| 1. |
- Aspegren, Henrik, et al.
(författare)
-
Nationell styrning behövs för at förebygga översvämningar och vattenbrist
- 2018
-
Ingår i: Göteborgs-Posten. - 1103-9345.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DebattTillgången till vatten kan inte längre ses som en lokal fråga utan måste ses ur ett bredare perspektiv, som kräver en samordning som är ny för Sverige. Det behövs sammanhängande nationell styrning och en strategi med helhetssyn på vattenfrågan, skriver nio svenska vattenexperter som kommer att debattera detta ämne under politikerveckan i Almedalen.
|
|
| 2. |
- Brattberg, Gunilla, et al.
(författare)
-
A longitudinal study of pain : reported pain from middle age to old age.
- 1997
-
Ingår i: The Clinical Journal of Pain. - : Ovid Technologies (Wolters Kluwer Health). - 0749-8047 .- 1536-5409. ; 13:2, s. 144-149
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE Describe patterns of pain reporting over a span of 24 years. DESIGN Individuals were interviewed on four occasions (1968, 1974, 1981, 1992). PARTICIPANTS Representative sample (n = 321) of the Swedish population aged 53-63 at baseline. MEASURES Self-reported pain in the chest, abdomen, and musculoskeletal system (back or hips, shoulders, hands, elbows, legs, or knees). RESULTS Less than 1% reported chest or abdominal pain on all four occasions. Whereas 21.8% of the sample reported musculoskeletal pain on all four occasions. More than half of the sample reported some kind of pain on three or four occasions. Women reported more severe and more persistent pain compared with men. There were more people who developed pain during the 24-year period than there were who became pain free. An increase in pain was equally common for chest and musculoskeletal pain, but a decrease in pain was much more common for musculoskeletal pain than chest pain. CONCLUSIONS Cross-sectional studies have shown differing age patterns in pain. This longitudinal study demonstrates different patterns for men and women and for different pain localities.
|
|
| 3. |
- Brattberg, Gunilla
(författare)
-
Att acceptera det oacceptabla
- 2006
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- DU MÅSTE LÄRA DIG att leva med värken, smärtan och tröttheten, är besked som många patienter får i sjukvården. Sällan får de reda på hur det ska gå till. I samband med beskedet upplever många att livet tar slut. Men egentligen är det början på en resa som kan sluta i att livet blir mycket bättre än tidigare. Resan börjar med att man accepterar den situation man har hamnat i. Att acceptera är inte samma sak som att resignera. När man har accepterat sina symtom kan man börja att leva med dem i stället för mot dem. Det är först när man har nått accepterandepunkten som rehabiliteringen kan börja på allvar. I denna bok presenteras olika vägar man kan gå för att acceptera det oacceptabla. Det finns även ett träningsprogram för att uppnå medveten närvaro (mindfulness), och ett träningsprogram i meridianterapi (energy tapping), två självhjälpsmetoder där man kombinerar österländskt tänkande med västerländska skolmedicinska metoder, och där accepterandet står i centrum.
|
|
| 4. |
- Brattberg, Gunilla
(författare)
-
Att möta kvinnor med långvarig smärta : »Hälsobarometer» ger stöd för konstruktiva samtal
- 2002
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 99:49, s. 4974-4980
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The physician-patient encounter is time-constrained, and there may be little time to ask questions and identify problem areas in patients. Persons who experience aches, pains and other symptoms are sometimes confused in their crisis. The health barometer is a diagnostic aid that shows which areas to emphasize in the explorative conversation with patients. It is easy to use and it reflects the general, emotional, mental and social health of the patient when tested against the SF-36 health survey.
