| 1. |
|
|
| 2. |
- Borgland, Jens Wilhelm, et al.
(författare)
-
Forskningsförmedling : En humanistisk paradgren
- 2023
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Forskningsförmedling är viktigt för att denkunskap som produceras på lärosätena skakomma samhället till del. Kunskap, innovationer och nytta handlar emellertid om mer änvad som ger omedelbar ekonomisk tillväxt.Genom till exempel publika samtal, populär-vetenskapliga texter och deltagande i media-la sammanhang bidrar forskare till kunskaps-spridning som i sin tur gynnar medborgerligbildning och demokrati. Samtidigt upplevermånga forskare – inte minst inom humaniora– att förutsättningarna för att förmedla sinforskning inte är gynnsamma. Hur kommerdet sig och vad kan göras åt det? Det är kärnfrågorna i den här rapporten.
|
|
| 3. |
- Brännstedt, Lovisa
(författare)
-
Aemilia Lepida and the imago of Pompey : Female agency and the negotiation of public space in early imperial Rome
- 2023
-
Ingår i: Eugesta. Journal of gender studies in antiquity. - 2265-8777. ; :13, s. 122-140
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 20 CE, Aemilia Lepida was tried before the senatorial court. When the court recessed for a holiday, she rallied support by referring to her Pompeian ancestry, choosing as her venue the theatre built by her great-grandfather Pompey himself. Accompanied by a group of fellow elite women (clarae feminae), Lepida entered the theatre and invoked the imagines of her great ancestor with tearful lamentations. Based on a close reading of Tacitus’ Annales 3.22, this article focuses on his descriptions of the strategies Lepida adopted and discusses how she used her connection to Pompey to support her case and argue that the physical setting of Lepida’s appeal to the people contributed to its meaning and that she in essences was asking for a trial by the public opinion. It will demonstrate how women could use their agency in negotiating public space, with a sensitivity to social conventions of the Roman imperial elite.
|
|
| 4. |
- Brännstedt, Lovisa
(författare)
-
Alla smittvägar bar till Rom
- 2019
-
Ingår i: Respons: Recensionstidskrift för humaniora & samhällsvetenskap. - 2001-2292. ; 3/2019, s. 54-56
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Brännstedt, Lovisa
(författare)
-
En humanistisk tankesmedja
- 2021
-
Ingår i: Classica: Meddelanden från Svenska klassikerförbundet. - 1652-2192. ; , s. 18-19
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Brännstedt, Lovisa, et al.
(författare)
-
En ny gudinna för en ny tid : Ovidius och Hersilias metamorfos
- 2017
-
Ingår i: Humanitas : Festskrift till Arne Jönsson - Festskrift till Arne Jönsson. - 9789170612442 ; , s. 141-145
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This article argues that the Roman poet Ovid in his Metamorphoses invented the apotheosis of Hersilia into the goddess Hora as a way to flatter the empress Livia. There are compelling parallels between the words used to describe Hersilia and Livia in Ovid’s poetry. Furthermore, Hersilia was, according to the legend, a Sabine woman who married Romulus, the founder of Rome. Livia was born into the Claudian family, famously Sabine through Attius Clausus. As such, it is appropriate of Ovid to compare Livia to Hersilia, as she was in some ways the Sabine wife of the new founder of Rome, Augustus.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Brännstedt, Lovisa, et al.
(författare)
-
Fikon och fiktion : Livia, I, Claudius och bilden av den intrigerande kvinnan
- 2015
-
Ingår i: Svärd, sandaler och skandaler : antiken på film och i tv. - 9789144102535 ; , s. 55-67
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Antiken har alltid varit en tacksam tidsperiod för filmmakare. Men hur har antiken skildrats i olika tider och medier? I Svärd, sandaler och skandaler undersöker en rad skribenter från olika ämnen de uttryck antiken har tagit sig på film och i tv. Boken är den första i sitt slag på svenska. I fem avdelningar behandlas relationen mellan den antika historien och dess sentida gestaltningar i rörliga bilder, alltifrån filmens tidiga glansdagar kring år 1900 till dagens tv-skildringar. Långt ifrån alltid är det historieskrivning eller litteratur om antiken som har bestämt hur epoken framställts i visuella medier. Till exempel har scenografi och kläder bidragit till att prägla föreställningar om vad som utmärkte antiken. Epoken har även använts i politiska och ideologiska syften. Exempelvis har Noa, Leonidas, Scipio Africanus och kung Arthur varit föremål för omtolkningar som syftat till att fylla dagspolitiska behov i fascismens Italien, efterkrigstidens USA eller det unga 2000-talets Storbritannien. Svärd, sandaler och skandaler vänder sig främst till studenter och forskare i humanistiska ämnen som historia och arkeologi samt antik-, film- och religionsvetenskap, men är givetvis intressant för alla som är intresserade av hur dåtiden gestaltas i rörliga bilder.
|
|
