| 1. |
|
|
| 2. |
- Axelsson, Thom, et al.
(författare)
-
Självmord i teorin : En analys av olika forskares tolkning av självmord / Nätverk - ett användbart historiskt perspektiv?
- 2000
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Självmord i teorin : En analys av olika forskares tolkning av självmord Av Thom AxelssonSjälvmord i all sin tragik tycks vara en av de saker som människorna i alla tider haft svårt att förlika sig med. Det är något som berör alla inblandade med olustiga och vanmäktiga känslor. Därmed är inte sagt att det tolkats och setts på samma sätt genom åren. Ovanstående fall som är hämtat från vårtinget i Fryksdal 1724 ger oss en inblick i hur dåtidens människor såg på självmordet och hur de hanterade det.Självmord och självmordsförsök var kriminellt i Sverige ända fram 1864. Trots avkriminaliseringen så tillämpades en särskild begravning för de som tagit sina liv ända till 1908. Självmord nämns i lagen för första gången i Kristofers landslag 1442 och i den kyrkliga lagstiftningen 1571. Självmördarna hörde hemma bland de grova brottslingarna vilket innebar att de gick miste om en kristlig begravning. Enligt kyrkoordningen från 1571 skulle kyrkan inte ens befatta sig med självmördare. Den som begått självmord skulle föras av skarprättaren till skogen och brännas eller grävas ner på galgbacken. Självmordsförsök nämns i lagen först 1734, men har redan tidigare varit straffbart i praxis. Det heter då att den som försökt begå självmord ska plikta med fängelse vid vatten och bröd, spö eller ris, efter omständigheter. Från att under 1600- talet ha setts som ett djävulens verk och ett brott mot Gud gavs det under 1800-talet allt mer psykologiska och medicinska förklaringar.
|
|
| 3. |
- Brusman, Mats, 1966-
(författare)
-
Den verkliga staden? : Norrköpings innerstad mellan urbana idéer och lokala identiteter
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation studies how city planning is affected by notions on urbanity and ideas of the value of local places. Empirically, the dissertation deals with the development of the city of Norrköping in the 1990’s and the early 2000’s. The physical urban environment is formed with influences from general ideas of what a city is and should be, but also out of conceptions of the unique local place. The local history is an important factor for understanding the possibilities and obstacles in contemporary city planning. Theoretically, the dissertation is inspired by geographic, historical and sociological perspectives on space and time. Henri Lefebvre’s spatial triad is a central reference. The dissertation focus on three places in the city of Norrköping; Söder Tull, Skvallertorget and Nya Torget. Through a broad archival material and interviews with planners, politicians and other actors, the development of the places in 1990-2005 is analyzed in the light of urban development in Norrköping in the industrial and post-industrial eras.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Brusman, Mats, 1966-
(författare)
-
Hållbar stad för alla?
- 2008
-
Ingår i: I & M : invandrare & minoriteter. - 1404-6857. ; 5
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Brusman, Mats, 1966-, et al.
(författare)
-
Kommunledningsrum : om rummets betydelse för ledningsarbetet i kommuner
- 2014
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna bok vill sätta sökarljuset på rumsliga förtsättningar och på vad byggnader och lokaler, deras utformning och historia, kan betyda för kommunledningens praktik. För detta ändamål har vi besökt fjorton kommuner i östra Götaland och där samtalat med kommunledande personer kring rummets betydelse: Finspång, Motala, Linköping, Söderköping, Valdemarsvik, Åtvidaberg, Norrköping, Mjölby, Boxholm, Ödeshög, Vadstena, Ydre, Kinda samt Vimmerby.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Brusman, Mats, 1966-
(författare)
-
Kultur som resurs i samhällsplaneringen
- 2011
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kulturens roll för lokal och regional utveckling har under senare år kommit att betonas allt starkare. I såväl kommunal- som i regionalpolitik sätts stora förhoppningar till kultur som en motor för tillväxt och hållbar utveckling. Inte minst kopplas föreställningar om kultur och urbanitet samman i bilden av expansiva och kreativa stadsmiljöer. Staden som kulturplats blir en norm och en nyckel till en hållbar framtid.Kultur är dock ett begrepp som definieras väldigt olika i skilda delar av kommunal och regional politikoch förvaltning. En gränslinje går mellan hur kulturens roller uppfattas för ekonomisk tillväxt respektive socialt hållbar utveckling. Kultur ska å ena sidan generera ekonomisk tillväxt genom att skapa attraktiva platser för människor och verksamheter, där kulturen tänks främja