| 1. |
|
|
| 2. |
- Bolonina, Alona, et al.
(författare)
-
Strategies for mitigating the impact of hydropower plants on the stocks of diadromous species in the Daugava River
- 2016
-
Ingår i: International scientific conference "Environmental and climate technologies", CONECT 2015. - : Elsevier. ; , s. 81-88
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The Daugava River is the largest river in Latvia. Daugava Hydro Power Plants built in 1939 - 1974 are Latvia's most important renewable resource in generation of electricity. The absence of fish passage structures excludes upstream migration of diadromous species. Compensatory stocking activities are introduced annually. The need for studying alternative or additional impact mitigation measures is based on biodiversity conservation aspects and possible changes in EU legislation. The case study of solutions for improving the Daugava River connectivity is introduced and further strategies for mitigating the impact of HPP are proposed in the paper.
|
|
| 3. |
- Calles-Escandon, Jorge, et al.
(författare)
-
The membrane-associated 40 KD fatty acid binding protein(Berk's protein), a putative fatty acid transporter is present in human skeletal muscle
- 1995
-
Ingår i: Life Sciences. - : Elsevier. - 0024-3205 .- 1879-0631. ; 58:1, s. 19-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Muscle tissue (1.1 +/- 0.1 grams) was obtained from seven healthy individuals (3 males, 4 females) using an open incision approach before and after ingestion of either 75 grams of dextrose (N=5) or water (N=2). Purified sarcolemmal membranes from the muscle were prepared using a sucrose step gradient. A polyclonal antibody raised against the purified (99%) rat hepatocyte 40 KD membrane fatty acid binding protein (mFABP-L) was used to probe for this putative transporter in the muscle membranes using Western blot. A single band at the 40 KD MW band was identified which reacted antigenically with the proteinpurified from rat livers. These response of Berk's protein 60-75 minutes after dextrose ingestion (or water) was erratic and no specific trend could be identified. Our data demonstrate that the 40 KD mFABP-L originally isolated from rat liver is also present in human skeletal muscle membrane. This protein may be involved in transport of fatty acids across the membrane of skeletal muscle, however its physiological role in human fatty acidmetabolism remains to be established.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Calles, Olle, 1974-, et al.
(författare)
-
A simple management tool for planning the restoration of river longitudinal connectivity at watershed level: priority indexes for fish passes
- 2009
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The fragmentation of the longitudinal connectivity of rivers due to man-made obstacles causes relevant impacts upon fish migrations and therefore the reopening of fish migration routes through the construction of fish passes is a key issue which should be planned at watershed level. The competent watershed Authorities need to prioritize the interventions, addressing the often limited resources to the sites where the construction of a fish pass can have the higher benefit/cost ratio. The present study was therefore aimed at identifying a simple management tool, based on already available or easily collectable data, which could support and address decisional processes in watershed planning. The proposed priority indexes for fish passes, based on obstacle characteristics, length of the potential reopened reach and fish species distribution and migratory capabilities, were tested in 2 Italian watershed (Arno and Magra rivers) over a total river length of more than 400 km. The results (priority lists) coming from the application of such indexes can be considered a preliminary step for the definition of a restoration plan which could help the competent Authorities to address the available resources towards more detailed studies to be carried out at sites classified with the higher priority levels. This is the case of the Regional Natural Park Monte Marcello-Magra, where within a LIFE+ project (P.A.R.C. Petromyzon And River Continuity) recently funded, the first results of the priority indexes application will be analyzed in greater detail and will consequently lead to the design and construction of fish passes with a particular focus on sea lamprey (Petromyzon marinus) migration routes restoration
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Calles, Olle
(författare)
-
Annual report on the research activities within the fellowship program 2009
- 2010
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- The focus of the research has been on restoration of rivers longitudinal connectivity for fishmigration, as stated in the research program title. The activities have consisted of a mix ofstarting new studies* and continuing ongoing studies. All of the activities have involved acooperation between Olle Calles and Claudio Comoglio as well as several other partners.The projects are described in detail in this report and their titles are:1. Reintroducing marble trout to Dora Baltea (VdA): the impact of brown trout andhabitat modifications*2. Reintroducing marble trout to highaltitude rivers in VdA*3. The ecology and biology of a new Ligurian fish species *4. Reestablishment of longitudinal connectivity on the River Nestos, Greece*5. Introducing restoration ecology to Costa Rican rivers*6. Reestablishing connectivity on the Torrente Chiusella, Piemonte*7. Fish ladders or biocanals: on the potential of naturelike design8. Reducing silver eel mortality at turbine intakes using lowsloping racks9. The depth preference of silver eels approaching obstacles10. Testing rehabilitative measures for downstream migrating diadromous fish at ahydroelectric plant
|
|
| 8. |
- Calles, Olle, et al.
