| 1. |
- Asp, Ann, et al.
(författare)
-
Transfer to adult care : experiences of young adults with congenital heart disease
- 2015
-
Ingår i: Journal of Pediatric Nursing. - : Elsevier. - 0882-5963 .- 1532-8449. ; 30:5, s. e3-e10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Mer än 90 % av barn med medfödda hjärtfel överlever upp i vuxen ålder tack vare utveckling av hjärtkirurgi och medicinsk behandling. Intervjuer med 16 unga vuxna med medfödda hjärtfel i syfte att undersöka deras upplevelser av hur överföringen från barnsjukvård till vuxenvård genomfördes. Analysen identifierade fem tema: Att känna trygghet i överföringen, Att känna tillit till vården, Att förväntas bli delaktig i vården, Att ta över ansvaret för sin hälsa är en process, och Att sakna kunskap leder till osäkerhet. Sammanfattningsvis, en strukturerad och gradvis överföring är nödvändig för att få informanterna att axla ansvaret för sin egenvård.
|
|
| 2. |
- Astermark, Cathrine, et al.
(författare)
-
Health-related quality of life in children with Type 1 diabetes : an RCT of hospital-based care and hospital-based home care at diagnosis
- 2017
-
Ingår i: International Diabetes Nursing. - : Taylor & Francis. - 2057-3316 .- 2057-3324. ; 14:2-3, s. 90-95
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduktion: När ett barn får diagnosen typ 1 diabetes betyder det omfattande ändringar i livsstilen för hela familjen. Det finns begränsad kunskap avseende den påverkan som den initiala vården har för barn och föräldrar. Syftet var att jämföra barns diabetesspecifika hälsorelaterade livskvalitet (HRQOL) i sjukhusbaserad vård och sjukhusbaserad hemsjukvård (HBHC), 12 respektive 24 månader efter debuten av typ 1 diabetes. Syftet var också att jämföra barnens och föräldrarnas beskrivning av barnens diabetesspecifika HRQOL efter 12 och 24 månader oavsett vårdform. Metod: Undersökningen genomfördes vid ett universitetssjukhus i Sverige och hade en randomiserad kontrollerad design för att utvärdera sjukhusbaserad vård och HBHC, med hänvisning till specialist vård i en hemmiljö. Barn i åldern 5-16 år och deras föräldrar besvarade enkäten PedsQLTM 3.0 Diabetes Module, 12 månader och 24 månader efter debuten av sjukdomen. Resultat: Resultatet visade ingen skillnad avseende barnens diabetes-specifika HRQOL. Däremot, 12 månader efter diagnos, upplevde barnen och deras föräldrar som fått HBHC mer oro jämfört med de som hade fått sjukhusbaserad vård vid diagnosen (p=0,012). Oaktat vilken vårdform som erbjudits rapporterade barnen mer obehag av sjukdomen jämfört med vad deras föräldrar upplevde att barnen kände (p=0.017). Konklusion: Sammanfattningsvis så indikerar resultatet att både sjukhusbaserad vård och HBHC erbjuder jämförbara resultat gällande barnens diabetes-specifika HRQOL. Dock verkar en vårdmodell mer lik vård i hemmet innebära större påfrestning för vissa familjer. Dessa familjer behöver bli identifierade och rutinerna behöver vara mer flexibla för att kunna möta dessa familjers behov.
|
|
| 3. |
- Andersson, Maria, et al.
