| 1. |
- Brandén, Jennie, 1984-, et al.
(författare)
-
Våld mot samiska kvinnor
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten presenterar vi resultat från forskningsprojektet ”Våld mot samiska kvinnor” som 2021-2024 genomförts av forskargruppen Lávvuo vid Umeå Universitet, på uppdrag av Sámediggi (Sametinget i Sverige).Rapporten består av en kvantitativ och en kvalitativ del, samt fem åtgärdsförslag riktade till Sveriges regering.De kvantitativa resultaten i korthetDen kvantitativa delen av rapporten baseras på enkätundersökningen Samisk hälsa på lika villkor som genomfördes 2021. Resultaten har jämförts med Sveriges befolkning genom den nationella enkäten Sexuell och reproduktiv hälsa genomförd 2017. Det övergripande mönstret är att kvinnor är betydligt mer utsatta för våld än män, samt att samiska kvinnor 2021 uppger en högre våldsutsatthet än kvinnor i Sverige 2017, för de flesta typer av våld.Över hälften av de samiska kvinnorna har utsatts för sexuellt våld (55,5 procent), sju av tio har utsatts för psykiskt våld (68,5 procent) och nästan var tredje för fysiskt våld (27,9 procent).En större andel samiska kvinnor än kvinnor i Sverige i stort uppger utsatthet för de grövsta formerna av sexuellt våld, såsom våldtäktsförsök (14,1 jämfört med 10,6 procent) och våldtäkt (10,3 jämfört med 7,0 procent).En större andel samiska kvinnor än kvinnor i Sverige i stort uppger utsatthet för psykiskt våld, både sammantaget (68,5 jämfört med 50,9 procent) och vad gäller alla de former av psykiskt våld som undersöktes.Även när det gällde fysiskt våld rapporterade samiska kvinnor (27,9 procent) en högre utsatthet jämfört med kvinnor i Sverige (22,0 procent).Samiska kvinnors utsatthet för våld varierar med både ålder och geografi. Överlag var utsattheten högst bland kvinnor yngre än 45 år. Geografiskt var utsattheten för sexuellt och fysiskt våld högre bland samiska kvinnor i mellersta och södra Sverige, med undantag av Stockholmsområdet. För psykiskt våld hade samiska kvinnor i Jämtland Härjedalen en högre utsatthet.Det finns flera starka samband mellan olika typer av våldsutsatthet och psykisk och fysisk ohälsa. Upprepad våldsutsatthet (fler än en gång) är förenat med ännu högre risk för ohälsa, särskilt psykisk ohälsa. Starkast är detta samband när det gäller stress och självmordstankar.När det gäller diskriminering och rasism uppger en betydande andel av samer i Sverige att de utsatts någon gång i livet. Liksom för andra former av våld i denna undersökning visar analysen att en högre andel samiska kvinnor (44,5 procent) utsatts jämfört med samiska män (37,0 procent).HBTQ-samer är mer våldsutsatta än andra samer. Detta gäller sexuellt våld (64,6 jämfört med 30,9 procent), psykiskt våld (81,7 jämfört med 58,4 procent) och fysiskt våld (43,8 jämfört med 25,5 procent).De kvalitativa resultaten i korthetDen kvalitativa delen baseras på intervjuer med professionella som arbetar inom samhällets stödstrukturer för våldsutsatta i olika delar av den svenska delen av Sápmi.Intervjustudien visar att våld mot samiska kvinnor är en fråga som behöver förstås i relation till den bredare politiska och historiska, koloniala, och könade kontext som våldet utspelar sig i.Frågan om våld mot samiska kvinnor osynliggörs och beskrivs som svår att adressera – både i det samiska samhället och i majoritetssamhället.Kunskapen om det samiska samhället är låg inom samhällets stödstrukturer. Deltagare beskrev att samiska perspektiv saknas i styrdokument kring mäns våld mot kvinnor och i befintlig terminologi. Detta gör att förhållanden i det samiska samhället som kan påverka den våldsutsattas situation negligeras i mötet med samiska klienter, patienter och brukare som utsätts för våld.Frågan om våld mot samiska kvinnor beskrevs som ”känslig” och ”laddad”. Sammantaget framträder ett stigma kring frågan och en oro för att ”göra fel” eller bidra till fördomar och rasism mot samer, både i det samiska samhället och majoritetssamhället.Problemet med våld mot samiska kvinnor beskrevs som svår att adressera inom en redan marginaliserad samisk kontext, där värnandet av samiska kollektiva rättigheter har prioriterats.Det finns en rad särskilda förhållanden knutna till det samiska samhället som är viktiga att ha kunskap om och vara lyhörd för i mötet med våldsutsatta samiska personer och i arbetet för att motverka våld mot samiska kvinnor.Närheten och lokalkännedomen