| 1. |
- Su, Zhan, et al.
(författare)
-
Common variants at the MHC locus and at chromosome 16q24.1 predispose to Barrett's esophagus.
- 2012
-
Ingår i: Nature Genetics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1061-4036 .- 1546-1718. ; 44:10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Barrett's esophagus is an increasingly common disease that is strongly associated with reflux of stomach acid and usually a hiatus hernia, and it strongly predisposes to esophageal adenocarcinoma (EAC), a tumor with a very poor prognosis. We report the first genome-wide association study on Barrett's esophagus, comprising 1,852 UK cases and 5,172 UK controls in the discovery stage and 5,986 cases and 12,825 controls in the replication stage. Variants at two loci were associated with disease risk: chromosome 6p21, rs9257809 (Pcombined=4.09×10(-9); odds ratio (OR)=1.21, 95% confidence interval (CI)=1.13-1.28), within the major histocompatibility complex locus, and chromosome 16q24, rs9936833 (Pcombined=2.74×10(-10); OR=1.14, 95% CI=1.10-1.19), for which the closest protein-coding gene is FOXF1, which is implicated in esophageal development and structure. We found evidence that many common variants of small effect contribute to genetic susceptibility to Barrett's esophagus and that SNP alleles predisposing to obesity also increase risk for Barrett's esophagus.
|
|
| 2. |
- Brown, Kyle, et al.
(författare)
-
Acceptability of alchohol-free dance in place of traditional alcohol-focused events
- 2021
-
Ingår i: Health Education Journal. - : Sage Publications. - 0017-8969 .- 1748-8176. ; 80:3, s. 300-312
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: Alcohol misuse prevention often fails to account for or replace the pleasurable benefits of drinking such as relaxing and socialising with friends. Increasingly, alcohol-free dance music events are emerging, allowing people to gain the positive outcomes of dancing without recourse to alcohol. This study sought to explore whether conscious-clubbing would be rated as an acceptable alternative to traditional alcohol-focused events.Design/Setting: An online cross-sectional survey was completed by 281 young respondents (80.4% female; mean age = 22).Method: Health-related cognitions (attitudes, intentions), perceived acceptability towards alcohol-free dance events and the extent to which these were predicted by demographics and individual differences were assessed in the survey.Results: T-tests indicated overall positive attitudes, acceptability, support towards and intention to attend alcohol-free clubbing events regardless of drinking status, with the exception of drinkers’ intentions to attend an event. Exploratory multiple regression analyses indicated that young women and individuals who had previously attended these events held more positive attitudes. These attitudes were associated with acceptability and support, but more favourable attitudes towards alcohol consumption were inversely related to acceptability. More positive attitudes, previous attendance and lower life satisfaction associated with higher intentions to attend an event.Conclusion: Results indicate that alcohol free events may provide an alternative socialising experience, with greater potential utility for young women, non-drinkers and individuals who have previously attended these events. This is of particular importance given that recent literature highlights the need for (non-alcohol) alternatives to socialise among a growing number of individuals.
|
|
| 3. |
- Cousins, Sara AO, et al.
