes for iterative risk and vulnerability analyses. This will be arranged in a distributed bottom-up manner, where analyses are performed and results reported through three hierarchical levels, ending at a central unit within the county council organisation. That unit is responsible for three tasks: 1) Establish a summary of the risks and vulnerabilities on the county level, 2) Send relevant information from the findings to national governmental agencies, and 3) Feed back relevant information to organisational units on lower levels. Based on the Region Skane case we describe some critical aspects of communication associated with such hierarchically organised systems of risk and vulnerability analyses. We also briefly discuss possible approaches to managing the critical aspects. Our results indicate that it is not enough to simply add the reports from different lower units. It is necessary to compare and merge the analysis results from lower levels.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Borell, Jonas, et al.
(författare)
-
Att arbeta med obligatoriska frågor i kursvärdering och kursutvärdering
- 2011
-
Ingår i: Proceedings - Lunds Universitets pedagogiska utvecklingskonferens: Motivation, kreativitet och lärande. - 9789197797467 ; , s. 73-75
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- En kurs kan betraktas som en pedagogisk process avsedd att hjälpa de deltagande studenterna att utveckla den kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt den värderingsförmåga och det förhållningssätt som kursen avser. I linje med detta ska kvalitetsarbetet inom Lunds universitets utbildningsverksamhet fokusera studenternas lärande, där lärandemål, undervisning och andra läraktiviteter samt examination utgör centrala aspekter av den pedagogiska processen. Att lärare reflekterar kring och diskuterar hur den pedagogiska processen bidrar till studenters lärande är grunden för utveckling av kvalitet och effektivitet i utbildning. Därför ska arbetet med kursvärdering och kursutvärdering inom Lunds universitets utbildningsverksamhet stödja sådan reflektion och diskussion. Studenternas kursvärderingar och examinationsresultat utgör viktiga informationsunderlag. Detta slås också fast i Lunds universitets föreskrifter för arbete med kursvärdering och kursutvärdering, för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Enligt föreskrifterna ligger ansvaret för genomförande av kursvärderingar och kursutvärderingar på områdesstyrelserna och kan delegeras till den nivå som beslutar om kursplaner. För det konkreta arbetet har en handledning utarbetats där arbetsprocesser för kursvärdering, kursutvärdering men också kursanalys beskrivs. Med kursanalys avses här en fördjupad pedagogisk reflektion som bygger på upprepade kursutvärderingar av samma kurs eller av kurser som tillsammans utgör ett program eller ges inom ett huvudområde. För att möjliggöra jämförelser mellan kurser och över tid behövs en kontinuitet i de frågeområden man utgår från eller de specifika frågor som ställs till studenterna i kursvärderingar. I vårt föreslagna rundabordssamtal vill vi diskutera hur man arbetar med eller kan arbeta med gemensamma obligatoriska kursvärderingsfrågor inom ett program, en institution eller ett område. I vägledningen diskuteras kursvärderingsfrågor som bör ställas till studenterna och utvärderingsfrågor som kursutvärderingsprocessen syftar till att besvara. Huruvida vissa frågor ska vara obligatoriska eller ej beslutas av områdena eller institutioner. Även om vissa frågor blir obligatoriska kommer lärare att ha stor frihet att utforma och lägga till egna frågor. Det vi vill diskutera i ett rundabordssamtal är när områden och institutioner bestämmer att vissa frågor ska vara obligatoriska i kursvärderingsenkäter – hur kan de då tänkas resonera i sina val? Av vilka skäl kan de vilja ha vissa obligatoriska frågor? Vilken information är de ute efter? Vem ska vara primär mottagare och användare av den information som de eventuella obligatoriska frågorna genererar? Lärarna? Institutionen? Området? Studenterna? Vilka konkreta frågor kan man tänka sig i sammanhanget? Hur påverkar och hur påverkas lärarnas relation till sin institution och sitt område av arbetet med obligatoriska frågor? Ser det kanske olika ut inom olika delar av LU:s organisation? Universitetet behöver få detta område granskat och diskuterat och Utvecklingskonferensen skulle vara ett lämpligt forum.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Borell, Jonas
