| 1. |
|
|
| 2. |
- Bojner Horwitz, Eva, et al.
(författare)
-
Making space for singing in the 21st century classroom : A focus group interview study with primary school music teachers in Sweden
- 2023
-
Ingår i: British Journal of Music Education. - : Cambridge University Press. - 0265-0517 .- 1469-2104. ; , s. 1-15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present study aimed to increase understanding of how singing activities may be initiated in primary school, and what support and assistance teachers require to conduct singing activities as an integrated part of the school day. Five music teachers participated in a focus group interview. The following main themes were identified: 1) pedagogical and methodological flexibility, 2) the role of routines and familiarity, 3) the embodied and multimodal dimensions of singing, 4) the importance of accompaniment and instruments, 5) the experience of insecurity and obstacles and 6) the perceived synergies between singing and other learning activities. This knowledge may be important to integrate within music teacher education in order to secure singing’s place in schools.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bygdéus, Pia, 1963-, et al.
(författare)
-
Legitimitet och närvaro i klostersång
- 2019
-
Ingår i: Musikforskning idag 2019, Göteborgs universitet, 12–14 juni 2019. - : Svenska samfundet för musikforskning. ; , s. 12-12
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2016 initierades ett samarbete mellan benediktinklostret Mariavall och Bygdéus/Strinnholm Lagergren. De 15 nunnorna önskade förbättra sitt sångsätt och repertoaren önskades få nytt syre, förbättras och arbetas med. I denna presentation demonstreras och presenteras några av de viktigaste resultaten från detta pågående arbete utifrån frågor om förändringsprocess, praktik och repertoar där åhörarna delvis själva får delta. Uppdraget att arbeta med kommuniteten har kommit att paras med ett syfte där Bygdéus/Strinnholm Lagergren studerar hur en sjungande grupp som lever i en avskild miljö förändrar sin sångliga praxis och förändringsprocesser i den. Metoden har bestått i aktivt repetitionsarbete med kommuniteten med efterföljande reflektion, fotodokumentation och portföljskrivning. Projektet är inne på sitt tredje år med besök en gång i halvåret under tre dagar vardera. Portföljskrivning har inneburit att systrarna besvarat samma frågor i slutet av två övningstillfällen per dag under tre dagar. Portföljsvaren är individuella. Systrarnas reflektioner finns insamlat kring de många olika moment, teman och systrarnas individuella uppfattning om det gemensamma arbetet vilka sedan tematiserats. I materialbearbetningen av portföljskrivning blir särskilt följande kategorier tydliga: akustiken och rummet, upplevelsen av gemensam sång, olika attityd till sång innanför och utanför liturgin, förflyttningar, varierande uppställningar och kroppspositioner, lyssnande under sång, samtidighet i sången, rädslor. Repertoarmässigt finns en önskan sedan projektets start att sjunga mer på latin, mer gregorianik, särskilt i mässans inledande sång introitus. Allt eftersom har arbetet även kommit att omfatta andra delar av den liturgiska musiken samt sånger som inte alls används i liturgin men har sociala och sångtekniska aspekter för det individuella såväl som kollektiva arbetet med rösten och sång i grupp. Generellt framträder ett mönster där systrarna vill hitta ett personligt förhållningssätt till en tradition med lång historia utan att förlora sin egen identitet.
