| 1. |
- Amundin, Mats, et al.
(författare)
-
Estimating the abundance of the critically endangered Baltic Proper harbour porpoise (Phocoena phocoena) population using passive acoustic monitoring
- 2022
-
Ingår i: Ecology and Evolution. - : Wiley. - 2045-7758. ; 12:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Knowing the abundance of a population is a crucial component to assess its conservationstatus and develop effective conservation plans. For most cetaceans, abundanceestimation is difficult given their cryptic and mobile nature, especially when thepopulation is small and has a transnational distribution. In the Baltic Sea, the numberof harbour porpoises (Phocoena phocoena) has collapsed since the mid-20thcenturyand the Baltic Proper harbour porpoise is listed as Critically Endangered by the IUCNand HELCOM; however, its abundance remains unknown. Here, one of the largestever passive acoustic monitoring studies was carried out by eight Baltic Sea nationsto estimate the abundance of the Baltic Proper harbour porpoise for the first time. Bylogging porpoise echolocation signals at 298 stations during May 2011–April2013,calibrating the loggers’ spatial detection performance at sea, and measuring the clickrate of tagged individuals, we estimated an abundance of 71–1105individuals (95% CI,point estimate 491) during May–Octoberwithin the population's proposed managementborder. The small abundance estimate strongly supports that the Baltic Properharbour porpoise is facing an extremely high risk of extinction, and highlights theneed for immediate and efficient conservation actions through international cooperation.It also provides a starting point in monitoring the trend of the populationabundance to evaluate the effectiveness of management measures and determine itsinteractions with the larger neighboring Belt Sea population. Further, we offer evidencethat design-basedpassive acoustic monitoring can generate reliable estimatesof the abundance of rare and cryptic animal populations across large spatial scales.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bergström, Ulf, et al.
(författare)
-
GIS-baserade metoder för att kartlägga fiskars livsmiljöer i grunda havsområden
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom den marina planeringen är tillgången på kartunderlag över olika naturtypers och arters utbredningar en ofta förekommande begränsning. Målsättningen med det här projektet har varit att utveckla och utvärdera GIS-baserade metoder för att skapa modellerade kartor över fiskars utbredning i utsjöområden. Sådana kartor kan användas för att utvärdera olika områdens relativa betydelse för fisk. Kartorna producerade i denna studie skall dock betraktas som resultat av metodstudier snarare än färdiga kartor som kan användas i planeringsärenden.Ett viktigt användningsområde för kartor över livsmiljöer för fisk är att vid planläggningen av områden för havsbaserad vindkraft kunna identifiera områden där sannolikheten för negativ påverkan på fiskbestånden är låg. Många utsjöområden som kan vara av intresse för vindkraft är samtidigt viktiga lek- och uppväxtområden för fisk. Vindparkerna kan potentiellt störa fiskars livsmiljöer, framför allt genom att medföra strukturella förändringar och en ökad mängd undervattensljud, och dessa risker bör värderas inom den sammanvägda marina planeringen.GIS-baserad modellering utgör ett komplement till inventeringar genom provfiske, och är en metod för att optimera nyttjandet av den information som samlas vid inventeringar. På basen av data från enskilda provfiskepunkter skapas heltäckande kartor över den sannolika förekomsten av den studerade fiskarten inom större geografiska områden. Analyserna bygger på att man skapar statistiska modeller för vilken typ av livsmiljö olika fiskarter föredrar, och sedan med hjälp av GIS rumsligt visualiserar var sådana livsmiljöer förekommer. Rapporten baserar sig på fallstudier från två separata havsområden:I den första studien tog vi fram modeller för habitatbildande växt- och djurarter, samt för de vanligast förekommande fiskarterna i Kattegatt, baserat på inventeringar vid utsjögrunden Lilla Middelgrund och Fladen i Kattegatt. Därefter undersökte vi i vilken mån den modellerade utbredningen av habitatbildande arter kan användas för att beskriva utbredningen av fisk. Inom studien jämförde vi även styrkan i så kallade abundansmodeller och förekomstmodeller, samt testade hur överförbara modellerna är mellan olika områden.I den andra studien modellerade vi abundansen av de dominerande arterna torsk, piggvar och skrubbskädda i grundområden i södra Egentliga Östersjön. Vi testade olika miljövariablers användbarhet i utbredningsmodeller på en regional skala, samt jämförbarheten mellan modeller baserade på data från olika delar av studieområdet.Resultaten visade att rumslig modellering är användbar för att identifiera viktiga livsmiljöer för fisk i grunda havsområden där vindkraftsetablering kan bli aktuell. Två olika skalor för att jämföra användbarhet och precision kunde identifieras; dels modeller för att studera skillnader inom enskilda utsjögrund/delområden, dels modeller för att studera skillnader mellan olika grund inom större havsområden. Modellerna för enskilda utsjögrund/delområden gav