SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Brüsin Martin) "

Sökning: WFRF:(Brüsin Martin)

  • Resultat 1-5 av 5
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Broman, Elias, et al. (författare)
  • Oxygenation of anoxic sediments triggers hatching of zooplankton eggs
  • 2015
  • Ingår i: Proceedings of the Royal Society of London. Biological Sciences. - : The Royal Society. - 0962-8452 .- 1471-2954. ; 282:1817
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Many coastal marine systems have extensive areas with anoxic sediments and it is not well known how these conditions affect the benthic-pelagic coupling. Zooplankton lay their eggs in the pelagic zone, and some sink and lie dormant in the sediment, before hatched zooplankton return to the water column. In this study, we investigated how oxygenation of long-term anoxic sediments affects the hatching frequency of dormant zooplankton eggs. Anoxic sediments from the brackish Baltic Sea were sampled and incubated for 26 days with constant aeration whereby, the sediment surface and the overlying water were turned oxic. Newly hatched rotifers and copepod nauplii (juveniles) were observed after 5 and 8 days, respectively. Approximately 1.5 × 105 nauplii per m-2 emerged from sediment turned oxic compared to 0.02 × 105 m-2 from controls maintained anoxic. This study demonstrated that re-oxygenation of anoxic sediments activated a large pool of buried zooplankton eggs, strengthening the benthic-pelagic coupling of the system. Modelling of the studied anoxic zone suggested that a substantial part of the pelagic copepod population can derive from hatching of dormant eggs. We suggest that this process should be included in future studies to understand population dynamics and carbon flows in marine pelagic systems.
  •  
3.
  • Brüsin, Martin, et al. (författare)
  • Biogeografisk uppföljning av fladdermöss – rapportering av inventering 2018. : Område: Stjärnorp, Östergötlands län
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Området är med i den biogeografiska uppföljningen för andra gången. Området är med eftersom det är ett artrikt område. År 2016 registrerades åtta arter och en nionde art (fransfladdermus) har registrerats vid ett annat tillfälle. Vid 2018-års inventering registrerades tolv arter. De fyra nytillkomna arterna är större musöra och de tre rödlistade arterna: barbastell, dammfladdermus och sydfladdermus. Redan år 2016 fanns det misstankar om att sydfladdermus fanns i området, men inspelningarna var inte tillräckligt bra för artbestämning. Den stora ökningen av antalet arter kan bero på att Stjärnorpsravinen är ett viktigt födosöksområde när det är varmt och torrt som det var sommaren 2018. Vid kommande inventeringar blir det intressant att följa om framförallt barbastell, dammfladdermus, sydfladdermus och större musöra finns kvar i området. 
  •  
4.
  • Brüsin, Martin (författare)
  • Biogeografisk uppföljning av fladdermöss – rapportering av inventering 2019 : Område: Jät, Kronobergs län
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Ecocom AB har på uppdrag av Länsstyrelsen Jönköping 2019 genomfört inventering av fladdermöss i Jät. Uppdraget ingår i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss. Två inventeringsbesök genomfördes. Vid varje besök utfördes en manuell inventering och en autoboxinventering med minst sex autoboxar som spelade in fladdermössen i två nätter i sträck.Under inventeringen 2019 påträffades totalt 11 st fladdermusarter, varav tre arter är rödlistade enligt den svenska rödlistan: barbastell, dammfladdermus och fransfladdermus. De tre rödlistade arterna är nya för lokalen Jät. Tidigare år har ytterligare tre rödlistade arter hittats i Jät: sydpipistrell, sydfladdermus och mindre brunfladdermus. Dock är det värt att nämna att filer som skickades till raritetskommittén fick omdömet att det troligen kunde röra sig om sydpipistrell eller mindre brunfladdermus, och att man inte kunde utesluta dessa arter. Då sydpipistrell och mindre brunfladdermus har hittats i området tidigare år är det inte helt osannolikt att de fortfarande finns i området även om resultatet från Ecocoms inventering inte med säkerhet kan uttala sig om detta. Med totalt 14 st fladdermusarter som har påträffas i Jät i år och vid tidigare inventeringar är området ett artrikt område för fladdermusfaunan.
  •  
5.
  • Brüsin, Martin, et al. (författare)
  • Individual changes in zooplankton pigmentation in relation to ultraviolet radiation and predator cues
  • 2016
  • Ingår i: Limnology and Oceanography. - : Wiley. - 0024-3590 .- 1939-5590. ; 61:4, s. 1337-1344
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Copepods are common crustaceans in aquatic systems and one of the most important producers of carotenoidastaxanthin pigments, which can enhance the animals’ resistance against potentially damaging ultraviolet radiation (UVR), but at the same time, increases the risk of fish predation. Previous studies have demonstrated that copepods have different pigmentation levels matching the current threat level in terms of UVR and fish occurrence. However, these other studies have quantified population-levels changes in pigmentation, making it difficult to disentangle the role of individual phenotypic colour changes from that of selection.We quantified carotenoid-based pigmentation with colorimetric methods, which enabled us to track changes within individual copepods. Two species of copepods, Diaptomus castor and Eudiaptomus gracilis, were exposed to high and low UVR and fish cues in a factorial design. L*a*b* colour values (CIE; CommissionInternational de l’Eclairage) were extracted from digital photographs of each copepod and used as proxies for carotenoid concentration. Our results showed that individual copepods significantly changed their pigmentation in response to both UVR and fish cues within a period of 2 weeks. However, the responses differed between sexes and between adults and juveniles. UVR effects were present in all life-stages whereas fish effects were only detected in juveniles, with largest responses in D. castor. This confirms that carotenoid pigmentation is a phenotypically plastic trait, and highlights that strategies for trading off risks of UVR and predation differ between males and females as well as between life-stages.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-5 av 5

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy