| 1. |
- Boström, Lena, 1960-, et al.
(författare)
-
Digital visualisering i skolan : Mittuniversitetets slutrapport från förstudien
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studiens syfte har varit tvåfaldigt, nämligen att testa alternativa lärmetoder via ett digitalt läromedel i matematik i en kvasiexperimentell studie samt att tillämpa metoder av användarupplevelser för interaktiva visualiseringar, och därigenom öka kunskapen kring hur upplevd kvalitet beror på använd teknik. Pilotstudien sätter också fokus på flera angelägna områden inom skolutveckling både regionalt och nationellt samt viktiga aspekter när det gäller kopplingen teknik, pedagogik och utvärderingsmetoder inom “den tekniska delen”. Det förra handlar om sjunkande matematikresultat i skolan, praktiknära skolforskning, stärkt digital kompetens, visualisering och lärande samt forskning om visualisering och utvärdering. Den senare svarar på frågor om vilka tekniska lösningar som tidigare använts och med vilket syfte har de skapats samt hur visualiseringar har utvärderats enligt läroböcker och i forskningslitteratur. När det gäller elevernas resultat, en av de stora forskningsfrågorna i studien, så fann vi inga signifikanta skillnader mellan traditionell undervisning och undervisning med visualiseringsläromedlet (3D). Beträffande elevers attityder till matematikmomentet kan konstateras att i kontrollgruppen för årskurs 6 förbättrades attityden signifikans, men inte i klass 8. Gällande flickors och pojkars resultat och attityder kan vi konstatera att flickorna i båda klasserna hade bättre förkunskaper än pojkarna samt att i årskurs 6 var flickorna mer positiva till matematikmomentet än pojkarna i kontrollgruppen. Därutöver kan vi inte skönja några signifikanta skillnader. Andra viktiga rön i studien var att provkonstruktionen inte var optimal samt att tiden för provgenomförande har stor betydelse när på dagen det genomfördes. Andra resultat resultaten i den kvalitativa analysen pekar på positiva attityder och beteenden från eleverna vid arbetet med det visuella läromedlet. Elevernas samarbete och kommunikation förbättrades under lektionerna. Vidare pekade lärarna på att med 3D-läromedlet gavs större möjligheter till att stimulera flera sinnen under lärprocessen. En tydlig slutsats är att 3D-läromedlet är ett viktigt komplement i undervisningen, men kan inte användas helt självt. Vi kan varken sälla oss till de forskare som anser att 3D-visualisering är överlägset som läromedel för elevers resultat eller till de forskare som varnar för dess effekter för elevers kognitiva överbelastning. Våra resultat ligger mer i linje med de slutsatser Skolforskningsinstitutet (2017) drar, nämligen att undervisning med digitala läromedel i matematik kan ha positiva effekter, men en lika effektiv undervisning kan möjligen designas på andra sätt. Däremot pekar resultaten i vår studie på ett flertal störningsmoment som kan ha påverkat möjliga resultat och behovet av god teknologin och välutvecklade programvaror. I studien har vi analyserat resultaten med hjälp av två övergripande ramverk för integrering av teknikstöd i lärande, SAMR och TPACK. Det förra ramverket bidrog med en taxonomi vid diskussionen av hur väl teknikens möjligheter tagits tillvara av läromedel och i läraktiviteter, det senare för en diskussion om de didaktiska frågeställningarna med fokus på teknikens roll. Båda aspekterna är högaktuella med tanke på den ökande digitaliseringen i skolan. Utifrån tidigare forskning och denna pilotstudie förstår vi att det är viktigt att designa forskningsmetoderna noggrant. En randomisering av grupper vore önskvärt. Prestandamått kan också vara svåra att välja. Tester där personer får utvärdera användbarhet (usability) och användarupplevelse (user experience, UX) baserade på både kvalitativa och kvantitativa metoder blir viktiga för själva användandet av tekniken, men det måste till ytterligare utvärderingar för att koppla tekniken och visualiseringen till kvaliteten i lärandet och undervisningen. Flera metoder behövs således och det blir viktigt med samarbete mellan olika ämnen och discipliner.
|
|
| 2. |
- Boström, Lena, 1960-, et al.