i mindre samhällen beskrevs som styrkor, men samtidigt lyftes utmaningar såsom bristande anonymitet, resurser, kompetens och insatser. Svårigheten att vara anonym och långa geografiska avstånd till samhällets stöd beskrevs som extra påtagligt i det samiska samhället. Stark samhörighet i det samiska samhället beskrevs som positivt men också potentiellt problematiskt när det gäller den utsattas situation.Bristande tillit till myndigheter bland samer är en potentiell barriär för att nå och stötta våldsutsatta samiska kvinnor. Den bristande tilliten relaterades till både historiska och samtida erfarenheter av okunskap, förtryck, rasism och diskriminering.Deltagare beskrev ojämställdhet och tystnad kring våld mot kvinnor i det samiska samhället, och att våld mot kvinnor ofta hanteras internt. Tystnaden knöts till en lojalitet med samiska män, ett ideal att samiska kvinnor ska vara starka och klara sig själva, samt en vilja att skydda familjen och det samiska kollektivet.Ett centralt hinder för utsatta kvinnor att lämna en våldsam relation beskrevs vara rädslan för att uppbrottet skulle innebära förlust av deras samiska sammanhang. Ens samiska identitet beskrevs till exempel som nära knuten till platsen och markerna och därmed som svår att upprätthålla vid flytt till en annan ort för att söka skydd.Åtgärdsförslag till Sveriges regeringBaserat på de utvecklingsbehov som identifierats genom detta forskningsprojekt utmynnar rapporten i fem åtgärdsförslag riktade till den svenska regeringen.Uppdra åt Sametinget att följa upp och samordna arbetet för att motverka våld mot samiska kvinnor.Utforma en nationell policy för att motverka våld mot samiska kvinnor.Utveckla stödstrukturer för våldsutsatta samiska kvinnor och flickor.Genomför kortsiktiga utbildningsinsatser.Säkra långsiktig kunskapsproduktion och kompetenshöjning.
|
|
| 2. |
- Burman, Maria, 1983-
(författare)
-
Malnutrition and obesity among older adults, assessed by Mini Nutritional Assessment and the body mass index, respectively : prevalence and associations with mortality and urinary tract infection
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- INTRODUCTION: Malnutrition and obesity are health concerns among older (aged ≥ 65 years) adults, but the combination of them have not been studied thoroughly nor have they been thoroughly investigated in very old (aged ≥ 85 years) adults. The aims of this thesis were to investigate the prevalence, trends in prevalence and associations with mortality of malnutrition and obesity, assessed by Mini Nutritional Assessment (MNA) and the body mass index (BMI), respectively, and to examine the combined effects of these conditions on mortality. Malnutrition as a risk factor for urinary tract infection (UTI) was also investigated. MATERIAL AND METHODS: The studies reported on in papers I and II were conducted with data from the Umeå85+/Gerontological Regional Database study, a population-based study of cohorts of very old adults. Data from all four Swedish cohorts (2000–2002, 2005–2007, 2010–2012 and 2015–2017), and from the 2000–2002 and 2005–2007 Swedish cohorts and a 2005–2006 Finnish cohort, respectively, were used. In the paper I study, trends in the prevalence of malnutrition (by MNA score) and obesity (by BMI) were investigated across cohorts. In the paper II study, the associations of MNA scores and BMI with 5-year mortality were investigated. The study reported on in paper III was conducted with data from the Senior Alert national quality registry; associations of Mini Nutritional Assessment–Short Form (MNA-SF) scores, BMI and 2-year mortality in older adults living in residential care facilities in Sweden were investigated. The study reported on in paper IV was conducted with data from the Frail Older People–Activity and Nutrition and Umeå Dementia and Exercise studies; risk factors for UTI among older adults in residential care facilities were investigated. RESULTS: In the paper I study, mean BMI increased between 2000–2002 and 2015–2017 and the prevalence of obesity were 13.4% and 18.3%, respectively; the prevalences of underweight were 7.6% and 3.0%, respectively. Mean MNA scores increased between 2000–2002 and 2010–2012 and were slightly lower in 2015–2017. The prevalence of malnutrition according to MNA scores in the four cohorts were 12.2%, 6.4%, 5.1% and 8.7%, respectively, and the prevalence of at risk thereof