(författare)
-
Landskapsindikatorer för biologisk mångfald
- 2022
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Det övergripande syftet med detta projekt är att identifiera landskapsindikatorergenom att integrera tillgänglig statistik och geodata tillsammans med ekologiskteori för att identifiera hur förlust av gräsmarker och småhabitat i jordbrukslandskappåverkar mångfald av gräsmarksväxter nationellt. I projektet har vi använt historiskadataunderlag; statistik, kartor, och satellitbilder tillsammans med geografisk analysoch vegetationsinventeringar. 48 jordbrukslandskap valdes ut i fyra olika biogeografiskaregioner; Norrbotten, Gävleborg, Södermanland och Skåne. Studieandskapenvar cirkelrunda med en diameter på 2 km och valdes ut baserat på tillgången av brahistoriskt kartmaterial från 1800-talets andra hälft. De historiska kartorna rektifieradesoch digitaliserades i ett geografiskt informationssystem varefter markanvändningentolkades med fokus på gräsmark och åker. Som ett mått på den biologiska mångfalden kopplat till gräsmarkshabitat inventerades kärlväxter i 20 stycken slumpmässigt utlagda 1m2 rutor i små resthabitat av gräsmarkskaraktär (framförallt åkerholmar, vägkanter, skogsbryn) och 10 stycken 1m2 rutor slumpmässigt utlagda i en centralt belägen betesmark (om en sådan fanns) inom varje jordbrukslandskap. Ett annat mått på biologisk mångfald är genetisk variation. Den genetiska variationen hos gräsmarksspecialisten liten blåklocka (Campanula rotundifolia) analyserades genom att blad samlades in från 25 olika populationer, utspridda i varje jordbrukslandskap. Växternas mångfald och den genetiska mångfalden hos liten blåklocka inventerades inom en 1 km bred cirkel i mitten av varje studielandskap. Resultaten blev följande:Det lämpligaste historiska dataunderlaget att använda vid landskapsanalyser berortill stor del på vilken rumslig noggrannhet och upplösning av analys som efterfrågas.Jordbruksstatistiken anges årligen över socknen men socknarna varierar stort i storlekoch det kan vara svårt att fånga förändringar som påverkar gräsmarker i stora socknarmed stor andel skog. Historiska kartor har en hög rumslig upplösning men endast ettfåtal platser har ett äldre kartmaterial. Det äldre kartmaterialet täcker oftast ett relativtlitet område då utmarkerna sällan karterades. Historiska data bör tolkas med en förståelseför den begränsade informationen som kan extraheras från underlaget. Detär önskvärt att fler historiska kartor digitaliseras i geografiska informationssystemför att underlätta vidare analys. Den ekonomiska kartan kan vara ett bra tillskott föratt analysera förändring över tid men det måste ske med förbehåll då kartmaterialetär av olika ålder i olika delar av landet och svårigheten att med säkerhet separera bergi dagen, kalhygge och gräsmark. Historiska satellitbilder fungerar dåligt då det är svårtatt få både molnfria och snöfria bilder över alla regioner under vegetationsperiodenoch att det inte går att använda samma träningsytor över hela landet i en analys. Metodenatt använda maskininlärning och Sentinel-2 L2A för att övervaka naturbetesmarkerverkar mycket lovande kan vidareutvecklas.För 150 år sedan fanns det i snitt 42 % gräsmark (öppen/halvöppen mark, ej åker)inom de 48 jordbrukslandskapen. Idag finns det 2 % av den ursprungliga gräsmarkenkvar i Norrbotten och Gävleborg, 6% i Skåne och 10% i Södermanland. Många jordbrukslandskap har ingen gräsmark kvar alls, trots att alla 48 jordbrukslandskap fortfarande är jordbrukslandskap. Resultatet visar att andelen naturbetesmarker minskat betydligt mer än vad som visats i tidigare studier.Den avgörande faktorn för dagens artrikedom av växter i jordbrukslandskapet är attdet finns betesmarker i landskapet. Naturbetesmarker med lång kontinuerlig hävd ärviktiga, och ju större betesmark desto bättre. Småhabitat av tidigare gräsmark hade enrelativt låg andel arter, jämfört med tidigare studier. Vägrenar i de nordligare regionernaär breda, på grund av snöröjning, och kan ha en relativt hög andel gräsmarksspecialister.I jordbrukslandskap med få eller inga betesmarker spelar småhabitat en stor roll för många gräsmarksspecialister men småhabitaten kan dock inte kompensera för betade gräsmarker, speciellt inte naturbetesmarker. Analys av gräsmarksspecialisten liten blåklocka visade att dess populationsstorlek spelar stor roll för den genetiska diversiteten. Ju större population i landskapet desto högre genetisk variation. Populationsstorlek var högre med ökad andel betesmark, naturbetesmark och variation i jordbrukslandskapet på nationell nivå. På regional nivå blir resultaten inte lika tydliga. Bristen på betesmark i många av jordbrukslandskapen försvårar statistiskt robusta analyser. Flera av de 48 jordbrukslandskap som ingick i analysen har tidigare haft naturbetesmarker, enligt GIS-skiktet tillhörande TUVA-databasen, men var ohävdade och övergivna sedan flera år tillbaka vid tidpunkten för våra växtinventeringar. För att kunna göra landskapsanalyser och övervaka gräsmarkernas situation är det viktigt att både databasen och dess nedladdningsbara GIS-filer hålls uppdaterade. Resultaten visar på vikten att inkludera vardagslandskap och landskap från flera av Sveriges olika regioner. Fokus på de flesta tidigare landskapsekologiska studierbaseras på jordbrukslandskap med en relativt hög andel biologisk viktiga habitat ochfrån södra Sverige. Genom att analysera landskapsförändringar från ett stort antaljordbrukslandskap från flera biogeografiska regioner i Sverige ger denna studie enhögre generalitet och pekar ännu tydligare på vikten att öka insatserna för att bevaraoch restaurera gräsmarker nationellt innan dess biologiska värden går förlorade.