kreativitet och innovation. Richard Floridas teorier om den kreativa klassen har spelat en stor roll i detta tänkande. Å andra sidan tillskrivs kultur också stor betydelse för integration och socialt hållbar utveckling. Genom kulturen ska människor kunna mötas och utvecklas till demokratiska och toleranta medborgare. Det är denna integrativa funktion som tänks tilltala den kreativa klass som Richard Florida beskriver; tolerans och öppenhet är viktiga aspekter av vad som ibland beskrivs som urban kultur. Trots detta hanteras kultursatsningar med socialt och integrerande syften ofta separat och med vaga kopplingar till kultur som attraktion och kreativ motor. På ett oreflekterat och delvis slumpartat vis lyfts vissa kulturella uttryck fram som önskvärda i utvecklingssammanhang och som mått på gynnsamt kulturklimat medan andra ignoreras eller helt enkelt inte är önskvärda. Så lyft till exempel gaykultur fram som ett bevis på en kulturellt tolerant och framåtsträvande miljö, medan ungdomars kulturella uttryck ofta inte finner någon plats i urbana utvecklingsstrategier. En annan aspekt av kultur som resurs i lokal samhällsplanering handlar om föreställningar om autencitet. I diskussionen om platsers attraktivitet och utvecklingspotential finns farhågor att platser genom att designas och planeras utifrån framgångsrika förebilder förlorar sin särart, eller med andra ord sin autenticitet. Särpräglade urbana kulturmiljöer, till exempel gamla industridistrikt, lokala butiker och caféer och lokal konst- och kulturverksamhet blir kulturella resurser i bevarandet av vad som uppfattas som autentisk stadsmiljö, vilket kopplar till identitetsprojekt och platstillhörighet. Cultural planning, som i olika sammanhang lanserats som såväl en planeringsteori och ett synsätt som en konkret metod för en samhällsplanering med kulturen i fokus, tar fasta på detta. Kultur ska i detta perspektiv ses som en aspekt av samhällsplaneringens alla delar istället för att betraktas som en avskild samhällssektor och ett instrument för tillväxt. Emellertid tycks det svårt att integrera detta kulturbegrepp i lokal planering, vilket även lokala och regionala tillämpningar av Cultural planning-konceptet tyder på. En orsak är den komplicerade relationen mellan samhällsplanering och föreställningarna om vad som skapar de urbana kulturella mönster som ses som attraktiva. Samhällsplaneringen har att brottas med misstanken att stadens kultur växer fram i samspelet mellan en rad faktorer som alls inte låter sig planeras. En stor del av kommunal planeringsverksamhet sker med vissa avgränsade frågor för ögonen, och kraven på ett tvärsektoriellt synsätt på kultur som resurs är svårt att implementera i den kommunala organisationen. Orsaker till detta är att kulturbegreppet ser mycket olika ut i olika delar av kommunal (och regional) förvaltning och att kultur i många fall avgränsas till en särskild samhällssektor istället för att definieras som tvärsektoriell kraft. Detta leder till en instrumentalisering där kulturens värdesom samhällsresurs tolkas utifrån en ekonomisk ram och en näringslivslogik. Underlag för detta paper är en pågående studie av Norrköping och östgötaregionen. Studien visar på svårigheterna att implementera ett synsätt på kulturen som resurs i lokal samhällsplanering, men också att mindre städer och kommuner har andra förutsättningar till holistiskt kulturellt tänkande än de storstäder som utgör en diskursiv norm för det som brukar kallas urban kultur. Insikten att måttstocken för lyckade kultursatsningar inte är densamma som för storstäderna öppnar för alternativa kulturella strategier i mindre kommuner och nya sätt att se kultur som resurs i samhällsutvecklingen.
|
|
| 10. |
- Brusman, Mats, 1966-
(författare)
-
Kultursamverkan och hållbar stadsutveckling : kulturen som aspektpolitik i samhällsplaneringe
- 2012
-
Ingår i: Under konstruktion. - Stockholm : Sveriges kommuner och landsting. - 9789171648211 ; , s. 99-110
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges Kommuner och Landsting och det svenska kulturpolitiska observatoriet SweCult har analyserat vilka effekter som redan nu går att se av den nationella kulturpolitiska reformen om regionalisering genom den så kallade kultursamverkansmodellen. Elva forskare har utifrån tre perspektiv –Roller, processer och dialoger, Effekter och konsekvenser samt Finansiering undersökt det material somfinns tillgängligt från de två första åren 2010–2012 för att skapa ett underlag för kommande diskussioner. Kultursamverkansmodellen syftar till att stärka samverkan mellan stat, regioner och kommuner samt med kulturskapare och civilsamhälle. Har det blivit så? Vad kan justeras för att systemet ska leda till ett starkare Kultursverige? Kultursamverkansmodellen är under konstruktion.
|
|
