| 1. |
- Boyd, Sally, 1949, et al.
(författare)
-
Adult monolingual policy becomes children's bilingual practice: code-alternation among children and staff in an English-medium preschool in Sweden
- 2016
-
Ingår i: International Journal of Bilingual Education and Bilingualism. - : Informa UK Limited. - 1367-0050 .- 1747-7522. ; 19:6, s. 631-648
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Parents, teachers and institutions often attempt to implement monolingual policies in bilingual settings, believing that they thereby facilitate children’s bilingual development. Children, however, often have their own communicative agendas. In this study, we investigate how the twofold language policy of an English-medium preschool in Sweden is put into practice in everyday interaction. The results show that children (aged 3–4) develop a broader range of code alternation practices than the staff uses in their interaction with the children. The paper analyses several examples of spontaneous interaction either between staff and children, or among children playing with each other in the preschool. We show how the preschool’s English language profile in practice becomes a bilingual policy, which encourages children not only to acquire English and Swedish in the preschool, but also to learn different ways to manage their bilingualism in the school context.
|
|
| 2. |
- Boyd, Sally, 1949, et al.
(författare)
-
Children’s agency in creating and maintaining language policy in practice in two “language profile” preschools in Sweden
- 2017
-
Ingår i: Multilingua - Journal of Cross-cultural and Interlanguage Communication. - : Mouton de Gruyter. - 0167-8507 .- 1613-3684. ; 36:4, s. 501-531
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper presents results from an ethnographic study of language policy as it is enacted in everyday interaction in two language profile preschools in Sweden with explicit monolingual language policies: English and Finnish, respectively. However, in both preschools, children are free to choose language or code alternate. The study shows how children through their interactive choices create and modify language policy-in-practice. We analyze extracts from typical free play interactions in each setting. We show how children use code alternation as a contextualization cue in both settings, but with somewhat different interac- tional consequences. Children in both preschools tend to follow the lead of the preceding speaker’s language choice. Code alternation is also a means to manage conversational roles, for example, to show alignment. While the staff give priority to the profile language, the children show through their interaction that skills in both the preschool’s profile language and in Swedish are valuable.
|
|
| 3. |
- Sander, Åke, 1949, et al.
(författare)
-
Vem skall forska om minoriteter?
- 1998
-
Ingår i: Invandrare & Minoriteter. Tidskrift för kultur, politik och debatt. ; 1998:1, s. 32-35
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Boyd, Sally, 1949
(författare)
-
Beyond binary distinctions in sociolinguistic studies of young people in multilingual urban settings
- 2006
-
Ingår i: Sociolinguistics symposium 16.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Beyond binary distinctions in sociolinguistic studies of young people in multilingual urban settings Language contact in many contexts around the globe has led to a revival of the perennial discussion of concepts such as native–non-native speaker, and first–second language (e.g., Firth & Wagner 1997, Kramsch 1997, Leung et al. 1997, Singh 1998, Cook 2002, Davies 2003, Block 2003). In some earlier papers, we have questioned the usefulness of such binary distinctions when studying the language and language use of young people in multilingual urban settings in Sweden today. As an alternative, we have developed a method of analyzing data which we call linguistic profiling. One advantage of this method is that it avoids assumptions built into concepts such as native speaker and second language learner, which turn out not to apply to large numbers of young people in our study. Another advantage is that profiling brings out the diversity of informant groups like the one in our study, and demonstrates the need for caution in generalizing about “immigrant youth” or members of the “second generation” and their language use. In this paper, we will illustrate how profiling can be used for analyses of both quantitative and qualitative linguistic data from a rather large and heterogeneous informant group. Profiling is applied to data gathered in interviews with 222 young people growing up in multilingual settings in Göteborg, Malmö and Stockholm. The analysis makes use of categorical data encoded in a number of variables relating to linguistic background and practices, as well as of recordings of some individual answers to open questions from these interviews. We plan to look, on the one hand, at reported and measured language proficiency in Swedish and, on the other, at ways in which young people talk about their language knowledge and proficiency.
|
|
| 9. |
- Boyd, Sally, 1949, et al.
(författare)
-
Bland murar, broar och hav. En diskursanalys av debatten om tvåspråkiga skolor i Huvudstadsbladet och Helsingin Sanomat under hösten 2011
- 2012
-
Ingår i: Svenskan i Finland 14.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2012 4 Sally Boyd Göteborgs universitet och Jyväskylä universitet & Åsa Palviainen Jyväskylä universitet Bland murar, broar och hav: En diskursanalys av debatten om tvåspråkiga skolor i Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat hösten 2011 Miljöpartiets f.d. språkrör Maria Wetterstrand, gift med De Grönas Ville Niinistö, intervjuades som nyinflyttad till Helsingfors i Hufvudstadsbladet den 11:e september 2011. Artikeln handlade egentligen om hennes framtida karriär i Finland men hon gjorde också uttalanden som mer hade med hennes roll som mamma till tvåspråkiga barn att göra. Hon sade bl.a. att ”[d]et är synd med enspråkigt svenska skolor, i ett tvåspråkigt land borde man ju värna om tvåspråkigheten.” Detta blev startskottet på en mycket intensiv tidningsdebatt i bl.a. Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat, som kom att fortgå under hösten. Debatten fick delvis en ny riktning i månadsskiftet oktober‐november när Helsingin Sanomat publicerade en gallup utförd bland (huvudsakligen) finskspråkiga föräldrar med barn i skolåldern i Helsingforsområdet där det visade sig att en klar majoritet av dem skulle kunna tänka sig att placera sina barn i tvåspråkiga (svensk/finska) skolor om sådana fanns. Från att debatten dittills förts i Hbl (samt andra svenskspråkiga tidningar) utökades den till att dessutom föras på finska på HS:s tidningssidor, i form av artiklar, insändare och ledare. I detta föredrag sätter vi in debatten i en kontext för att försöka förklara varför debatten blev så intensiv som den blev. Vi använder oss av diskursanalys och utför den enligt tre faser: debatten i Hbl efter Maria Wetterstrands uttalande, debatten i Hbl efter att gallupen presenterades i HS samt debatten i HS efter gallupens publicerande. Vi har funnit fyra huvudsakliga diskurser som förekommer i debatten: öppen vs. stängd; antingen‐eller; survival of the fittest; samt vi och dom. Dessa diskurser, samt metaforer som används i anslutning till dem, kommer att presenteras och diskuteras.
|
|
| 10. |
|
|
