| 1. |
- Bossér, Ulrika, 1976-
(författare)
-
Acknowledging students' voices in the context of a socio-scientific issue
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The integration of SSI in science education calls for interactive pedagogy in which students’ voices, in terms of their knowledge, experiences, values, and emotions, are acknowledged. However, previous research reveals that it is a challenging task for science teachers to incorporate more interactive pedagogy. Moreover, many science teachers are hesitant to handle values and deal with emotions that may arise in discussions on SSI.To extend the knowledge of how the acknowledgement of students’ voices can be promoted, this study explored how students’ voices were acknowledged through teacher-student interactions in a SSI classroom. Recordings of conversations between a teacher and six student groups who were working on a SSI dealing with climate change provided data for the analysis. The concepts of positioning (Harré & Langenhove, 1999) and high level evaluation (Nystrand, 1997) were used as analytical tools.The results suggest that the teacher’s positioning of the students as citizens who share the responsibilities and the concerns for the causes and the consequences of climate change invited them to share their emotions, knowledge and experiences in relation to climate change. The results also show that teachers cannot escape the responsibility of supporting students in dealing with negative emotions in relation to SSI, and suggest that one way of dealing with students’ negative emotions is to incorporate discussions of societal efforts to take action in response to SSI.
|
|
| 2. |
- Bossér, Ulrika, Dr. 1976-
(författare)
-
Antibiotikaresistens bra område för att lära om evolution
- 2022
-
Ingår i: ATENA Didaktik. - : Linköpings universitet: NATDID (nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik). - 2003-3486. ; 4:2
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Utveckling av antibiotikaresistens hos bakterier kan vara ett bra sammanhang för att undervisa om evolutionära mekanismer. Till exempel kan det öka elevers förståelse för att evolutionen involverar slumpmässiga förändringar. Det visar en studie från Linköpings universitet.
|
|
| 3. |
- Bossér, Ulrika, Dr. 1976-
(författare)
-
Barns perspektiv och delaktighet i undervisning för hållbar utveckling
- 2022
-
Ingår i: ATENA didaktik. - Linköping : Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik. - 2003-3486. ; 4:1
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Lärande för hållbar utveckling är ett viktigt mål i förskola och förskoleklass. Enligt FNs globala hållbarhetsmål ska utbildning ge alla barn och unga kunskaper och förmågor som gör dem rustade att bidra till en hållbar utveckling i ett globalt perspektiv. Därför intresserar sig många forskare idag för hållbarhetsfrågor inom ramen för yngre barns utbildning. Bland annat undersöker forskare hur undervisning för hållbar utveckling kan ge utrymme för barns perspektiv, delaktighet och aktörsskap. I den här artikeln presenteras resultat från aktuell svensk forskning som rör undervisning för hållbar utveckling. Syftet är att inspirera förskollärare och lärare som vill utveckla undervisningen inom det här området.
|
|
| 4. |
- Bossér, Ulrika, Dr. 1976-
(författare)
-
Berättelser och drama kan hjälpa yngre barn att lära sig naturvetenskap
- 2022
-
Ingår i: ATENA Didaktik. - : Linköpings universitet: NATDID (nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik). - 2003-3486. ; 4:2
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Genom att få lyssna till och sedan dramatisera en berättelse kan yngre barn lära sig naturvetenskapliga begrepp och samband. Det menar forskare vid Karlstads universitet som har genomfört en studie där de undervisade barn mellan fyra och åtta år om virus och människans immunsystem.
|
|
| 5. |
- Bossér, Ulrika, 1976-, et al.