|
|
| 4. |
- Cousins, Sara, et al.
(författare)
-
Landskapsindikatorer för biologisk mångfald : Inga betesdjur, ingen mångfald
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med detta projekt är att identifiera landskapsindikatorer genom att integrera tillgänglig statistik och geodata tillsammans med ekologiskteori för att identifiera hur förlust av gräsmarker och småhabitat i jordbrukslandskap påverkar mångfald av gräsmarksväxter nationellt. I projektet har vi använt historiska dataunderlag; statistik, kartor, och satellitbilder tillsammans med geografisk analys och vegetationsinventeringar. 48 jordbrukslandskap valdes ut i fyra olika biogeografiska regioner; Norrbotten, Gävleborg, Södermanland och Skåne. Studieandskapen var cirkelrunda med en diameter på 2 km och valdes ut baserat på tillgången av bra historiskt kartmaterial från 1800-talets andra hälft.De historiska kartorna rektifierades och digitaliserades i ett geografiskt informationssystem varefter markanvändningen tolkades med fokus på gräsmark och åker. Som ett mått på den biologiska mångfalden kopplat till gräsmarkshabitat inventerades kärlväxter i 20 stycken slumpmässigt utlagda 1m2 rutor i små resthabitat av gräsmarkskaraktär (framförallt åkerholmar, vägkanter, skogsbryn) och 10 stycken 1m2rutor slumpmässigt utlagda i en centralt belägen betesmark (om en sådan fanns) inom varje jordbrukslandskap. Ett annat mått på biologisk mångfald är genetisk variation. Den genetiska variationen hos gräsmarksspecialisten liten blåklocka (Campanula rotundifolia) analyserades genom att blad samlades in från 25 olika populationer, utspridda i varje jordbrukslandskap. Växternas mångfald och den genetiska mångfalden hos liten blåklocka inventerades inom en 1 km bred cirkel i mitten av varje studielandskap.Resultaten blev följande:Det lämpligaste historiska dataunderlaget att använda vid landskapsanalyser beror till stor del på vilken rumslig noggrannhet och upplösning av analys som efterfrågas. Jordbruksstatistiken anges årligen över socknen men socknarna varierar stort i storlek och det kan vara svårt att fånga förändringar som påverkar gräsmarker i stora socknarmed stor andel skog. Historiska kartor har en hög rumslig upplösning men endast ett fåtal platser har ett äldre kartmaterial. Det äldre kartmaterialet täcker oftast ett relativt litet område då utmarkerna sällan karterades. Historiska data bör tolkas med en förståelseför den begränsade informationen som kan extraheras från underlaget. Det är önskvärt att fler historiska kartor digitaliseras i geografiska informationssystemför att underlätta vidare analys. Den ekonomiska kartan kan vara ett bra tillskott för att analysera förändring över tid men det måste ske med förbehåll då kartmaterialet är av olika ålder i olika delar av landet och svårigheten att med säkerhet separera bergi dagen, kalhygge och gräsmark. Historiska satellitbilder fungerar dåligt då det är svårt att få både molnfria och snöfria bilder över alla regioner under vegetationsperioden och att det inte går att använda samma träningsytor över hela landet i en analys. Metoden att använda maskininlärning och Sentinel-2 L2A för att övervaka naturbetesmarker verkar mycket lovande kan vidareutvecklas. För 150 år sedan fanns det i snitt 42 % gräsmark (öppen/halvöppen mark, ej åker) inom de 48 jordbrukslandskapen. Idag finns det 2 % av den ursprungliga gräsmarken kvar i Norrbotten och Gävleborg, 6% i Skåne och 10% i Södermanland. Många jordbrukslandskap har ingen gräsmark kvar alls, trots