| 1. |
- Bergamaschi, Peter, et al.
(författare)
-
European Obspack compilation of atmospheric carbon dioxide data from ICOS and non-ICOS European stations for the period 1972-2023; : obspack_co2_466_GLOBALVIEWplus_v8.0_2023-04-26
- 2023
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This data package contains high accuracy CO2 dry air mole fractions from 58 ICOS and non-ICOS European observatories at in total 132 observation levels, collected by the ICOS Atmosphere Thematic Centre (ATC) and provided by the station contributors. The package is part of the Globalviewplus v8.0 data product, released in 2022 and is intended for use in carbon cycle inverse modeling, model evaluation, and satellite validation studies. Please report errors and send comments regarding this product to the ObsPack originators. Please read carefully the ObsPack Fair Use statement and cite appropriately. This is the sixth release of the GLOBALVIEWplus (GV+) cooperative data product. Please review the release notes for this product at www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/obspack/release_notes.html. Metadata for this product are available at https://commons.datacite.org/doi.org/10.18160/CEC4-CAGK. Please visit http://www.gml.noaa.gov/ccgg/obspack/ for more information.
|
|
| 2. |
- Brunner, Sabrina, 1988-, et al.
(författare)
-
Beskrivning av elektrifieringens framväxt med hjälp av befintliga datakällor
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 374-375
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer behöver Sverige ställa om till ett fossilfritt godstransportsystem. Växthusgasutsläppen från den inrikes transportsektorn står för ungefär en tredjedel av de samlade växthusgasutsläppen varav vägtrafiken står för den klart största andelen. Det kommer att krävas många olika åtgärder för att lyckas med omställningen, och för vägtrafiken anses elektrifieringen vara en viktig del av lösningen. Inom godstrafiken är det framför allt lättare lastbilar som hittills elektrifierats. Även för tyngre godstransporter har tilltron på elektrifiering, särskilt med batteridrift, ökat de senaste åren. Utöver batteridrift diskuteras andra sätt att elektrifiera godstransporter, såsom elvägar och vätgas, även om fokus i denna studie är batteridrivna fordon. För att kunna följa utvecklingen och veta hur väl Sverige når de transportpolitiska målen avseende utsläppen från inrikes transporter är det viktigt att det finns dataunderlag kring elektrifieringens framväxt, exempelvis hur många elfordon som sätts på marknaden och hur de används. Denna dataunderbyggda kunskap är även viktig för planerare på kommuner och myndigheter så att man kan ta höjd för investeringar i nödvändig infrastruktur. Kunskap kring exempelvis antal laddstationer och var dessa finns är därtill viktig för de som använder elfordon för att kunna planera sina transporter. I dagsläget finns en hel del data för personbilar och allt fler tjänster för att stötta privatpersoner. På godstransportsidan är det mindre tydligt hur och var man som planerare eller logistikaktör ska leta efter underlag för att underlätta för sitt beslutsfattande. Syftet med denna studie är att inventera befintliga datakällor som kan vara till nytta för att beskriva och analysera framväxten av elektrifierade godstransporter i Sverige. Följande forskningsfrågor är av intresse: Vilken statistik finns tillgängligt och vilken data innehåller statistiken?Hur kan statistiken användas för att beskriva den framväxande elektrifieringen av godstransportsystemet?Vilka brister och möjligheter finns i den befintliga statistiken?
|
|
| 3. |
- Engholm, Albin, 1991-, et al.