(författare)
-
Förekomst av förlossningsinduktion, indikationer och förlossningsutfall
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste tjugo åren har Socialstyrelsens rapporter visat på en ökning vad det gäller att sätta igång, inducera förlossningar. Statistik visar att förlossningar startade med induktion har ökat i Sverige från 8,1 % år 1990 till 13,2 % år 2007 . Överburen graviditet, de vill säga 42 graviditetsveckor eller mer, är den mest förekommande orsaken till att inducera en förlossning. Detta innebär en ökad risk för komplikationer och kan resultera i kejsarsnitt uterusrupturer och eller låg apgar hos barnet. Syftet med denna rapport var att beskriva förekomst av förlossningsinduktion, dess indikationer samt förlossningsutfall på kvinnokliniken i Malmö. Rapporten bygger på retrospektiv journalgranskning. Data har bearbetats i SPSS. Resultatet visar att inducerad förlossningar har ökat men ingen statistisk skillnad över tid kunde visas. Däremot visade det sig spontan förlossning som avslutades med sugklocka efter induktion var signifikant förhöjd i förhållande till spontanförlossningar utan induktion. Inducerad kvinnor är riskpatienter och kräver en ökad övervakning på grund av riskerna för uterus ruptur, överstimulering och påverkan på fostret. I flera studier framkommer det att induktion leder till smärtsammare latensfaser och ökat smärtlindringsbehov. Barnmorskor och läkare ska vara väl medvetna om att indikationen för induktionen måste vara klar för att kunna motivera den ökade risken för mor och barn Valet av induktion ska baseras på en samlad bedömning av moderns och barnets tillstånd och möjlighet att klara en inducerad förlossning. Det skall tydligt framgå orsak till induktionen, metod och dos av eventuella läkemedel så att inga tveksamheter föreligger, varken i journalen eller på läkemedelslistan.
|
|
| 4. |
- Birgersson, Petra, et al.
(författare)
-
Uppfödning i korthet
- 2009
-
Ingår i: Pediatrisk omvårdnad. - : Liber. - 9789147093274
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Bramhagen, Ann-Cathrine
(författare)
-
Children and pain in a 30 year perspective
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Historiskt så har de kliniska besluten rörande huruvida ett barn upplever smärta eller inte varit baserade på de professionellas bedömning snarare än på vetenskapligt underlag. En vanlig missuppfattning är att barn inte upplever smärta i samma utsträckning som vuxna. Emellertid, definitionen på smärta är att det är en subjektiv och emotionell upplevelse associerad till verklig eller potentiell vävnadsskada, eller beskriven som sådan. Trots detta genomgår många barn smärtsamma procedurer under sin sjukhusvistelse utan smärtlindring. En litteraturgenomgång från 1985 baserad på 40 artiklar visade att 77 % av nyfödda barn endast fick muskelrelaxantia före hjärtkirurgi och ingen smärtlindring. Forskning från 1994 visade att, även intrauterint, invasiva procedurer är smärtsamma då fostret reagerade med förhöjda halter stresshormoner. Vidare, forskning från 1997 visade att barn som blivit utsatta för smärta tidigt i livet reagerade med ett starkare smärtsvar jämför med de som inte blivit utsatta. Studier från 2003 beskrev att nyfödda på en neonatal intensivvårdsavdelning blev utsatta för mer än 14 smärtsamma procedurer per dag. Forskning har visat att sjuksköterskors attityder är viktiga för smärthanteringen av barn. Andra studier har visat att sjuksköterskor saknar kunskap avseende smärtbehandling av barn. En nyligen genomförd studie visade att sjuksköterskor tyckte att mindre ingrepp kunde utföras utan smärtlindring. Dock har det visat sig att avancerad utbildning för sjuksköterskor och erfarenhet av att arbeta med barn påverkar deras attityder i viss mån. Barn är en sårbar grupp och sjuksköterskor har, eller borde ha, en stor betydelse för hanteringen av smärta hos barn. Hur kommer vi dit?
|
|
| 6. |
- Bramhagen, Ann-Cathrine
(författare)
-
Do nurses change a child´s peripheral intravenous catheter when clinically indicated?
- 2015
-
Ingår i: Vård i Norden. - : Sage Publications. - 0107-4083 .- 1890-4238. ; 35:1-2, s. 54-56
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syfte. Syftet med studien var att undersöka om sjuksköterskor byter barns perifera venkateter vid klinisk indikation. Bakgrund. Att sätta en perifer venkateter är en vanligt förekommande procedur på sjukhus idag men detta kan vara smärtsamt och traumatiskt för barn. Det finns gudielines för när dessa ska bytas när det gäller vuxna men inga sådana riktlinjer för barn kunde identifieras. En Cochrane review från 2010 konkluderade att den perifera venkatetern ska bytas när det finns en klinisk indikation. Detta innebär vid tromboflebit men även vid smärta, rodnad, infiltration, svullnad läckage och ocklusion. Metod. Designen var prospektiv och observerande. Dagliga observationer gjordes på sjukhuset av en av forskarna och noteringar gjordes i ett protokoll. Resultat. Trettiotre barn med sammalagt 47 perifera venkatetrar deltog och 104 observationer gjordes. Sammanlagt utvecklade 42% (14/33) av barnen komplikationer. Bland de barn som fick grad 2 och 3 bytade sjuksköterskan inte den perifera venkatetern när det fanns klinisk indikation. Konklusion. Denna studie visar att tromboflebit kan utvecklas bland barn med en perifer venkateter och att den inte bytades när det fanns klinisk indikation. Det är de professionellas ansvar att reducera smärtsamma upplevelser för barn i samband med sjukhusvistelse och ytterligare forskning kring sjuksköterskors kliniska beslut behöver göras.
|
|
| 7. |
- Bramhagen, Ann-Cathrine, et al.