|
|
| 5. |
- Bygdéus, Pia, 1963-
(författare)
-
Medierande verktyg i körledarpraktik : en studie av arbetssätt och handling i körledning med barn och unga
- 2015
-
Konstnärligt arbete (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In Sweden, approximately 5 % of the population sing in a choir or a singing group which means that about 500 000 people plus a number of choral conductors regularly meet in choir related practices. The aim of the present study is to describe, verbalize and make visible the mediating tools used by choir directors working with children and youth. The study is qualitative in character: four choir directors were observed closely while working with their children and youth choirs. They also took part in semi-structured interviews. The empirical data material consists of observation notes, reflective writing, individual interviews, focus conversations, videotapes and stimulated recall interviews.The results demonstrate that the role of the choir director is complex. When working with a choir, choir directors often use several aspects of their professional role. Analysed from a sociocultural perspective, the result points at eight categories of working approaches: (a) A listening attitude towards the choir, with the music in focus; (b) a variation in ways of working with the choir; (c) the use of musical routines; (d) the choir director acting as a role model in shaping musical expression with the group; (e) a concentrated cooperation with the choir through short and expressive commands and instructions; (f) reflection in practice by planning and self-evaluation; (g) storytelling, which results in memory training, stimulation of the imagination and the sharing of common experience, and (h) the use of target images expressed as visions, goals or jointly stated, communicated targets. These categories are generated through the analysis of the choir directors’ actions and activities in their work with the choirs. This is situated in choir singing as a social and cultural practice. The participants display great individual variation in their choices of strategies for communication and in their decision-making when working with children’s and youth choirs. A large variety of cultural and mediating tools are used. The working approaches and mediating tools become available in a social, situated and cultural practice. In conclusion, choral conducting with children and youth involves a great variety of negotiations and renegotiations of working approaches and mediating tools.
|
|
| 6. |
- Bygdéus, Pia, 1963-
(författare)
-
Relational perspectives in thepractices of choir directors
- 2018
-
Ingår i: Nordisk musikkpedagogisk forskning: Årbok 19. - Oslo : Norges musikkhøgskole. - 9788278532577 - 9788278532560 ; , s. 97-121
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Mediating tools in the practices of choir directorsSkills are relational, that is, they are developed in a relationship and interactionwith the environment, and through the mediation that takes placein social processes. From a socio-cultural perspective this paper has its focuson the interaction in choir practice and the importance for the developmentof the individual, since it is in this interaction that learning, creativity andother cognitive skills are developed. This study of choir conductors appliesa combination of methods, creating an opportunity for the participants toverbally express their thoughts, and also made it possible to examine silentdimensions of knowledge. It is practice-based, qualitative and longitudinalin character. Four choir directors were observed closely while working withtheir children and youth choirs and took part in semi-structured interviews.The empirical data material consists of observation notes, reflective writing,individual interviews, focus conversations, videotapes and stimulated recallinterviews. With an overarching approach to learning and creativity as mediatedand relational, the key concepts are tools, mediating tools, socially situatedcultural practice and collective memory. In the case of professional choraldirectors, the relational aspect can be described as the ability to stand besidethe recently performed actions, reflect on what has just happened and workon this experience over time. The Performing approaches and mediating toolsbecome available in a social, situated and cultural practice. In conclusion,choral conducting involves a great variety of negotiations and renegotiationsof working approaches and mediating tools, and the choir is a mediating toolfor the choir director.
|
|
| 7. |
- Bygdéus, Pia, 1963-
(författare)
-
Uttryck genom handling : Medierande verktyg i körledararbete med barn och unga
- 2012
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The role of the choir leader is a complex one. When working with a choir, choir leaders often use several aspects of their professional role. The aim of this qualitative study is to describe, verbalise and make visible the mediating tools that choir directors working with children and youth choirs use. In a longitude study, four choir leaders were observed closely while working with their choirs. They also took part in semi-structured interviews. The empirical data material consists of observation notes, reflective writing, individualinterviews, focus conversations and videotapes. Analysed from a sociocultural perspective, the result points to eight groups of mediating tools: a) a listening attitude towards the choir, with the music in focus; b) a variation in ways of working with the choir, where a variety of physical tools are used; c) the use of musical routines; d) the choir director acting as a role model in shaping musicalexpression with the group; e) a concentrated cooperation with the choir through short and expressive instructions; f) reflection in practice by planning and self-evaluation; g) storytelling, which results in memory training, stimulation of the imagination and the sharing of common experience, and h) the use of target images expressed as visions, small/big goals or jointly stated, communicated targets. The choir directors who participated in the study use a variety of approaches and ways of working as a strategy for communicating and working with child and youth choirs.
|
|
| 8. |
- Jansson, Dag, et al.