(författare)
-
MUST Managing Deep Uncertainty in Planning for Sustainable Transport : Project report: phase 1
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- There is a growing recognition that traditional forecasting and decision-making approaches might fall short considering the many uncertainties and complexities facing the development of the transport system. The project Managing deep Uncertainty in planning for Sustainable Transport (MUST), funded by Trafikverket and conducted by KTH ITRL and VTI, aims to explore emerging methods for improving the handling of deep uncertainty in the long-term planning of future transport systems. The core of MUST is to explore, develop, and demonstrate tools and methods grounded in Decision Making under Deep Uncertainty (DMDU) and Exploratory Modeling and Analysis (EMA). These approaches are intended to support a shift towards more robust and adaptable planning methodologies.The project is performed in two phases, with the first phase dedicated to laying a foundational understanding of deep uncertainty in transport planning. This report covers the first phase which has included the following tasks: A literature review on deep uncertainty and existing decision-making and system analysis methods under such conditions, with a focus on transportation. A workshop series with Trafikverket identifying transport planning challenges marked by deep uncertainty.A case study of applying DMDU through a case study on climate policy robustness (primarily reported in other deliverables).The literature review covers how the nature of uncertainty in socio-technical systems can be understood, classified, and analyzed. For policy analysis and decision making, the literature underscores the importance of considering multiple futures in model-based analysis when faced with deep uncertainties. DMDU and EMA methods are reviewed and summarized, and their application to transport are discussed. The literature also summarizes studies on uncertainty in model-based transport planning and policy analysis and concludes that the primary location of deep uncertainty is in the model inputs in the form of “scenario uncertainty”. In the workshop series, uncertainty related to producing the base forecast (Swe: basprognos) and policy analysis for domestic transport climate policy was analyzed. This analysis suggested that scenario uncertainty is a main source of deep uncertainty, but also uncertainty related to the system boundaries where highlighted. Furthermore, potential benefits and drawbacks of EMA and DMDU were discussed. In the case study, it is explored how the Scenario tool can be further leveraged by DMDU. More specifically, MORDM (see Section 2.2.3) is applied to assess to what extent it may allow a broader set of policy options to be explored, and how it can provide a better understanding of the robustness and vulnerabilities of different types of policies. A key takeaway from MUST phase 1 is that DMDU and EMA could provide several potential benefits and that methods and tools for applying them are maturing. However, it is possibly a long way to go before DMDU and EMA can be integrated as a regularly used method during the planning process. This is due to organization and process-related issues, as well as technical issues on how to effectively apply DMDU and EMA to Trafikverket’s national transport models. These technical issues will partly be explored in MUST phase 2.
|
|
| 4. |
- Karlsson, Jenny, 1969-, et al.
(författare)
-
Triple F Etableringsprojekt Omvärldsanalys Logistik
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har ambitionen att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer med målet att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter (exklusive flyg) med 70 % till 2030 samt att nå nettonollutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045. Forsknings- och innovationsprogrammet Triple F syftar till att utveckla kunskap som kan möjliggöra omställningen till ett fossilfritt godstransportsystem. Programmets mål är att bidra med resultat som skapar förutsättningar för en bred implementering av nya och befintliga lösningar samt skapa en plattform för utveckling och spridning av kompetens mellan aktörer, branscher och regioner.Triple F fokuserar på tre ämnesområden; Logistik, Policy och Teknik och under programmets etableringsfas genomförs tre omvärldsanalyser, en inom resp. ämnesområde. Programmet struktureras som tre utmaningar; 1) Ett mer transporteffektivt samhälle; 2) Överflyttning till energieffektiva fordon och farkoster; och 3) Skifte till förnybara drivmedel.Den här rapporten avser Omvärldsanalys Logistik och studerar Triple F:s tre utmaningar från ett logistikperspektiv. Syftet med rapporten är att beskriva logistikens roll i omställning av godstransportsystemet samt identifiera kunskapsbehov för att möjliggöra omställningen och skapa underlag för prioritering inom programmet. Rapporten presenterar: 1) kunskapsläget för logistik som syftar till att minska klimatpåverkan från godstransporter; 2) godstransportsystemet ur ett nationellt systemperspektiv med avseende på nuläge och förutsättningar för omställning ur ett logistikperspektiv; 3) forskningsbehov för att möjliggöra omställningen och rekommendationer för Triple F.Rapporten avgränsas med hänsyn till Triple F:s mål med fokus på omställning till fossilfrihet, systemperspektiv på godstransportsystemet samt hur ny kunskap