(författare)
-
Factors influencing iron nutrition among one-year-old healthy children in Sweden
- 2011
-
Ingår i: Journal of Clinical Nursing. - : Blackwell Munksgaard. - 0962-1067 .- 1365-2702. ; 20:13-14, s. 1887-1894
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syfte och mål. Att beskriva möjliga sociala, nutritionella och biologiska faktorer som påverkar järnintag och järnstatus bland friska ett-åriga barn i södra Sverige. Bakgrund. Järnbrist är en av de viktigaste nutritionella bristtillstånden och ökar risken för försenad mental och motorisk utveckling. Barn utgör en riskgrupp relaterat till snabb tillväxt, vilken kräver ett relativt högt järnbehov. Design. En prospektiv studie. Metod. Slumpmässigt valda ett-åriga barn (n=90) och deras föräldrar deltog. Föräldrarna besvarade ett frågeformulär med sociodemografiska data samt barnets hälsa och nutrition under det första året. Barnets totala matintag och blodprover (hemoglobin, röda blodkroppars medelcellsvolum, S-ferritin och transferrin receptorer) samlades in. Resultat. Tjugosju procent av barnen hade ett järnintag som var under de Nordiska rekommendationerna på 8 mg/dag (NNR 2004). Välling och järnberikad gröt bidrog till 64 % av barnets totala järnintag. Partiell bröstmjölksuppfödning och låg utbildning bland mödrarna correlerade negativt med järnintag från tilläggskosten. Totalt, 10.3 % (n=9) av barnen hade tömda järnförråd (S-ferritin <12 ug/l) och 2.3 % (n=2) hade järnbrist med eller utan anemi (Hb<100g/l). Konklusion. Ett-åriga barn i Sverige kan utveckla järnbrist men information om järnrik föda kan förbättra järnstatus. Relevans till kliniskt arbete. Kunskap kring vilka faktorer som kan påverka barns järnintag och järnstatus kan förbättre de råd och den utbildning kring mat från barnhälsovården för att förebygga eller upptäcka järnbrist.
|
|
| 8. |
- Bramhagen, Ann-Cathrine
(författare)
-
IRON NUTRITION DURING EARLY CHILDHOOD. Factors influencing iron status and iron intake.
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of this thesis was to describe the prevalence of iron deficiency (ID) and factors influencing iron status and iron intake among otherwise healthy children. The specific aim in paper I+II was to describe the prevalence of ID among 2 ½-year-old children in relation to intake of cow's milk and follow-on formula. The design in the first two papers were cross-sectional and 367 2 ½-year-old children participated. Data collection included blood samples in order to determine the child's iron status and the parents were asked to estimate the child's intake of cow's milk and follow-on formula. The results showed that ten percent of the children were iron deficient, with or without anaemia, and received iron treatment. Transferrin receptor levels were measured and 14% had elevated levels indicating an iron need in the cell. The intake of cow's milk was significantly higher among children with iron deficiency than among those with sufficient iron status. Eleven percent of the children with ID consumed follow-on formula compared to 43% of the iron-sufficient children. The specific aims in paper III were to describe iron status, iron intake and possible influencing factors among one-year-old children. Ten percent of the participating children (n=90) were iron depleted and 2.2% had ID. Furthermore, 27% of the non-breast fed children had a daily iron intake below the Nordic Nutrition Recommendations. Twenty-five percent reported that they experienced feeding problems when the child was 12 months old and some stated that they had to manipulate the child in order to make it eat. The children with mothers reported an education < 9 years had significantly lower iron intake, lower Hb and lower MCV than children with mothers who had an education > 9 years. Information about iron rich food from the Child Health Service to the parents improved the child's iron status. The specific aim in paper IV was to elucidate mothers experiences concerning feeding situations. The design was qualitative and interviews with 18 mothers were conducted. The interviews were transcribed verbatim and analysed with content analysis. Two main categories were identified, positive or negative experiences. The mothers with positive experiences trusted the child's ability to regulate food intake and they describe the child as easy to interpret. Mothers with negative experiences describe their child as petulant and felt difficulties in interpret the child's signals. They had to control the child's food intake and one way was to manipulate the child with treats or reward in order to make the child eat. In conclusion, ID still exists among healthy children in Sweden during early childhood. The children with ID drank more cow's milk than those with sufficient iron status. Fewer with ID received follow-on formula compared to those without ID. Low maternal education correlated with low iron intake. Twenty-seven percent of the children had an iron intake below recommendations. Iron fortified follow-on formula and porridge contributed with a large proportion of the total iron intake among one-year-old children. Information about iron rich food resulted in improved iron status.