(författare)
-
Nordic choral conductor education : Overview and research agenda
- 2018
-
Ingår i: Nordisk musikkpedagogisk forskning Årbok 19. - Oslo : Norges musikkhøgskole. - 9788278532560 - 9788278532577 ; , s. 137-170
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The choral movement holds a prominent position in the Nordic countries,and choral singing is one of the top social activities in terms of the number ofpeople involved. While all these choirs need conductors and depend on choralleadership competence, we have limited knowledge of the existence and levelof available competence, qualitatively or quantitatively. Music academiesand universities are key providers of competence and capacity to meet thedemands of amateur and professional ensembles alike. This paper seeks toestablish a picture of university/academy-based education in choral conducting,with focus on the Scandinavian countries. Existing research is scarce, and theoverall aim of this initial effort is to provide a foundation for further research.We have pursued the following related research questions; which educationalprogrammes exist, what are their profiles in terms of the underlying thinkingand ensemble needs they serve, and what is the capacity in terms of number ofstudents? A variety of research data has been gathered, including curriculumreviews and interviews with conducting teachers and students from selectedinstitutions. Although we have been able to answer the research questionsto some degree, the study opens a series of new questions, which suggest anagenda for further research.
|
|
| 9. |
- Rohman Roth, Ann-Charlotte
(författare)
-
"Här ska kraften vara på!" Interaktion vid körövningar : en studie av instruktioner om luft och andning
- 2022
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet för studien är att visa hur en körledare instruerar om luft och andning genom att studera verbalt och förkroppsligat språk i en barnkör när deltagare lär sig att sjunga. Forskningsfrågor har fokus på hur instruktioner om luft och andning ser ut, vilka resurser körledare använder för instruerandet och när under körövningen det instrueras. Bakgrund och tidigare forskning rör verbalspråkliga såväl som förkroppsligade instruktioner vid körövning, körsång och körkontexter men också i andra musikaliska kontexter där undervisning sker. Kapitlet har utgångspunkt i att instruktioner kan vara både verbala och icke-verbala. Utgångspunkt för studien är att i aktiviteter där deltagare använder sin kropp orienteras instruerandet också emot kroppen. Studien använder metod och teori där ett sådant perspektiv är möjligt att tillämpa: etnometodologisk konversationsanalys (EMCA), som i Sverige också kallas multimodal interaktionsanalys. En sådan analys studerar samvaro och interaktion människor emellan och använder ett etnografiskt förhållningssätt. Ett sådant perspektiv inkluderar närvaro i den undersökta kontexten vid insamlingsfas av materialet och att man för fältanteckningar. Den kvalitativa analysen tar hänsyn till den sociala struktur som deltagarna ingår i. Under ett halvår har körövningar med en barnkör i ålder 8–12 år spelats in med video. Närvarande forskare har gjort fältanteckningar. Materialet närstuderas sedan både i insamlings-, bearbetnings- och analysfas. Exempel från aktiviteten, i form av 37 transkriptioner med tillhörande 62 bilder, synliggör i avhandlingen instruktioner om luft och andning när barn lär sig sjunga. Analysen är indelad i tre avsnitt om instruktioner innan, under och efter sång och visar i detalj hur instruktioner ser ut och vilka resurser som används i olika skeden. Den visar att instruktioner om luft och andning sker multimodalt och med flera parallella resurser: körledarens blick, mimik, kroppshållning, gester, tal- och sångröst, samt icke-lexikalt ljudande. Utöver sin kropp använder körledaren även flygelspel som resurs. Andra artefakter inkluderar tavla, notblad och pärm. Flest instruktioner om luft och andning sker innan sång. Under sång sker instruktioner med hänsyn till sångens flöde, och efter sång återkopplar instruktionerna till precis genomförd sång. Instruktioner innan sång initierar relevant innehåll för att hantera kroppen optimalt vid sång. Under körens pågående sång undervisas om tidskritiskt innehåll med relevans för ljudandet och efter sång instrueras för att nyansera precis uttryckt sång. Till slut diskuteras studiens resultat utifrån bakgrund och tidigare forskning inom interaktionsforskningsfältet. Avhandlingen synliggör en aktivitetskontext som tidigare inte studerats utifrån hur exakt instruktioner ser ut och när instruktioner om luft och andning sker. Den kartlägger vilka multimodala resurser som används av körledaren i en barnkörkontext.
|
|
