| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Borsgård, Gustav, 1984-
(författare)
-
Blå självbiografi
- 2014
-
Ingår i: Tydningen. - 2001-4570. ; :12/13, s. 60-62
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Publicerad i Tydningen (2001-4570), 2015, nr 12/13, s. 60-62
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Borsgård, Gustav, 1984-
(författare)
-
En kommande bildning : Svenskämnet efter ämnesbetygsreformen
- 2024
-
Ingår i: Femtonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. - Lund : Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. - 9789189874398 ; , s. 89-103
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Syftet med studien är att undersöka de förändringar som väntar gällande gymnasieämnet svenska i och med att ämnesbetygsreformen träder i kraft. I fokus för studien är Skolverkets ambition att tydligare synliggöra svenskämnets bildningsaspekter. Studien undersöker dels hur bildning förstås av Skolverket inom ramen för ämnesbetygreformen, dels hur denna bildningsförståelse kommer till uttryck i en remissversion av gymnasieskolans svenskämne från 2022. Studien redogör för den teoretiska underbyggnaden till Skolverkets bildningsförståelse och jämför denna med den förståelse av bildning som Skolverket gav uttryck för under 1990-talet. Studien undersöker även hur svenskämnets bildningsaspekter knyts till språk respektive litteratur i 2022 års remissversion av svenskämnet. Studien visar att Skolverket har tagit till sig av den kritik som har riktats mot ämnesplanerna som infördes 2011. För svenskämnets del innebär förändringen ett större fokus på bildning, tilltro till den egna språkliga förmågan samt ett framhävande av litteraturens estetiska egenvärde. De nya förslagen på betygskriterier innebär också ett sätt att undvika att undervisningen styrs för mycket av kunskapskraven. Samtidigt diskuterar studien dels hur en ny form av styrning kan uppstå när detaljgraden höjs i ämnets centrala innehåll, dels hur det finns teoretiska spänningar mellan de bildningsteoretiker som Skolverket åberopar när skolans bildningsuppdrag skrivs fram.
|
|
| 7. |
- Borsgård, Gustav, 1984-
(författare)
-
Entreprenören som poet : Om Schumpeter, Bloom och skapande förstörelse
- 2021
-
Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift. - : Universitetsforlaget. - 1403-3216 .- 2000-8325. ; 24:2, s. 204-220
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader mellan Joseph Schumpeters teori om entreprenören och Harold Blooms teori om den romantiska poeten. Studien fokuserar på entreprenörens respektive poetens strategier eller ”estetik” samt deras respektive förhållningssätt till den tradition som föregår dem. Studien tar utgångspunkt i att svenska och europeiska kultur- och utbildningspolitiska dokument från 00-talet lyfter fram den kreativa och nytänkande entreprenören som en förebild för kulturskapare.Genom att jämföra Schumpeters och Blooms teorier visar studien hur såväl entreprenören som poeten förhåller sig till ett ”Great Original” – den rådande formen av kapitalism respektive litteraturhistoriens stora poeter – som de i en dialektisk manöver måste förkasta och förvalta på en och samma gång. Den strategi som är tillgänglig för entreprenören såväl som för poeten är att i någon mening feltolka detta ”Great Original” för att på så vis uppenbara (och överskrida) de ramar som kringskär föregångarnas tänkande, vilket studien kopplar till Schumpeters tal om ”skapande förstörelse” och Blooms hänvisningar till fadersmord i Freuds mening.En skillnad som studien pekar ut är att Blooms framställning av poeten är mer individualistisk än vad Schumpeters framställning av entreprenören är i dennes senare texter, i vilka entreprenören omtalas som en funktion som inte nödvändigtvis är knuten till en individ. Avslutningsvis förs en diskussion om huruvida entreprenörens respektive poetens ifrågasättande förhållningssätt till den tradition som föregår dem kan förstås som systemgenererande eller systembrytande kritik. Studien drar slutsatsen att bägge förhållningssätten kan förstås som systemgenererande, även om entreprenören värnar kapitalismens fortlevnad medan poeten strävar efter att vidga ramarna för – och därigenom upprätthålla liv i – litteraturhistorien.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Borsgård, Gustav, 1984-, et al.
(författare)
-
Från litteraturförståelse till literacy : Om utbredningen av ett begrepp och konsekvenserna för litteraturdidaktiken
- 2019
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap. - Lund : Föreningen för utgivande av Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556 .- 2001-094X. ; :4, s. 69-78
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- During the last few decades, the concept of ”literacy” has had a growing impact on the vast fields of education. Although the uses of the concept are multifaceted and diverse, the hegemonic policy discourse as supported by the OECD treats literacy as an individual competence closely tied to the development of explicit reading strategies. This article examines what the concept of literacy means for literary studies in general and literature education in particular. We argue that there are reasons to critically reflect upon the effects of invoking the concept of literacy in the field of literature education. With the aid of theorists like Rita Felski and Toril Moi, our main focus is to examine the risks of centering attention on the ”subject” (the student and his/her abilities) instead of the ”object” (in our case, the works of fiction). By turning to Gert Biesta and Emmanuel Lévinas, we argue that there is an educational value in acknowledging and appreciating what lies beyond the scope of the student’s immediate understanding.
|
|
| 10. |
|
|