att alla 48 jordbrukslandskap fortfarande är jordbrukslandskap. Resultatet visar att andelen naturbetesmarker minskat betydligt mer än vad som visats i tidigare studier.Den avgörande faktorn för dagens artrikedom av växter i jordbrukslandskapet är att det finns betesmarker i landskapet. Naturbetesmarker med lång kontinuerlig hävd är viktiga, och ju större betesmark desto bättre. Småhabitat av tidigare gräsmark hade en relativt låg andel arter, jämfört med tidigare studier. Vägrenar i de nordligare regionerna är breda, på grund av snöröjning, och kan ha en relativt hög andel gräsmarksspecialister. I jordbrukslandskap med få eller inga betesmarker spelar småhabitat en stor roll för många gräsmarksspecialister men småhabitaten kan dock inte kompenseraför betade gräsmarker, speciellt inte naturbetesmarker. Analys av gräsmarksspecialisten liten blåklocka visade att dess populationsstorlek spelar stor roll för den genetiska diversiteten. Ju större population i landskapet desto högre genetisk variation. Populationsstorlek var högre med ökad andel betesmark, naturbetesmark och variation i jordbrukslandskapet på nationell nivå. På regional nivå blir resultaten inte lika tydliga. Bristen på betesmark i många av jordbrukslandskapen försvårar statistiskt robusta analyser. Flera av de 48 jordbrukslandskap som ingick i analysen har tidigare haft naturbetesmarker, enligt GIS-skiktet tillhörande TUVA-databasen, men var ohävdade och övergivna sedan flera år tillbaka vid tidpunkten för våra växtinventeringar. För att kunna göra landskapsanalyser och övervaka gräsmarkernas situation är det viktigt att både databasen och dess nedladdningsbara GIS-filer hålls uppdaterade. Resultaten visar på vikten att inkludera vardagslandskap och landskap från flera av Sveriges olika regioner. Fokus på de flesta tidigare landskapsekologiska studierbaseras på jordbrukslandskap med en relativt hög andel biologisk viktiga habitat och från södra Sverige. Genom att analysera landskapsförändringar från ett stort antal jordbrukslandskap från flera biogeografiska regioner i Sverige ger denna studie en högre generalitet och pekar ännu tydligare på vikten att öka insatserna för att bevara och restaurera gräsmarker nationellt innan dess biologiska värden går förlorade.
|
|
| 5. |
- Davies, Emma, et al.
(författare)
-
Can’t Dance Without Being Drunk? : Exploring the Enjoyment and Acceptability of Conscious Clubbing in Young People
- 2019
-
Ingår i: Young Adult Drinking Styles. - Cham : Palgrave Macmillan. - 9783030286064 - 9783030286071 ; , s. 233-252
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter discusses the emergence of the conscious clubbing movement and its potential benefits to young people aged 18–24 as an alternative way of spending social time without drinking alcohol. It first considers why efforts to promote moderate drinking among university students may fail where the environment strongly encourages drinking. The conscious clubbing phenomena are then introduced with examples of organisations and events from around the world. Drawing on the results of an exploratory survey, the chapter then highlights the ways in which conscious clubbing could bring about meaningful experiences in participants’ lives, including increased opportunities for connection with other people. Finally, the chapter discusses new directions for research in this area, including further in-depth qualitative research and conscious clubbing interventions for heavy drinkers.
|
|
| 6. |
- Eron, Joseph J., et al.