(författare)
-
Challenges faced by teachers implementing socio-scientific issues as core elements in their classroom practices
- 2015
-
Ingår i: European Journal of Science and Mathematics Education. - : Bastas Publications. - 2301-251X. ; 3:2, s. 159-176
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Teachers may face considerable challenges when implementing socio‐scientific issues (SSI) in their classroom practices, such as incorporating student‐centred teaching practices and exploring knowledge and values in the context of socio-scientific issues. This year‐long study explores teachers’ reflections on the process of developing their classroom practices when implementing SSI. Video‐recorded discussions between two upper secondary school science teachers and an educational researcher, grounded in the teachers’ reflections on their classroom practices, provided data for the analysis. The results show that during the course of the implementation the teachers enhanced their awareness of the importance of promoting students’ participation and supporting their independence as learners. However, the results also suggest a conflict between the enactment of a student‐centred classroom practice and the achievement of intended learning goals. In order to accept the challenge of implementing SSI in the classroom, it is suggested that it is essential for teachers to build strategies, which integrate dialogue about learning goals.
|
|
| 6. |
- Bossér, Ulrika, 1976-
(författare)
-
Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Socioscientific issues, SSI, can briefly be described as societal issues in which science plays a role. Dealing with SSI in science education is a means to prepare and empower students for active and responsible participation in a complex, democratic society. The implementation of SSI-based teaching calls for classroom practices in which scientific evidence alongside for example social and ethical perspectives are considered. Discourse-based teaching activities are emphasized as a means to provide opportunities for students to practice negotiations of SSI and explore diverse viewpoints on the issues. Dealing with SSI in science teaching is recognized as a challenging task for science teachers. This thesis aims to provide knowledge to support the implementation of SSI-based science teaching. Three studies involving two upper secondary school science teachers are performed to achieve this aim. The first study makes use of video-stimulated discussions to investigate the two teachers’reflections on their classroom practices while they implement SSI throughout an academic year. The second study utilizes the concept positioning as a tool to identify and describe the ways in which one teacher’s interactions with students during group work make available different parts for the students to play as participants, when dealing with SSI in the classroom. The third study makes use of the concept communicative approach to investigate how the two teachers’ management of classroom discussions sets conditions for the consideration of multiple perspectives relevant to SSI, including the students’ viewpoints. The results provide knowledge useful when making considerations about the design and enactment of teaching activities in relation to specific educational goals. The results suggest that a specific challenge with designing and enacting SSI-based teaching activities is to balance between controlling and directing the teaching activities to promote specific learning goals and providing space for students’ participation and perspectives. The results of employing the analytical tools elucidate how this challenge can play out in classroom practice and contribute with knowledge of the ways in which teachers’ discursive practices play a role in addressing this challenge. Strategies to support teachers’ implementation of SSI-based teaching that take account of teachers’ existing practices are discussed.
|
|
| 7. |
- Bossér, Ulrika, Dr. 1976-
(författare)
-
Förenklad bild av naturvetenskap i skolan
- 2023
-
Ingår i: ATENA Didaktik. - : Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik. - 2003-3486. ; 5:1
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kunskap om naturvetenskapernas karaktär kan underlätta elevers förståelse av ämnesinnehållet samt främja deras intresse. En studie från 2015 visar dock att lärare ofta fokuserar på fakta i undervisningen och presenterar naturvetenskap som en universell metod som leder till säker kunskap.
|
|
| 8. |
- Bossér, Ulrika, Dr. 1976-, et al.