(författare)
-
Good reading Enviroments for Individual Reading
- 2013
-
Ingår i: Pædagogisk Psykologisk Tidsskrift. - Köpenhamn : Dansk Psykologisk Forlag. - 1903-0002. ; 50:5, s. 66-80
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The reading ability among today’s children and youth is highly discussed both nationally and internationally. The results for Swedish students, in both PIRLS and PISA, show a decrease in reading ability. There are different explanations to the decrease, for example deficiency in teaching and a reduction in the use of reading strategies. While a lot of research is being devoted to reading development, there is a lack on research showing overall constructive ways to build and maintain favorable reading environments for each individual. Our aim with this paper is to discuss what will work on an individual basis. Our research question is: Which are the key-factors that create good reading environments and maintain a sustainable reading interest on an individual level? The overall purpose of this paper is therefore to explore the field of research on early reading, with a special focus on good reading environments, individual conditions, reading styles and teaching strategies. The aim is to identify how good reading environments can be developed through children’s individual reading styles and strategies, and teacher’s awareness of teaching strategies that create an optimal platform for lifelong reading. This paper is a conceptual paper in which a theoretical framework built on international empirical research was identified, by connecting and systematizing different parts of reading, learning and teaching. This area is complex and complicated because it involves interactions and different learning and teaching perspectives. In this paper we present research showing that teaching reading based on individual reading styles and strategies is an effective way to ensure children’s´ achievement, interest, self-confidence, and motivation. Children’s awareness of reading strategies supported by favorable reading environments influence meta-cognition and also the ability and interest to become a skilled reader. It is also clear that teachers’ pedagogical knowledge is of great importance as well as their ability to use a variety of teaching strategies to meet the needs of every individual. This paper provides useful information unraveling concepts, methods and effects which can aid children, parents, teachers and researchers in understanding, evaluating and monitoring reading, thus having practical implications for promoting lifelong reading.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Boström, Lena, 1960-, et al.
(författare)
-
Ämnesdidaktisk forskning med relevans för språkdidaktik; teoretiska utgångspunkter, empiriska iakttagelser samt didaktiska konsekvenser : Vad har vi fått veta, hur, varför och hur kan vi använda oss av kunskaperna?
- 2010
-
Ingår i: Språk för framtiden. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Falun 12-13 november 2010. Language for the Future.. - : Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. ; , s. 44-60
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ämnesdidaktik är ett centralt kompetensområde för skolors praktiska verksamheter. Studier utförs inom skilda discipliner, men vilken konkret, ny kunskap genereras och hur synliggörs den? I denna studie sammanförs olika teoretiska synsätt och metodologiska ansatser inom ämnesdidaktik och vissa didaktiska aspekter reanalyseras för att tillvarata och konkretisera kunskaper utifrån tre empiriska studier med relevans för språkdidaktik. Vi exemplifierar hur de sammantaget kan ligga till grund för didaktisk verksamhet i allmänhet och språkdidaktik i synnerhet. Studien grundas på en explorativ design. Med en språklig och diskursiv analys jämför vi egenskaper och resultat i avhandlingarna samt analyserar samband och skillnader mellan de skilda sociala praktikerna. Slutsatserna är att språkdidaktik rymmer liknande komplexitet som framskymtar inom allmändidaktik. Följande gemensamma faktorer av avgörande betydelse kan skönjas; multimodalitet, medvetna metodiska val, kognitiva utmaningar, metakognitiv utveckling i interaktionen språk och tanke, motivation och intresse utifrån elevernas verkligheter, individualisering och samspel, funktionalitet och retorisk flexibilitet i språkkunskaper samt vikten av lärares reflekterande färdigheter. Studien a) pekar på möjligheter med ett multi- och transdisciplinärt, forskande förhållningssätt inom ämnesdidaktik, b) bidrar till integrering av forskning och skolpraktik samt c) sätter språkdidaktik i förgrunden i ett pragmatiskt perspektiv samt d) betonar samspelet mellan olika ämnesdidaktiska perspektiv.
|
|
| 5. |
- Boström, Lena, 1960-, et al.