inom Logistik, Teknik och Policy kan kombineras för att möjliggöra omställningen. Logistikens roll är central, logistikbeslut påverkar i hög grad utsläpp av växthusgaser från transporter. Välfärdssamhället är beroende av effektiva logistiksystem som förutsätter ett väl fungerande godstransportsystem. Den stora utmaningen är hur logistiklösningar ska utformas för att möta krav på funktionalitet, kostnadseffektivitet och fossilfrihet.Logistiklösningar är kontextberoende: olika branscher och varugrupper innebär olika förutsättningar för transporter. Olika regioner har olika förutsättningar med avseende på tillgänglig infrastruktur, tankinfrastruktur samt avstånd till terminaler och hamnar, etc. Godstransportsystemet består av många olika delsystem ur ett logistikperspektiv. Därmed är lösningarna för minskad klimatpåverkan också kontextberoende. Det finns inte en bästa lösning som passar alla och överallt.Logistiken och logistikaktörerna är centrala i Triple F:s samtliga tre utmaningar. Beslut om logistiksystemen påverkar i många fall både behovet av transporter och hur transporten kan utföras (effektivitet, val av trafikslag, teknik, energi). Logistiksystemen är också beroende av tillgänglig teknik, och behöver utvecklas i takt med de nya energieffektiva och fossilfria alternativen. Policy sätter ramarna för vad som är tillåtet, genomförbart och kostnadseffektivt. Logistikaktörerna består av varuägare/transportköpare, transportförmedlare och transportörer. Varuägaren/transportköparen är oftast ett industri- eller handelsföretag som skapar en efterfrågan på transporter genom behovet att förflytta komponenter och produkter mellan olika förädlingssteg och för att tillgängliggöra och distribuera produkter till kunder och konsumenter. Varuägaren kan välja att utföra transporter eller köpa transporttjänster. Transportförmedlare, t.ex. speditörer, organiserar och förmedlar transporttjänster och transportörer är t.ex. åkerier.Transporteffektivt samhälle – minskat transportarbete – handlar om att behovet av transporter i stor grad påverkas av utformning av försörjningskedjan. Det behövs mer kunskap om hur olika logistikbeslut påverkar transportbehovet och klimatpåverkan. Transporteffektivt samhälle – minskat trafikarbete – handlar om effektivare nyttjande av resurser i godstransportsystemet. Kunskap om transporteffektivitet kan vara avgörande för att lyckas med implementering av den nya fossilfria tekniken på ett kostnadseffektivt sätt. Det behövs mer kunskap om potentialen för ökat resursutnyttjande och inom vilka delar av godstransportsystemet den finns.Överflyttning till energieffektiva trafikslag innebär att flytta över godstransporter från väg till järnväg och sjöfart för att minska energianvändningen. Det finns nationella satsningar för överflyttning samtidigt som det finns bedömningar att den realistiska potentialen är begränsad. Järnvägens och sjöfartens konkurrenskraft relativt vägtransporter skulle behöva stärkas. Policys som skapar incitament i kombination med attraktiva logistikerbjudanden som utnyttjar ny teknik kan möjliggöra överflyttning. Från ett logistikperspektiv finns det varugrupper som bedöms ha potential för överflyttning. För att värdera hur stora satsningar som är rimliga för att öka järnvägens och sjöfartens konkurrenskraft behövs bättre metoder för att skatta potentialen. Överflyttning till energieffektiva fordon och farkoster inom ett trafikslag innebär t.ex. mer effektiva drivlinor, längre tyngre fordon och farkoster, och förarstöd. I de fall det inte påverkar förutsättningar för logistiksystemen kan det vara relativt okomplicerat att implementera.Skifte till fossilfri energiförsörjning handlar om elektrifiering, biodrivmedel, och elektrobränslen. Olika energibärare har olika egenskaper som kan passa in i olika kontexter. Olika tekniker innebär olika typer av investeringar, utmaningar och möjligheter för de aktörer som ska implementera detta. Det finns behov av mer kunskap om kostnadsbilden och tekniska förutsättningar för användning av de fossilfria alternativen. Det finns också behov av metoder och modeller för att utforma transportlösningar m.h.t. de nya förutsättningarna. Det kommer definitivt behövas fossilfria energibärare i framtidens fossilfria godstransportsystem. Om man byter ut en komponent i logistiksystemet mot en nyare med samma funktionalitet så är det relativt okomplicerat att implementera. Nya energibärare kan dock innebära att man byter ut en komponent mot en annan med helt andra förutsättningar och prestanda. Detta kommer att innebära stora logistikutmaningar som kräver ny kunskap för att implementeringen ska bli framgångsrik och kostnadseffektiv. Genom att involvera användarna i utvecklingen kommer marknaden för den nya tekniken att utvecklas snabbare.Alla tre utmaningarna behöver adresseras för att nå målen. Det finns uppskattningar av potentialer för olika kategorier men det är stora osäkerheter i bedömningar och effekten är kontextberoende. Från ett logistikperspektiv är det inte möjligt att peka ut en teknik, en strategi eller åtgärdstyp som ”viktigast”. Det är olika lösningar som fungerar i olika kontexter, kostnadseffektiviteten och funktionaliteten för olika tekniker och lösningar är också olika i olika kontexter. En gemensam slutsats från övriga Omvärldsanalyser, internationella och nationella utredningar är att alla tre utmaningar är väsentliga för att nå målen.
|
|
| 5. |
- Nordin, Lina, 1981-, et al.