(författare)
-
Week 96 efficacy and safety results of the phase 3, randomized EMERALD trial to evaluate switching from boosted-protease inhibitors plus emtricitabine/tenofovir disoproxil fumarate regimens to the once daily, single-tablet regimen of darunavir/cobicistat/emtricitabine/tenofovir alafenamide (D/C/F/TAF) in treatment-experienced, virologically-suppressed adults living with HIV-1
- 2019
-
Ingår i: Antiviral Research. - : Elsevier BV. - 0166-3542 .- 1872-9096. ; 170
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- © 2019 The Authors Darunavir/cobicistat/emtricitabine/tenofovir alafenamide (D/C/F/TAF) 800/150/200/10 mg was investigated through 96 weeks in EMERALD (NCT02269917). Virologically-suppressed, HIV-1-positive treatment-experienced adults (previous non-darunavir virologic failure [VF] allowed) were randomized (2:1) to D/C/F/TAF or boosted protease inhibitor (PI) plus emtricitabine/tenofovir-disoproxil-fumarate (F/TDF) over 48 weeks. At week 52 participants in the boosted PI arm were offered switch to D/C/F/TAF (late-switch, 44 weeks D/C/F/TAF exposure). All participants were followed on D/C/F/TAF until week 96. Efficacy endpoints were percentage cumulative protocol-defined virologic rebound (PDVR; confirmed viral load [VL] ≥50 copies/mL) and VL < 50 copies/mL (virologic suppression) and ≥50 copies/mL (VF) (FDA-snapshot analysis). Of 1141 randomized patients, 1080 continued in the extension phase. Few patients had PDVR (D/C/F/TAF: 3.1%, 24/763 cumulative through week 96; late-switch: 2.3%, 8/352 week 52–96). Week 96 virologic suppression was 90.7% (692/763) (D/C/F/TAF) and 93.8% (330/352) (late-switch). VF was 1.2% and 1.7%, respectively. No darunavir, primary PI, tenofovir or emtricitabine resistance-associated mutations were observed post-baseline. No patients discontinued for efficacy-related reasons. Few discontinued due to adverse events (2% D/C/F/TAF arm). Improved renal and bone parameters were maintained in the D/C/F/TAF arm and observed in the late-switch arm, with small increases in total cholesterol/high-density-lipoprotein-cholesterol ratio. A study limitation was the lack of a control arm in the week 96 analysis. Through 96 weeks, D/C/F/TAF resulted in low PDVR rates, high virologic suppression rates, very few VFs, and no resistance development. Late-switch results were consistent with D/C/F/TAF week 48 results. EMERALD week 96 results confirm the efficacy, high genetic barrier to resistance and safety benefits of D/C/F/TAF.
|
|
| 7. |
- Hill, Kimberley M., et al.
(författare)
-
Connecting Through Dance : Understanding Conscious Clubbing Event Experiences
- 2022
-
Ingår i: Qualitative Health Research. - : Sage Publications. - 1049-7323 .- 1552-7557. ; 32:11, s. 1721-1731
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Individuals abstaining from alcohol consumption frequently find themselves in contexts encouraging consumption, with limited alternative social interaction opportunities. Conscious clubbing events exclude alcohol and drugs, possibly providing valuable social connections, but little is known about event benefits. Twelve conscious clubbing event attendees and facilitators aged 25-55 from across Europe participated in semi-structured photo-elicitation interviews, which were analysed using thematic analysis. Findings suggested that conscious clubbing appears to enhance health, healing and growth, aiding recovery from substance dependency and trauma. Positioned as a modern ritual, symbolic and ritualistic preparations and experiences promoted storytelling and self-discovery. Connecting through synchronised but unchoreographed movement, participants engaged in powerful journeys and transformative experiences detached from life constraints. Inclusive digital and face-to-face conscious clubbing communities provided a sense of meaning and belonging away from substance use pressures and harms, particularly for those marginalised within society. Findings provide important and in-depth insights, including novel harm prevention implications. Future work should consider participatory barriers, event sustainability and misconceptions to increase event availability and participation.
|
|
| 8. |
- Ismaili, Elgerta, et al.