(författare)
-
Ämnesdidaktisk forskning med relevans för språkdidaktik; teoretiska utgångspunkter, empiriska iakttagelser samt didaktiska konsekvenser. : Vad har vi fått veta, hur, varför och hur kan vi använda oss av kunskaperna?
- 2011
-
Ingår i: ASLAs årsbok 2010. - Uppsala : ASLA, Swedish Science Press. ; , s. 44-60
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Ämnesdidaktik är ett centralt kompetensområde för skolors praktiska verksamheter. Studier utförs inom skilda discipliner, men vilken konkret, ny kunskap genereras och hur synliggörs den? I denna studie sammanförs olika teoretiska synsätt och metodologiska ansatser inom ämnesdidaktik och vissa didaktiska aspekter reanalyseras för att tillvarata och konkretisera kunskaper utifrån tre empiriska studier med relevans för språkdidaktik. Vi exemplifierar hur de sammantaget kan ligga till grund för didaktisk verksamhet i allmänhet och språkdidaktik i synnerhet. Studien grundas på en explorativ design. Med en språklig och diskursiv analys jämför vi egenskaper och resultat från tre avhandlingar, samt analyserar samband och skillnader. Slutsatserna är att språkdidaktik rymmer liknande komplexitet som allmändidaktik. Följande gemensamma faktorer av avgörande betydelse kan skönjas; multimodalitet, medvetna metodiska val, kognitiva utmaningar, metakognitiv utveckling i interaktionen språk och tanke, motivation och intresse utifrån elevernas verkligheter, individualisering och samspel, funktionalitet och retorisk flexibilitet i språkkunskaper samt vikten av lärares reflekterande färdigheter. Studien a) pekar på möjligheter med ett multi- och transdisciplinärt, forskande förhållningssätt inom ämnesdidaktik, b) bidrar till integrering av forskning och skolpraktik c) sätter språkdidaktik i förgrunden i ett pragmatiskt perspektiv samt d) betonar samspelet mellan olika ämnesdidaktiska perspektiv.
|
|
| 6. |
- Randevåg, Lena, et al.
(författare)
-
Completing studies in alternative ways in adult education. ‘Who has told me that I cannot ...?’
- 2019
-
Ingår i: International Journal of Learning, Teaching and Educational Research. - : Society for Research and Knowledge Management. - 1694-2493 .- 1694-2116. ; 18:7, s. 165-183
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Every fourth young adult in Sweden leaves upper secondary school without complete grades (Statistiska Centralbyrån, 2017). These young adults without a diploma are at risk of being marginalized (Hugo, 2007; Lundahl et al. 2015). Therefore, all attempts to support these students’ needs using alternative methods to help them complete their studies are of great importance for both society and the individuals. With this study, we aim to shed light on how participants with different functional variations and overall unfavourable school experiences in a project-based alternative study program in upper secondary education perceive the factors of success. Moreover, we want to understand the project’s outcome based on contextual factors. To do this, we use an abductive content analysis of project documents, field notes, and interviews with five students. Our analysis follows three steps. Firstly, we identify three major themes expressed by the participants as success factors concerning ways to attend and complete their secondary education. Secondly, we identify how contextual factors can explain the project’s outcome. Finally, we draw conclusions on how motivation theory, motivation strategies, and factors in the learning environment can explain the project’s outcome. The overall conclusions are (a) students in this target group need to participate in negotiations concerning their adaptation in their studies, (b) a symmetrical interpersonal relationship between teachers and students is a necessity, and (c) beneficial learning environments are essential for these students’ learning.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bostedt, Göran, 1956-, et al.
(författare)
-
Motivation för lärande
- 2022
-
Annan publikation (film/video) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Gymnasieskolan har under de senaste åren rapporterat om låg genomströmning, elever med ofullständiga betyg och elever med bristande motivation. Forskarna Lena Boström och Göran Bostedt går igenom viktiga resultat från forskningen. Inspelat på Mittuniversitetet i Sundsvall den 24 mars 2022.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