(författare)
-
Anordningar för upp- och nedströmspassage av fisk vid vattenanläggningar : Underlag till vägledning om lämpliga försiktighetsmått och bästa möjliga teknik för vattenkraft
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många kraftverksdammar saknar idag fiskvägar för uppströms vandrande fisk och de flesta för nedströmsvandrande fisk. Litteraturgenomgången visar att passage av fisk via turbinerna ofta ger omfattande skador och dödlighet och därmed inte är en tillfredsställande förvaltningsstrategi. Det bedöms vara tekniskt fullt möjligt att bygga väl fungerande fiskvägar för samtliga förekommande fiskarter i alla svenska vattensystem. I detta dokument ges rekommendationer om hur fiskvägar bör anläggas, designas och skötas för att nå god anlocknings- och passageeffektivitet för såväl uppströms- som nedströmsvandrande fisk. Att relativt många fiskvägar fungerar dåligt beror på att uppföljning, tillsyn och kontroll av deras effektivitet är eftersatt eller ofta helt saknas. Att etablera en fungerande fiskväg är en process som kan ta flera år då successiva justeringar behövs. Det går dock att få till bra passagelösningar, även förbi stora kraftverk med höga dammar.För uppströmsvandring rekommenderas i första hand naturlika fiskvägar, som omlöp, eftersom de passar de flesta arter och storlekar. Omlöpen kan även fungera som nya strömhabitat och därmed ersätta något av de strömhabitat som förlorats. Är det enbart laxfisk eller andra goda vandrare som skall passera kan en teknisk fiskväg vara en godtagbar lösning. Även i områden med branta dalsidor som gör det svårt att anlägga naturlika fiskvägar och i områden med kulturmiljöer kan tekniska fiskvägar vara ett alternativ. Fiskslussar och fiskhisssar har låg effektivitet och kan inte rekommenderas generellt.Väl fungerande fiskpassager bör föra vatten under en stor del av året såvida inte fiskvägen är inriktad på en enskild art med väl kända behov. Naturlika fiskvägar bör, i likhet med naturliga vattendrag, ha en fastställd minsta vattenföring som är tillräcklig för att bevara sträckans habitatvärden.Ett vanligt problem är att det används för lite vatten i fiskvägen för att locka fisken till mynningen i tillräckligt hög utsträckning. Ofta behöver extra lockvatten användas för att få fisken att hitta fiskvägen, eller fiskvägarna eftersom det i breda vatten kan vara nödvändigt att ha flera fiskvägar, och vid behov även flera ingångar till fiskvägarna. Lockvattnet bör minst utgöra 5 % av medelvattenföringen på platsen, men det kan i vissa situationer behövas ännu mer vatten, och vid högflöden bör även lockvattnet öka i paritet med detta. Extra lockvatten behöver inte gå i fiskvägen utan kan ledas till fiskvägens nedre öppning.Vid nedströmspassage skall anpassade låglutande galler, fiskgaller, användas som leder fisken till en eller flera passagemöjligheter. Spaltvidden mellan gallren ska vara sådan att fisken inte passerar, vilket för vissa arter innebär att spaltvidden inte tillåter fysisk passage av fisk, medan det för andra arter räcker att gallret är en beteendemässig barriär. Idealt skall fisken aldrig komma i direkt med gallret utan ledas rätt väg. I mycket stora älvar kan spjälgaller (louvers) vara ett alternativ, men referensexempel saknas i Sverige i dag, alternativet är låglutande fiskgaller. Beteendeavledning (ljus, ljud, el, bubblor) bör endast användas som åtgärd i kombination med en fysisk avledare, eller på de platser där en fysisk avledare av någon anledning bedöms vara omöjlig att uppföra.Utformningen av flyktöppningen är också essentiell för avledarens funktion. För att tillgodose olika arters djuppreferens, kan man antingen placera en flyktöppning i ytan och ytterligare en vid botten (ål). Den vanligaste rekommendationen är att flyktöppningen ska vara successivt avsmalnande, för att åstadkomma en gradvis acceleration utan turbulens. Flyktöppningens, och därmed hela åtgärdens, funktion är beroende av den mängd vatten som tappas i förbipassagen. Enkelt uttryckt, kan man säga att ju mer vatten som tappas genom förbipassagen, desto större sannolikhet att den funkar väl. Internationellt rekommenderas att 2–10 % av det totala flödet används för att säkerställa nedströmspassage, varför rekommendationen är att överdimensionera flyktöppningar för att under åtgärdens driftsättande undersöka vilket flöde som krävs för god funktionDet bör betonas att den rödlistade ålen kräver speciella anpassningar vid varje hinder för dess upp- och nedvandring. Rekommendationer på bra åtgärder ges i dokumentet. Kriterier för anlocknings- och passageeffektivitet (upp- och nedströms) i fiskvägar bör fastställas utgående från förekomst av långvandrare (lax, havsöring, ål, flodnejonöga, havsnejonöga), antalet hinder och den geografiska lokaliseringen av lämpliga habitat. Litteratursammanställningen visar att många befintliga fiskvägar inte fungerar som avsett och bör utvärderas om minsta osäkerhet råder om deras funktion. Utvärderingarna bör ligga till grund för förbättringar av passagerna till dess tillräcklig effektivitet erhålls och resultaten tillställs tillsynsmyndigheten.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