were 31.8%–37.2%. In the paper II study, 13.3% of participants were malnourished, and 40.3% at risk thereof according to MNA scores, and malnutrition was more common among women than men. Twenty-five percent of the population had BMIs ≥28.0 kg/m2. Of those with malnutrition according to MNA scores, 17.4% had BMIs ≥ 24.7 kg/m2; of those with good nutritional status according to MNA scores, 13.8% had BMIs < 22.2 kg/m2. Compared to malnutrition according to MNA, lesser mortality was found in individuals with good nutritional status. Compared to individuals with BMI <22.2 kg/m2, lesser mortality was found in those with BMI ≥28.0 kg/m2. In the paper III study, 14.6% of the population was malnourished, and 45.0% at risk of malnutrition according to MNA-SF scores and 16.0% were obese. Compared to individuals with good nutritional status, greater mortality was found in those with malnutrition according to MNA-SF. Mortality was greater among underweight than among normal-weight participants and lesser among participants with obesity, including severe obesity. Higher BMIs were also associated with reduced mortality in subgroups defined by MNA-SF scores. In the paper IV study, malnutrition according to MNA scores was not a risk factor for UTI in the whole sample or in women. In men, the MNA score was associated with UTI in univariate analysis. CONCLUSIONS: The results of this thesis highlight the importance of nutritional screening in older adults in residential care facilities and in very old adults, since malnutrition risk was common and associated with greater mortality among these populations. Malnutrition according to MNA was not a clear risk factor for UTI in older adults living in residential care facilities. Time trends indicated an increasing prevalence of obesity whereas no change in nutritional status according to MNA was observed among very old adults, although these trends need further investigation. The results also confirmed that higher BMIs were beneficial for survival in these populations, and in the residential care population this seems to apply also for BMIs reflecting severe obesity. Finally, in the residential care population, regardless of nutritional status according to MNA-SF, higher BMIs were associated with better survival.
|
|
| 3. |
- Papakokkinou, Eleni, et al.
(författare)
-
Excess Morbidity Persists in Patients With Cushing’s Disease During Long-term Remission : A Swedish Nationwide Study
- 2020
-
Ingår i: Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism. - Washington : Oxford University Press. - 0021-972X .- 1945-7197. ; 105:8, s. 2616-2624
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Context: Whether multisystem morbidity in Cushing's disease (CD) remains elevated during long-term remission is still undetermined.Objective: To investigate comorbidities in patients with CD.Design, setting, and patients: A retrospective, nationwide study of patients with CD identified in the Swedish National Patient Register between 1987 and 2013. Individual medical records were reviewed to verify diagnosis and remission status.Main outcomes: Standardized incidence ratios (SIRs) with 95% confidence intervals (CIs) were calculated by using the Swedish general population as reference. Comorbidities were investigated during three different time periods: (i) during the 3 years before diagnosis, (ii) from diagnosis to 1 year after remission, and (iii) during long-term remission.Results: We included 502 patients with confirmed CD, of whom 419 were in remission for a median of 10 (interquartile range 4 to 21) years. SIRs (95% CI) for myocardial infarction (4.4; 1.2 to 11.4), fractures (4.9; 2.7 to 8.3), and deep vein thrombosis (13.8; 3.8 to 35.3) were increased during the 3-year period before diagnosis. From diagnosis until 1 year after remission, SIRs (95% CI were increased for thromboembolism (18.3; 7.9 to 36.0), stroke (4.9; 1.3 to 12.5), and sepsis (13.6; 3.7 to 34.8). SIRs for thromboembolism (4.9; 2.6 to 8.4), stroke (3.1; 1.8 to 4.9), and sepsis (6.0; 3.1 to 10.6) remained increased during long-term remission.Conclusion: Patients with CD have an increased incidence of stroke, thromboembolism, and sepsis even after remission, emphasizing the importance of early identification and management of risk factors for these comorbidities during long-term follow-up.
|
|
| 4. |
- Ragnarsson, Oskar, 1971, et al.
