| 1. |
- Snögren, Maria
(författare)
-
Munhälsa – Äldre personers upplevelser och vårdpersonals attityder och kunskaper
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Det är känt att äldre personer har bättre munhälsa i dag och fler kvarvarande tänder än tidigare generationer. Det är en komplex uppgift att utföra munvård för att förebygga nedsatt munhälsa på någon annan. Nedsatt munhälsa kan påverka allmänhälsan på olika sätt, till exempel genom smärta och nedsatt aptit. Nedsatt munhälsa kan också vara en bidragande orsak till infektioner lokalt i munnen, men även i andra delar av kroppen. Det har dock visat sig att vårdpersonal (sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden) inom kommunal äldreomsorg försummar utförandet av munvård hos äldre personer av olika skäl, däribland tidsbrist, okunskap och bristande rutiner. Vårdpersonal värdesätter kunskap om munhälsa och efterfrågar utbildning om munhälsa och munvård. Kompetensutveckling för vårdpersonal tar tid samtidigt som den digitala utvecklingen och tillgången till digitala tjänster ökar. Digital utbildning kan vara en lösning till att sprida kunskap i en hel arbetsgrupp. Studier har visat på stort värde av möjligheten till interaktivitet, repetition och feedback som tydligt förknippas med ett ökat lärande vid användande av digitala utbildningar. Studier visar även att vårdpersonal som kompetensutvecklas genom utbildning om munhälsa tillhandahåller bättre munvård till äldre personer efter utbildning.Syfte: Det övergripande syftet var att studera äldre personers uppfattning om munhälsa och vårdpersonals attityder till och kunskaper om omvårdnad relaterat till munhälsa. Ytterligare ett syfte var att beskriva vårdpersonals attityder och kunskaper före och efter en digital utbildning i munhälsa och användbarheten av denna.Metod: Avhandlingen inkluderar fyra delstudier varav två har en kvalitativ design, delstudie I och IV, en med kvantitativ design, delstudie II och en med mixad metod, delstudie III. Delstudie I inkluderar äldre personer och delstudie II-IV inkluderar vårdpersonal. Data har samlats in med hjälp av frågeformulär, individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer. Kvalitativ analys genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys i delstudie I och IV. Kvantitativa analyser genomfördes med Psykometrisk utvärdering med klassisk testteori (CTT) kompletterad med Item Response Theory (IRT) i delstudie II och beskrivande statistik och Wilcoxon signed-rank test i delstudie III.Resultat: Resultaten visar att det är komplext att utföra munvård på någon annan och kräver att tid ges till att bygga personkännedom mellan vårdpersonalen och den äldre personen som får hjälp med munvård. Personkännedom beskrivs av vårdpersonal främja och ge trygghet i utförandet av munvård. Äldre personer beskriver att de är experter på sina egna upplevelser av munhälsan och att denna kunskap behöver delas med vårdpersonalen. Personkännedom etableras och uppnås genom att vårdpersonalen skapar förtroende, är närvarande, förutser behov, är pålästa och genom att reflektera över vården. Det är ett förtroende att utföra munvård på någon annan, vilket underlättas av personkännedom. Det ger vårdpersonalen information och bättre förutsättningarna att utföra god munvård och att synliggöra hinder som tids-, personal- och kunskapsbrist. Äldre personer värdesätter en god munhälsa och vårdpersonalen värdesätter kunskap relaterad till munhälsa. Ett sätt att sprida kunskap om munhälsa bland vårdpersonalen är genom digitala utbildningsinterventioner. Kombinationen av teoretisk kunskap med hjälp av digital utbildning och praktiska övningar beskrivs av vårdpersonalen som ett sätt att ge både teoretisk och praktisk kunskap. Att arbeta tillsammans över professionsgränser i omvårdnad kring munvården beskrivs ofta brista inom kommunal äldreomsorg. Arbetet tillsammans upplevs dock fungera bra vid palliativ omvårdnad. Äldre personer beskriver en önskan om hjälp med sin munhälsa när behov uppstår.Slutsatser: Äldre personer värdesätter en god munhälsa och vårdpersonalen värdesätter kunskap relaterad till munhälsa. Munvård är komplex och förutsätter att vårdpersonalen erhåller kunskap, rutiner, tid och samarbetar för att utföra den med god personkännedom om den äldre person. Digital utbildning är ett sätt att öka kunskapen om munhälsa bland vårdpersonalen. En kombination av teori med hjälp av digital utbildning och praktiska övningar bidrar till både teoretisk och praktisk kunskap. Samarbetet kring munvård mellan sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden fungerade inte alltid optimalt, däremot fungerade samarbetet bra vid palliativ omvårdnad. Samarbete, tid och kunskap samt reflektion anses vara viktiga faktorer för vårdverksamheter att beakta i framtiden för att god munvård ska kunna utföras inom kommunal äldreomsorg.
|
|
| 2. |
- Zhou, Lihua
(författare)
-
Perceived growth following gynecological cancer and its associated factors from the perspectives of Chinese women, spouses, couples and registered nurses
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gynecological cancer (GC) is the most common cancer diagnosis among women, globally, including China. Women who experience a diagnosis of GC, their spouses, the couples as a unit, as well as registered nurses (RNs) caring for these women, all face different challenges during this cancer trajectory. Prior to this study, few studies have explored the factors associated with perceived growth among women diagnosed with GC, their spouses, and couples, as well as RNs caring for these women, based on a growth-related theory and model. The overall aim of this thesis was therefore to explore perceived growth and its associated factors, based on these persons’ perspectives.Four studies (Study I–IV) ) were conducted, each using a cross-sectional and descriptive study design. In Study I, women’s posttraumatic growth (PTG) and its associated factors were explored. Data were collected through 344 questionnaires and analyzed by using binary stepwise logistic regression. In Study II, spouses’ PTG and its associated factors were explored. Data were collected through 312 questionnaires and analyzed by using multiple regression analysis. Study III explored the actor effects and partner effects of perceived social support on PTG among couples where the woman had been diagnosed with GC. Data were collected with 126 couples using questionnaires and analyzed by using Structural Equation Modeling. Study IV described the perceived professional benefits and explored the association between perceived professional benefits, sense of coherence, and coping strategies in RNs caring for women diagnosed with GC. Data were collected with 250 RNs using questionnaires and analyzed by using multiple regression analysis.The results indicate that women’s self-disclosure was positively associated with their PTG. Confrontation coping strategies, avoidance coping strategies, problem-focused coping strategies (e.g., active coping, instrumental support, and planning), and dysfunctional coping (e.g., denial, behavioral disengagement, self-distraction, and venting) were positively associated with perceived growth. Perceived social support was positively associated with PTG in both women diagnosed with GC and their spouses. Spouses’ perceived social support was positively associated with women’s perceived social support and women’s PTG. In addition, sense of coherence was positively associated with RNs’ perceived professional benefits.Based on the findings from this thesis, it is concluded that RNs need to encourage these women and their spouses to communicate their feelings, concerns, and supportive care needs, with other family members and loved ones. RNs also needs to pay more attention to the spouses’ supportive care needs, so that they are able to better support these women. It was shown that integrating effective coping strategies into existing cancer care practice may help couples to cope with the challenges related to GC. Furthermore, RNs should consider women and their spouses as a whole unit to provide effective care, and to help couples as a unit to re-evaluate their understanding of what really matters in their life. In addition, there is a need to help RNs to promote the nurse–patient relationship and a sense of belonging to the work team in their nursing practice.
|
|
