| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Buskqvist, Ulf, 1975-
(författare)
-
Cyberspace as Public Space
- 2006
-
Ingår i: Democratic eGovernance. - Stockholm : Almqvist & Wiksell. - 9122021515 ; , s. 119-134
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Buskqvist, Ulf, 1975-, et al.
(författare)
-
Den digitaliserade skolan - etiska spänningsfält
- 2017
-
Ingår i: Etiska perspektiv på skolledares arbete. - Stockholm : Studentlitteratur AB. - 9789144117027 ; , s. 29-47
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Buskqvist, Ulf, 1975-, et al.
(författare)
-
Digitaliseringens utmaningar
- 2023
-
Ingår i: Etiska perspektiv på skolledares arbete. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144159935 ; , s. 57-71
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Buskqvist, Ulf, 1975-
(författare)
-
Forskningsanknytning med IKT : Röster från lärarutbildningen vid Karlstads universitet
- 2012
-
Ingår i: Lärarutbildningens möte med framtiden. - Kalmar : Linnéuniversitetet.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Utvecklingen inom IKT- och medieområdet har under det senaste decenniet kommit att utmana den platsbundna undervisningsformen. Distansutbildningarna och former för s.k. "blended learning" attraherar studenter på många lärosäten och teknik för datormedierad kommunikation (i synnerhet s.k. lärplattformar eller LMS:er) blir på så sätt bärande delar i undervisningen. Samtidigt innebär detta att tekniken i sig liksom aktörers förhållningssätt och färdigheter i att använda tekniken – den digitala kompetensen – blir central för lärandet och utbildningens kvalitet. I denna studie som är en fallstudie vid Karlstads universitet undersöks universitetslärares och studenters förhållningssätt till den datormedierade kommunikations betydelse och potential i högre utbildning. Mer specifikt undersöks lärares och studenters erfarenheter och föreställningar om hur IKT kan användas på sätt som främjar en god forskningsanknytning.Den pedagogiska formen betonas av flera forskare som central för att skapa forskningsanknytning. Clark (2008) lyfter fram den pedagogiska formen, dvs. seminarier och laborationer, som kännetecknande för Humboldts princip om ett nära samband mellan forskning, utbildning och studier. Säljö (2006) framhäver i likhet med Björklund (1991) seminariet som en grundpelare som bör utvecklas som en akademisk grundform på alla nivåer. Även på grundnivå ska seminariet ses som ”en gemensam arbetsplats där studenterna får odla en vetenskaplig attityd.” Seminariet ger studenterna möjlighet att ”öva sig i tolkning, analys och argumentation, till exempel genom att läsa och diskutera källmaterial eller vetenskapliga texter.”Resultaten från studien visar att begreppet forskningsanknytning tenderar reduceras till innehålls- och personaspekter (jfr. Säljö 2006) och att detta kombinerat med ett begränsat synsätt på IKT bland lärarutbildare innebär påtagliga hinder för främjande av en forskningsnära undervisning.
|
|
| 8. |
- Buskqvist, Ulf, 1975-, et al.
(författare)
-
Forskningsanknytning och IKT : Röster från lärarutbildningen vid Karlstads universitet
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie handlar om hur ett forskningsanknutet IKT-perspektiv kan stärkas och integreras i högre utbildning. Studien är en fallstudie av lärarutbildningen vid Karlstads universitet och syftar till att identifiera och belysa de förutsättningar som finns inom högre utbildning att åstadkomma och förankra forskningsanknytning av och med IKT. Det övergripande syftet utgörs av två delar; att (1) beskriva vilken forskning om IKT med anknytning till lärarutbildningen som i dagsläget finns på universitetet, och (2) beskriva vilka möjligheter som finns att forskningsanknyta lärarutbildningen avseende IKT. Metoderna som används är fokusgrupper, en kartläggning av forskningsdatabasen samt intervjuer. Studien visar att det finns en avsaknad av forskningsprojekt om IKT, liksom bristfälliga kunskaper bland lärarutbildarna om vilken forskningslitteratur som finns att tillgå och knyta an till inom ramen för utbildningen. Det finns ett stort intresse för frågan och det betraktas som angeläget att lärosätet bedriver forskning om IKT som är relevant för lärarutbildningen. En central förutsättning för att kunna ha en forskningsanknuten lärarutbildning på ett kunskaps-/kompetensområde är att det finns aktuell forskning att tillgå. Lärarutbildningen vid Karlstads universitet har ett tydligt behov av att få en ökad forskningsaktivitet om frågor som rör lärande och undervisning i relation till IKT. En rimlig ambition torde vara att det inom ”det moderna universitet” bedrivs lärarutbildningsrelevant forskning som innefattar aspekter av modern informations-, kommunikations- medieteknik. Studien visar vidare att IKT inte enbart är ett kunskapsområde som kan forskningsanknytas utan också ett medel (ett verktyg) för att underlätta och skapa nya möjligheter för studenterna att komma nära forskningens praktik. Frågan huruvida det på lärosätet finns relevant forskning om IKT som kommer lärarutbildningen tillgodo bör således kompletteras med frågan hur IKT kan användas så att studenterna hamnar i situationer där de själva lär sig att identifiera angelägna problem, ställa relevanta frågor, positionera sig, genomföra någon form av analys och komma fram till valida ståndpunkter.
|
|
| 9. |
- Buskqvist, Ulf, 1975-, et al.
(författare)
-
From digital competence to digital capacity : A socio-material perspective on digitalization in preschool
- 2024
-
Ingår i: Nordic Journal of Digital Literacy. - : Universitetsforlaget. - 1891-943X. ; 19:1, s. 39-51
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 2019 digital technology was included as a compulsory knowledge content and educational tool in the Swedish national preschool curriculum. This study was conducted to examine preschool practices challenged by that policy, by analysing socio-material intra-actions at a preschool between humans, digital tablets, and other artefacts. The data, consisting of 170 minutes of film, were collected by video observations. The aim of the study is to explore digital technologies embedded in preschool practices by answering two research questions: What affordances are made in the intra-actions of children, teachers and digital technology within preschool practices? How can digitalization in preschool practices be described and understood from a socio-material perspective? The findings show two significant affordances, identified as multimodalities and mobilities, further used to describe the practices. The findings reveal how the settings of digital systems prerequisites intra-actions of humans and the digital devices. The finding also indicates a need to challenge the hegemony of digital competence as something learners merely acquire as users of digital tools and applications. The concept of digital competence becomes insufficient to describe the potentialities created in the meeting between humans and technology.
|
|
| 10. |
- Buskqvist, Ulf, 1975-, et al.
(författare)
-
Inbetween Literacy Desirings and Following Commands : Rethinking Digitalization in Swedish Early Childhood Education
- 2023
-
Ingår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy. - : Taylor & Francis. - 2002-0317. ; 9:2, s. 210-220
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article is an empirically grounded contribution to the understanding of how digitalization in education is interpreted and made into being by actors in everyday lives, in this case children and teachers in Swedish early childhood education. The focus is on interactions in an early childhood classroom upon and around a digital interactive floor setting. Drawing on the theoretical concept of socio-spatiality, this literacy event is understood as an enactment of policy where both teacher and children become actors and subjects. Using observations and video recordings as a methodological approach, the study shows how the literacy event in the digital setting is enacted and constituted as a relational process between literacy desirings and education policy regarding digitalization. The authors suggest that engaging with both children’s processes of literacy desirings and educational commands in ECE digital activities serves as a productive way to investigate how digitalization is enacted in contemporary ECE.
|
|