(författare)
-
Course Experience Questionnaire och högskolepedagogik
- 2008
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Detta dokument beskriver huvuddragen i relationen mellan Course Experience Questionnaire (CEQ) och högskolepedagogik. Syftet är att visa på hur resultat från CEQ kan användas för pedagogisk utveckling. Därmed behandlar detta dokument kärnan i CEQ-tolkningsprocessen inom LTH:s system för rapporterande utvärdering, själva syftet med CEQ-utvärderingarna, samt LTH:s utvärderingssystems koppling till sin omgivning beträffande pedagogisk utveckling. Den övergripande idén med kursutvärderingssystemet på LTH är att stödja pedagogisk utveckling av kurser och program. Detta dokument inleds med en översikt över högskolepedagogisk teori, fortsätter med en beskrivning av CEQ och dess framtagande, och avslutas med redogörelser för CEQ-skalornas1 relationer till pedagogisk praktik. Texten är huvudsakligen tänkt att kunna användas som litteratur vid LTH:s pedagogikkurser, och som orienterande underlag för lärare, studenter och andra som är verksamma inom eller kring LTH:s kursutvärderingssystem. Några närliggande dokument är ”Anvisningar för rapporterande kursutvärderingar vid LTH”, som beskriver arbetsprocessen för systemet för rapporterande utvärdering vid LTH, och ”Lathund för tolkning av CEQ-rapporter”, som beskriver hur tolkning och dragande av slutsatser kan organiseras inom kursutvärderingsprocessen vid LTH.
|
|
| 9. |
- Borell, Jonas, et al.
(författare)
-
Effekter av LTHs pedagogikutvecklingsaktiviteter på LTH-lärarnas undervisning
- 2014
-
Ingår i: Proceedings från LTHs 8:e pedagogiska inspirationskonferens.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Vi har studerat hur omfattningen av den kursansvariga lärarens behörighetsgivande pedagogikutbildning (BHU) samvarierar med studenternas bedömningar av den pedagogiska kvalitén på kurser uttryckt genom kursutvärderingarnas data från Course Experience Questionnaire (CEQ). Vi har även studerat hur CEQ-resultaten ser ut beroende på ifall den kursansvariga läraren har graden Excellent Teaching Practitioner (ETP) eller ej. Vår studie tyder på en oklar relation mellan kursansvariga lärares omfattning av BHU och utfallet i CEQ-resultat. Kurser där den ansvariga läraren har ETP når i medel något bättre CEQ-resultat än kurser där den ansvariga läraren inte har ETP. I papret diskuteras kort möjligheter till djupare och kompletterande studier av området.
|
|
| 10. |
- Borell, Jonas, et al.
(författare)
-
Effektiv kommunikation av projektarbetens pedagogiska syften
- 2005
-
Ingår i: Proceedings 3:e Pedagogiska inspirationskonferensen.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Studenter som utfört ett projektarbete i en kurs intervjuades för att vi lärare skulle få ökad kunskap om deras lärandeprocesser. Vi bad studenterna att utifrån en figur bestående av tre parallella pilar, vilka motsvarade föreläsningar, projektarbete respektive kurslitteratur, beskriva hur de tre momenten var kopplade till varandra under kursens gång. Analys av intervjuerna visade att studenterna i princip hade två olika föreställningar om syftet med projektarbetet. En del såg det som ett tillämpningsprojekt, där de skulle tillämpa kunskaper och färdigheter de redan besatt, för att på så vis bevisa vad de kunde. Andra studenter menade att de sett konstruktiva poänger med att projektarbetet var förlagt parallellt med föreläsningsserien och självstudierna. Man kan säga att dessa studenter uppfattat det som ett inlärningsprojekt, syftande till att hjälpa dem i deras lärprocess. En av våra slutsatser är att det finns starka skäl att tydligt formulera idén med det pedagogiska upplägget av en kurs och att effektivt kommunicera den. Att noga särskilja olika typer av projektarbeten utifrån deras ändamål, t ex inlärningsprojekt och tillämpningsprojekt, är ett exempel på klargörande av stor vikt. Detta ökar möjligheten för fler studenter att få adekvata målbilder och lärprocesser.
|
|