(författare)
-
Nyttjandegrad elväg : omvärldsanalys och faktorer som påverkar nyttjandegraden av elvägar
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2021 lämnade Trafikverket in Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033 samt Regeringsuppdraget Analysera förutsättningar och planera för utbyggnad av elvägar. I uppdraget analyserades förutsättningar och planer för utbyggnad av elvägar. Dessutom gjordes en analys gällande en potentiell nyttjandegrad av elvägar i Sverige, baserat bland annat på utvecklingen av tunga elektrifierade transporter på väg. Nyttjandegraden är en central faktor för att kunna förstå de konsekvenser, exempelvis i form av miljönytta och samhällsekonomisk lönsamhet, som en etablering av elvägar kan medföra. Nyttjandegraden i Trafikverkets rapport uppskattades till 25 % vid en full utbyggnad av elvägsnätet till år 2040. På grund av utvecklingen i omvärlden och den snabba teknikutvecklingen på marknaden för elvägar, har andra europeiska länder gjort liknande utredningar vilka resulterat i andra uppskattningar av nyttjandegrader. Därför fanns det anledning att redan nu förnya analysen av hur nyttjandegraden av elvägar kan komma att bli i framtidens vägtransportsystem i Sverige. För att kunna avgöra om de nyttjandegrader som tagits fram i den svenska utredningen fortfarande stod sig, gjordes en jämförelse mellan dessa uträkningar och fyra andra europeiska länders rapporteringar: Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna. Syftet var att analysera olika faktorers betydelse och påverkan på nyttjandegraden av elväg. Målet var att presentera en metod för att kunna göra avvägningar gällande ingående faktorer samt beräkningar av nyttjandegraden utifrån valda faktorer. Den här rapporten föreslår olika angreppssätt för uppskattning av nyttjandegrad, genom att exemplifiera med olika skattningar baserat på olika ingående faktorer och beräkningsunderlag. Rapporten inkluderar också en känslighetsanalys för att påvisa hur olika antaganden kan ge olika resultat av nyttjandegrad. Utredningen visar att det krävs detaljerad information från flera källor för att kunna göra tillförlitliga uppskattningar om nyttjandegrad av elväg. Utifrån den känslighetsanalys som gjorts blir det tydligt att svensk fjärrtransport står för det enskilt största nyttjandet av elvägen. Det kommer därför bli viktigt att undersöka vilka beteenden i fordonsflottan som krävs för att byta till elvägsdrift, då dessa faktorer är avgörande för nyttjandegraden.
|
|
| 6. |
- Nåbo, Arne, 1958-, et al.
(författare)
-
Regeringsuppdrag om elektrifieringen av transporter : rekommendationer för att underlätta datadelning och nyttiggörande av data för planering, utveckling och drift av laddinfrastruktur och affärsmodeller
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regeringen har uppdragit åt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) att ”bidra till kunskapsuppbyggnaden kring en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av transportsektorn”. Den här rapporten redovisar den del av uppdraget som handlar om att genomföra pilotprojekt och ta fram modeller för hur data i praktiken på bästa sätt kan tillgängliggöras, delas och nyttiggöras för att optimera planering, utveckling, drift samt affärsmodeller för laddinfrastruktur. I rapporten ges en beskrivning av förekommande tekniker för laddning av elfordon, viktiga användarperspektiv, och hur affärsmodeller och system för laddinfrastruktur kan modelleras. Rapporten fokuserar på datadelning och beskriver hur aktörer idag delar data samt vilka svårigheter de ser med datadelning. Detta omfattar bland annat datatillgänglighet, delning och nyttiggörande, samt hur aktörerna vill att det ska fungera framåt. En stor utmaning handlar om datatillgänglighet, där aktörer dels ser problem med att få tillgång till data och dels är avvaktande till att vilja dela med sig av egna data. Ofta handlar det om integritetsfrågor och reglering enligt GDPR. Betydelsen av en väl fungerande samverkan mellan energi- och transportsektorn har lyfts i tidigare rapporteringar från det här uppdraget. Vikten av en digitalisering och digital infrastruktur som kopplar samman dessa sektorer betonas speciellt i detta arbete. Digitalisering behövs för att effektivisera planering, utveckling och drift av den infrastruktur som ett elektrifierat transportsystem kräver. De modelleringar som gjorts i den här delen av uppdraget handlar om transportmodellering och energimodellering samt utveckling för att få modellerna att samspela.
|
|
| 7. |
- Stelling, Petra, 1971-, et al.