(författare)
-
Fourth consensus of the International Society for Premenstrual Disorders (ISPMD) : auditable standards for diagnosis and management of premenstrual disorder
- 2016
-
Ingår i: Archives of Women's Mental Health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1434-1816 .- 1435-1102. ; 19:6, s. 953-958
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Whilst professional bodies such as the Royal College and the American College of Obstetricians and Gynecologists have well-established standards for audit of management for most gynaecology disorders, such standards for premenstrual disorders (PMDs) have yet to be developed. The International Society of Premenstrual Disorders (ISPMD) has already published three consensus papers on PMDs covering areas that include definition, classification/quantification, clinical trial design and management (American College Obstetricians and Gynecologists 2011; Brown et al. in Cochrane Database Syst Rev 2:CD001396, 2009; Dickerson et al. in Am Fam Physician 67(8):1743-1752, 2003). In this fourth consensus of ISPMD, we aim to create a set of auditable standards for the clinical management of PMDs. All members of the original ISPMD consensus group were invited to submit one or more auditable standards to be eligible in the inclusion of the consensus. Ninety-five percent of members (18/19) responded with at least one auditable standard. A total of 66 auditable standards were received, which were returned to all group members who then ranked the standards in order of priority, before the results were collated. Proposed standards related to the diagnosis of PMDs identified the importance of obtaining an accurate history, that a symptom diary should be kept for 2 months prior to diagnosis and that symptom reporting demonstrates symptoms in the premenstrual phase of the menstrual cycle and relieved by menstruation. Regarding treatment, the most important standards were the use of selective serotonin reuptake inhibitors (SSRIs) as a first line treatment, an evidence-based approach to treatment and that SSRI side effects are properly explained to patients. A set of comprehensive standards to be used in the diagnosis and treatment of PMD has been established, for which PMD management can be audited against for standardised and improved care.
|
|
| 9. |
- O'Brien, Patrick Michael Shaughn, et al.
(författare)
-
Towards a consensus on diagnostic criteria, measurement and trial design of the premenstrual disorders: the ISPMD Montreal consensus.
- 2011
-
Ingår i: Archives of women's mental health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1435-1102 .- 1434-1816. ; 14:1, s. 13-21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Premenstrual disorders (PMD) are characterised by a cluster of somatic and psychological symptoms of varying severity that occur during the luteal phase of the menstrual cycle and resolve during menses (Freeman and Sondheimer, Prim Care Companion J Clin Psychiatry 5:30-39, 2003; Halbreich, Gynecol Endocrinol 19:320-334, 2004). Although PMD have been widely recognised for many decades, their precise cause is still unknown and there are no definitive, universally accepted diagnostic criteria. To consider this issue, an international multidisciplinary group of experts met at a face-to-face consensus meeting to review current definitions and diagnostic criteria for PMD. This was followed by extensive correspondence. The consensus group formally became established as the International Society for Premenstrual Disorders (ISPMD). The inaugural meeting of the ISPMD was held in Montreal in September 2008. The primary aim was to provide a unified approach for the diagnostic criteria of PMD, their quantification and guidelines on clinical trial design. This report summarises their recommendations. It is hoped that the criteria proposed here will inform discussions of the next edition of the World Health Organisation's International Classification of Diseases (ICD-11), and the American Psychiatric Association's Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, fifth edition (DSM-V) criteria that are currently under consideration. It is also hoped that the proposed definitions and guidelines could be used by all clinicians and investigators to provide a consistent approach to the diagnosis and treatment of PMD and to aid scientific and clinical research in this field.
|
|
| 10. |
- Rahlff, Janina, et al.
(författare)
-
Blue pigmentation of neustonic copepods benefits exploitation of a prey-rich niche at the air-sea boundary
- 2018
-
Ingår i: Scientific Reports. - : Nature Publishing Group. - 2045-2322. ; 8:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The sea-surface microlayer (SML) at the air-sea interface is a distinct, under-studied habitat compared to the subsurface and copepods, important components of ocean food webs, have developed key adaptations to exploit this niche. By using automated SML sampling, high-throughput sequencing and unmanned aerial vehicles, we report on the distribution and abundance of pontellid copepods in relation to the unique biophysicochemical signature of the SML. We found copepods in the SML even during high exposure to sun-derived ultraviolet radiation and their abundance was significantly correlated to increased algal biomass. We additionally investigated the significance of the pontellids’ blue pigmentation and found that the reflectance peak of the blue pigment matched the water-leaving spectral radiance of the ocean surface. This feature could reduce high visibility at the air-sea boundary and potentially provide camouflage of copepods from their predators.
|
|