(författare)
-
Overall and Disease-Specific Mortality in Patients With Cushing Disease: A Swedish Nationwide Study
- 2019
-
Ingår i: Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism. - : ENDOCRINE SOC. - 0021-972X .- 1945-7197. ; 104:6, s. 2375-2384
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Context: Whether patients with Cushing disease (CD) in remission have increased mortality is still debatable. Objective: To study overall and disease-specific mortality and predictive factors in an unselected nationwide cohort of patients with CD. Design, Patients, and Methods: A retrospective study of patients diagnosed with CD, identified in the Swedish National Patient Registry between 1987 and 2013. Medical records were systematically reviewed to verify the diagnosis. Standardized mortality ratios (SMRs) with 95% CIs were calculated and Cox regression models were used to identify predictors of mortality. Results: Of 502 identified patients with CD (n = 387 women; 77%), 419 (83%) were confirmed to be in remission. Mean age at diagnosis was 43 (SD, 16) years and median follow-up was 13 (interquartile range, 6 to 23) years. The observed number of deaths was 133 vs 54 expected, resulting in an overall SMR of 2.5 (95% CI, 2.1 to 2.9). The commonest cause of death was cardiovascular diseases (SMR, 3.3; 95% CI, 2.6 to 4.3). Excess mortality was also found associated with infections and suicide. For patients in remission, the SMR was 1.9 (95% CI, 1.5 to 2.3); bilateral adrenalectomy and glucocorticoid replacement therapy were independently associated with increased mortality, whereas GH replacement was associated with improved outcome. Conclusion: Findings from this large nationwide study indicate that patients with CD have excess mortality. The findings illustrate the importance of achieving remission and continued active surveillance, along with adequate hormone replacement and evaluation of cardiovascular risk and mental health.
|
|
| 5. |
- Ragnarsson, Oskar, 1971, et al.
(författare)
-
The incidence of Cushing’s disease : a nationwide Swedish study
- 2019
-
Ingår i: Pituitary. - : Springer. - 1386-341X .- 1573-7403. ; 22:2, s. 179-186
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Studies on the incidence of Cushing’s disease (CD) are few and usually limited by a small number of patients. The aim of this study was to assess the annual incidence in a nationwide cohort of patients with presumed CD in Sweden.Methods: Patients registered with a diagnostic code for Cushing’s syndrome (CS) or CD, between 1987 and 2013 were identified in the Swedish National Patient Registry. The CD diagnosis was validated by reviewing clinical, biochemical, imaging, and histopathological data.Results: Of 1317 patients identified, 534 (41%) had confirmed CD. One-hundred-and-fifty-six (12%) patients had other forms of CS, 41 (3%) had probable but unconfirmed CD, and 334 (25%) had diagnoses unrelated to CS. The mean (95% confidence interval) annual incidence between 1987 and 2013 of confirmed CD was 1.6 (1.4–1.8) cases per million. 1987–1995, 1996–2004, and 2005–2013, the mean annual incidence was 1.5 (1.1–1.8), 1.4 (1.0–1.7) and 2.0 (1.7–2.3) cases per million, respectively. During the last time period the incidence was higher than during the first and second time periods (P < 0.05).Conclusion: The incidence of CD in Sweden (1.6 cases per million) is in agreement with most previous reports. A higher incidence between 2005 and 2013 compared to 1987–2004 was noticed. Whether this reflects a truly increased incidence of the disease, or simply an increased awareness, earlier recognition, and earlier diagnosis can, however, not be answered. This study also illustrates the importance of validation of the diagnosis of CD in epidemiological research.
|
|