(författare)
-
Exploring Knowledge Gaps Amongst Key Actors in the Transition Towards an Electrified Freight Transport System in Sweden
- 2023. - 1
-
Ingår i: Advances in Resilient and Sustainable Transport. - Cham : Springer. - 9783031282362 ; , s. 44-59
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The Swedish freight sector is under transition towards fossil fuel-free vehicles. Introduction of electrified vehicles is currently seen as a major contributor to achieve this; however, the necessary transition is characterized by much uncertainty for many actors, much of which is stemming from knowledge gaps. In this study we explore knowledge gaps amongst different key actors important for this transition. Taking a qualitative approach, the main empirical material consists of about 80 semi-structured interviews and 2 workshops with representatives of the following groups of actors: transport companies, shippers, vehicle manufacturers, energy sector, property owners (terminals and warehousing), upcoming and emergent actors, and public authorities.
|
|
| 8. |
- Stelling, Petra, 1971-, et al.
(författare)
-
Regeringsuppdrag om elektrifieringen av transporter : kunskapsläget hos transportsektorns nyckelaktörer
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regeringen har uppdragit åt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) att ”bidra till kunskapsuppbyggnaden kring en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av transportsektorn”. Den här rapporten redovisar den del av uppdraget som handlar om att undersöka och analysera eventuella kunskapsunderskott avseende transportsektorns elektrifiering hos nyckelaktörer inom transportsystemet och vid behov lämna förslag på hur lärande och kunskapsutbytet mellan aktörer med betydelse för elektrifieringen kan öka. Utredningen har genomförts som en intervjustudie. Nyckelaktörer har identifierats utifrån en modell över transportsystemets olika nivåer och funktioner, samt de nya tillkommande vid elektrifieringen av transportsystemet. Studien omfattar alla elektrifieringstekniker, transportslag och trafikslag, men med en tyngdpunkt på vägtrafik. Att omställningen präglas av mycket osäkerhet är kanske inte så förvånande. Osäkerhet kommer av kunskapsbrister. De flesta aktörer som ingår i studien pekar på ett, som många uttrycker det, ”enormt” kunskapsbehov. En stor osäkerhet ligger i hur det nya systemet ska formas och vem som ska ta ansvar för vad. Delsystemen inom elektrifieringen är beroende av varandra, till exempel är de nya fordonen beroende av både anpassning av infrastruktur och regelverk. Dessvärre sker utvecklingen olika fort i dessa delsystem vilket både har en bromsande effekt och ökar osäkerheten. Kunskapsbristerna finns på olika nivåer och ibland handlar det främst om att förstå varandras system och roller. Det finns ett behov av kunskapsöverföring av den mest grundläggande kunskapen inom respektive system. Vad är energi och effekt och vilka faktorer styr logistiken? Kunskapen finns således men är inte känd hos respektive aktör. Det finns också ett behov av praktisk kunskap som kommer med implementeringen av den nya tekniken. Det vill säga att mycket av den kunskap som efterfrågas är erfarenhetsbaserad kunskap. Samtidigt är allt så nytt att det ibland kan vara svårt för aktörerna att ens veta vad det är för kunskap som man saknar. Samverkan betraktas som oerhört viktigt för att öka kunskapen och sprida den till fler. Det vanligaste sättet att samverka är genom olika typer av projekt, piloter och demonstratorer och genom att delta i olika nätverk. Kunskapsspridningen bland de aktörer som aktivt letar sig fram till kunskapen fungerar bra idag och man kan se tecken på att många kunskapsluckor på så sätt kommer stängas av sig själva med tiden. Dock finns det ett behov av att sprida kunskap till en bredare publik, särskilt till mindre och regionala aktörer och till allmänheten. Om takten i elektrifieringen ska ökas behöver man nå ut till en majoritet. Många aktörer menar att kunskap spelar en viss roll i detta, men att det är ännu viktigare att få infrastrukturen på plats och aktörers ekonomi att gå ihop.
|
|