|
|
| 9. |
- Bramhagen, Ann-Cathrine, et al.
(författare)
-
Iron status of children in southern Sweden: effects of cow's milk and follow-on formula
- 1999
-
Ingår i: Acta Paediatrica. - : John Wiley & Sons. - 0803-5253 .- 1651-2227. ; 88:12, s. 1333-1337
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim. The objective of the study was to investigate iron status in children in relation to intake of cow's milk and follow-on formula. Methods. In all, 367 healthy 2.5-y-old children were enrolled in the study. The amounts of cow's milk and formula consumed were recorded. B-haemoglobin, S-ferritin, S-iron, total iron binding capacity and mean corpuscular volume were analysed. Results. Seven percent of the children had iron deficiency anaemia (Hb <110 g/l) and 10% had S-ferritin <12 μg/1. Furthermore, 10% of the children were iron deficient, with or without anaemia. Children with iron deficiency had a higher intake of cow's milk (382 ml, 95% confidence interval (CI) 294-496, vs. 257 ml, CI 232–272, p< 0.0001), and fewer consumed follow-on formula (11% vs. 43%, p = 0.0002) compared to those with sufficient iron. Conclusion. Iron deficiency is still common during childhood in Sweden. Intake of cow's milk is significantly higher in children with iron deficiency. In contrast, iron deficiency is less frequent among those consuming follow-on formula.
|
|
| 10. |
- Bramhagen, Ann-Cathrine, et al.
(författare)
-
Mothers' experiences of feeding situations : an interview study.
- 2006
-
Ingår i: Journal of Clinical Nursing. - : Blackwell Munksgaard. - 0962-1067 .- 1365-2702. ; 15:1, s. 29-34
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- SYFTE: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av matsituationerna och kontakten med sjuksköterskan inom barnhälsovården (BHV). BAKGRUNDEN: Några av de viktigaste uppgifterna för sjuksköterskan inom BHV är att följa tillväxten, identifiera uppfödningsproblem och att ge råd om kost och uppfödningsrutiner. METOD: Arton mödrar med varierande ålder, utbildning etnicitet och antal barn och rekryterades från olika barnavårdscentraler blev intervjuade. Berättelserna skrevs ut ordagrant och analyserades med innehållsanalys på manifest och latent nivå. RESULTAT: Alla mödrar beskrev att kost och uppfödning var väsentliga delar i deras liv vilka krävde en hel del tid och engagemang. Två huvudkategorier avseende mödrars förhållningssätt kunde identifieras - ett flexibel förhållningssätt ett kontrollerande förhållningssätt. Mödrar som uttryckte ett flexibelt förhållningssätt var mer öppna för sina barns signaler och svarade på dem för att skapa en god kommunikation. Mödrar som uttryckte ett behov av kontroll skapade regler och rutiner kring matsituationerna. Mödrar med ett kontrollerande förhållningssätt uttryckte att de fick otillräckligt stöd från sjuksköterskan inom BHV. KONKLUSION AND KLINISKA IMPLIKATION: Denna studie visade att några mödrar beskrev otillräckligt stöd från sjuksköterskan inom BHV. Kunskap kring mödrars upplevelser av matsituationerna och deras olika förhållningssätt gentemot sitt barn i samband med måltider kan öka kunskapen hos sjuksköterskorna inom BHV och bidra till ökad förståelse och adekvat stöd till mödrar som upplever uppfödningsproblematik.
|
|