|
|
| 5. |
- Brattberg, Gunilla
(författare)
-
Att möta kvinnor med långvarig smärta: "Hälsobarometer" ger stöd för konstruktiva samtal
- 2002
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 99:49, s. 4974-4980
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ett skattningsinstrument som mäter negativa och positiva känslor med en kombination av visuella analogskalor, kallat hälsobarometer, har testats bland kvinnor med långvarig värk och smärta. Hälsobarometern är enkel att fylla i, och den ger en omedelbar visuell bild av hur patienten mår. Den ger därmed en vink om var man ska lägga tonvikten på det utforskande samtalet. Hälsobarometern visar sig spegla den allmänna, emotionella, mentala och sociala hälsan då den jämförs med resultat av en etablerad hälsoenkät, SF-36.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Brattberg, Gunilla
(författare)
-
Connective tissue massage in the treatment of fibromyalgia
- 1999
-
Ingår i: European Journal of Pain. - 1090-3801 .- 1532-2149. ; 3:3, s. 235-244
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to investigate the effect of connective tissue massage in the treatment of individuals with fibromyalgia. The results of this random study of 48 individuals diagnosed with fibromyalgia (23 in the treatment group and 25 in the reference group) show that a series of 15 treatments with connective tissue massage conveys a pain relieving effect of 37%, reduces depression and the use of analgesics, and positively effects quality of life. The treatment effects appeared gradually during the 10-week treatment period. Three months after the treatment period about 30% of the pain relieving effect was gone, and 6 months after the treatment period pain was back to about 90% of the basic value. As long as there is a lack of effective medical treatment for individuals with fibromyalgia, they ought to be offered treatments with connective tissue massage. However, further studies are needed in the mechanisms behind the treatment effects.
|
|
| 9. |
- Brattberg, Gunilla
(författare)
-
Do pain problems in young school children persist into early adulthood? : A 13-year follow-up
- 2004
-
Ingår i: European Journal of Pain. - : Elsevier. - 1090-3801 .- 1532-2149. ; 8:3, s. 187-199
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Design. In a longitudinal study, 335 children ages 8, 11 and 14, first studied in 1989 were followed-up on two occasions in 1991 and 2002. The subjects filled in questionnaires on pain, the first two times in school, the last as a postal survey. Purposes. To determine if headache and back pain during the school years were transitory or if they grew into pain problems in adulthood; to determine predictors of pain. Results. In the 2002 study, 59% of the women and 39% of the men reported pain at 21, 24 and 27 years. A total of 68 (52 women, 16 men) or 20% of the subjects reported pain symptoms in all three studies. The cumulative incidence rate for the presence of pain in the cohort studied was 31% for 1989–2002 and 43% for 1991–2002. Four of the 10 individuals with pain also reported signs of stress. Three predictors were found: reported back pain in 8–14-year-olds (p<0.0001); reported headaches once a week or more in the same age group (p<0.0001); and a positive response in the ages 10–16 to the question: “Do you often feel nervous?” (OR=2.1, 95% CI 1.3–3.4). When adjusted for age, sex and all psychosocial risk determinants studied in multiple logistic regression, a positive answer to this question was a significant predictor of pain in young adulthood. A positive response by the 10–16-year-olds to “Do you find it difficult to describe your feelings?” was a predictor of pathological anxiety in early adulthood, but stress perceived in childhood/adolescence did not predict future pain or stress. Conclusions. Since pain reports in childhood and early adolescence seem to be associated with the report of pain in early adulthood, more attention should be given to the way ill-health is managed in adolescence in this vulnerable group.
|
|
| 10. |
- Brattberg, Gunilla
(författare)
-
Efterbyggande vård: Om återvinning av människor i Värkstaden
- 2001
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- EFTERBYGGANDE VÅRD är en bok som handlar om återvinning av människor. Massor av energi går åt för att återvinna papper och andra råvaror, men ringa energi för att återvinna människor när de inte längre har något bruksvärde. Arbetslivet lämnar efter sig mänskliga sopor utan att svara upp mot lagen om producentansvar. En människa som inte har möjlighet att rehabiliteras tillbaka till yrkesarbete har i praktiken ett reducerat människovärde. Det är i första hand dessa män iskosopor som kommer till Värkstaden. Efter en tid i komposten börjar de blomma igen. Med namnet Efterbyggande vård vill jag visa att det finns mycket att göra även när alla rehabiliteringsresurser är till synes uttömda. I Värkstaden använder vi värktyg för att hjälpa människor med värk och smärta att hantera värkligheten och bli värkmästare. Människor återvinns och restarbetsförmågan tas tillvara. I Värkstaden är människors subjektiva upplevelse av välbefinnande viktigare än objektiva mått som går att presentera i tabeller och bedöma med statistiska signifikanstester. Detta har dock inte hindrat seriösa utvärderingsförsök. I enkäter och intervjuer har människors hälsa och upplevelser av åtgärder studerats. I denna bok presenteras resultat och erfarenheter av enkäter, hushållsstudier, forskningsprojekt, intervjuer och samtal i Värkstaden. Efterbyggande vård är skriven för läkare och vårdpersonal av olika kategorier, men också för politiker och vårdadministratörer. Människor med långvarig värk och smärta och deras anhöriga kan också ha behållning av innehållet.
|
|