(författare)
-
Kvaliteter i elevers samtal under gruppdiskussioner och rollspel om samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll
- 2020
-
Ingår i: FND (Svensk förening för forskning i naturvetenskapernas didaktik) konferens 2020, Göteborgs universitet (digital konferens), 11-12 november 2020.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Olika typer av klassrumsdiskussioner lyfts ofta fram som ett sätt att främja elevers resonemangsförmåga och kritiska tänkande. Det behövs dock mer kunskap om vilka specifika kvaliteter i diskussioner mellan elever som kan främja sådana förmågor.Detta konferensbidrag presenterar en studie där vi har undersökt kvaliteter i elevers resonemang om SNI, dels under utforskande gruppdiskussioner och dels under en debatt i form av ett rollspel. Vi undersökte också hur dessa kvaliteter sedan fick betydelse för elevers skriftliga resonemang, genom att analysera elevers argumenterande texter efter respektive aktivitet. I studien deltog 35 elever från två klasser som läste kursen Naturkunskap 1b. De två SNI som eleverna arbetade med berörde vargfrågan i Sverige respektive genmanipulerade grödor.Kvaliteter i elevernas muntliga och skriftliga resonemang om SNI beskrevs i termer av attityd (öppenhet för eller avfärdande av olika perspektiv) och sociolingvistisk kod (huruvida eleverna inkluderar förklaringar och motiveringar i sina resonemang eller inte). Dessa kvalitativa data analyserades därefter vidare med statistiska metoder.Resultaten visar att eleverna under gruppdiskussionerna i högre grad än under debatten nyanserat resonerade om ett flertal olika perspektiv, till exempel naturvetenskapliga, etiska, politiska och personliga. Ett annat resultat var att eleverna i den här studien förklarade och motiverade sina resultat i högre grad under debatten än i gruppdiskussionerna. Under presentationen kommer dessa resultat att diskuteras i relation till syftet med respektive typ av aktivitet.Ingen signifikant skillnad kunde visas mellan gruppdiskussioner och debatt när det gäller vilken betydelse de fick för kvaliteter i elevernas argumenterande texter. Vad gäller kvaliteter i elevernas diskussioner indikerar däremot resultaten att en attityd med öppenhet för olika perspektiv tillsammans med resonemang som inkluderar förklaringar och motiv främjar öppenhet för olika perspektiv i elevernas texter. Pedagogiska implikationer av resultaten kommer att diskuteras under presentationen.
|
|
| 9. |
- Bossér, Ulrika, 1976-, et al.
(författare)
-
Lärares kommunikativa ansatser under klassrumsdiskussioner om samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Undervisning kring samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI, kännetecknas av att beaktande av en rad olika perspektiv, till exempel etiska och sociala, är viktiga vid sidan av kunskaper i och om naturvetenskap. Genom att ge eleverna möjligheter att diskutera och argumentera kring sina och andras perspektiv, kan de utveckla förståelse för frågornas komplexitet och bilda sig en personlig uppfattning i frågan. Tidigare forskning har visat att undervisning kring SNI med öppenhet för olika perspektiv och betydande inslag av elevdeltagande kan innebära stora utmaningar för lärare i naturvetenskap. Syftet med denna studie var att få kunskap om hur klassrumsdiskussioner om SNI kan utformas och genomföras för att främja målen med undervisningen. I studien deltog två gymnasielärare som undervisar i kursen Naturkunskap 1b i årskurs 1 på det Samhällsvetenskapliga programmet. Datamaterialet utgjordes av ljudinspelningar från fyra lektioner som innehöll diskussioner om SNI. Lärarnas användning av olika kommunikativa ansatser under lektionerna analyserades. De kommunikativa ansatserna kan beskrivas som interaktiva respektive icke-interaktiva samt inkluderande flera eller endast ett perspektiv på SNI-frågan. Resultaten synliggör på vilket sätt lärares användning av olika kommunikativa ansatser kan främja eller begränsa utrymmet för elevernas perspektiv i diskussioner om SNI och möjligheten att belysa komplexiteten i en SNI. Studien bidrar därmed med kunskap som kan användas vid överväganden om utformning och genomförande av undervisning kring SNI för att främja olika mål. Vidare föreslås att kommunikativa ansatser kan användas av lärare som ett analytiskt redskap för att reflektera kring och utveckla aspekter av undervisningspraktiken i relation till de mål de vill uppnå.
|
|
| 10. |
- Bossér, Ulrika, Dr. 1976-
(författare)
-
Möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i undervisning om naturvetenskap
- 2021
-
Ingår i: ATENA Didaktik. - : Linköpings universitet: NATDID (nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik). - 2003-3486. ; 3:2
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Att helt basera NV-undervisningen på digitala verktyg kan ge flera fördelar för både lärareoch elever, men är också förenat med vissa utmaningar. Det visar en studie från Karlstadsuniversitet. Forskaren använde ramverket TPACK för att undersöka hur lärares kunskaper omhur ämnesinnehåll, pedagogik och teknik samspelar i planering och genomförande avundervisning med digitala verktyg.
|
|