som regel starkare modeller, men på bekostnad av generaliserbarhet eftersom de är baserade på lokala utbredningsmönster.Oavsett om målsättningen är att bygga modeller för ett helt havsområde eller för ett enskilt grund, är det viktigt att de data som används är insamlade över hela det område som man vill uttala sig om, och täcker in hela gradienterna av de miljövariabler som styr utbredningen av arterna. Jämförelser mellan modeller på olika skala, samt tester med att föra över modeller från ett område till ett annat, visade att det sällan fungerar att använda modeller från ett grund för att predicera fiskförekomst på ett annat närliggande grund.En viktig begränsning för kvaliteten på de färdiga kartorna är tillgången på kartor över de miljövariabler som används för att beskriva förekomsten av fisk, framför allt djup och ytsubstrat (Naturvårdsverket 2009). En bättre precision på djupdata skulle även ge möjlighet att införa mer detaljerad information om variabler så som lutning och bottenkomplexitet, vilka kan användas för att karakterisera fiskhabitat. Information om en del viktiga miljövariabler som används i fiskmodellerna kan tas fram genom egen modellering eller genom enklare GIS-baserade analyser. Som ett exempel användes modellerade kartor av habitatbildande arter för att beskriva förekomsten av fisk i delstudien Kattegatt, även om en sådan tvåstegsmodellering inför en ytterligare osäkerhetsfaktor i det färdiga resultatet. Ett annat exempel är en GIS-baserad analys av avståndet till lekområden, som visade sig vara en viktig variabel för att förklara utbredningen av ungtorsk.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Carlén, Ida, et al.
(författare)
-
Basin-scale distribution of harbour porpoises in the Baltic Sea provides basis for effective conservation actions
- 2018
-
Ingår i: Biological Conservation. - : Elsevier BV. - 0006-3207 .- 1873-2917. ; 226, s. 42-53
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Knowledge on spatial and seasonal distribution of species is crucial when designing protected areas and implementing management actions. The Baltic Proper harbour porpoise (Phocoena phocoena) population is critically endangered, and its distribution is virtually unknown. Here, we used passive acoustic monitoring and species distribution models to describe the spatial and seasonal distribution of harbour porpoises in the Baltic Proper. Porpoise click detectors were deployed over a systematic grid of 297 stations in eight countries from April 2011 through July 2013. Generalized additive models were used to describe the monthly probability of detecting porpoise clicks as a function of spatially-referenced covariates and time. During the reproductive season, two main areas of high probability of porpoise detection were identified. One of those areas, situated on and around the offshore banks in the Baltic Proper, is clearly separated from the known distribution range of the Belt Sea population during breeding season, suggesting this is an important breeding ground for the Baltic Proper population. We commend the designation of this area as a marine protected area and recommend Baltic Sea countries to also protect areas in the southern Baltic Sea and the Hand Bight where additional important harbour porpoise habitats were identified. Further conservation measures should be carried out based on analyses of overlap between harbour porpoise distribution and potentially harmful anthropogenic activities. Our study shows that large-scale systematic monitoring using novel techniques can give important insights on the distribution of low-density populations, and that international cooperation is pivotal when studying transnationally migratory species.
|
|
| 6. |
- Carlén, Ida, 1976-
(författare)
-
Ecology and Conservation of the Baltic Proper Harbour Porpoise
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Baltic Proper harbour porpoise (Phocoena phocoena) population is listed by IUCN as Critically Endangered, but conservation action has been lacking for decades, partly due to very limited knowledge on important ecological parameters such as distribution range and abundance. This thesis provides some of the information needed for implementing effective conservation. The seasonal distribution of harbour porpoises in the study area in the Baltic Sea is modelled based on two years of passive acoustic monitoring data. Results reveal an area of high probability of detection on and around the offshore banks in the Baltic Proper south of the island of Gotland in summer (May – October). This area is likely to be the most important breeding area for the Baltic Proper population given the concentration of animals during the summer reproductive season. A summer management border is identified for the population, going from Jarosławiec on the Polish coast to the inner Hanö Bay on the Swedish coast. The abundance of the population is estimated to 491 individuals (95% CI 71-1105), which confirms the redlist status of the population and underlines the need for immediate conservation measures. The conservation policy of the Baltic Proper harbour porpoise and other harbour porpoise populations in Europe is discussed, detailing the latest developments including the 2020 ICES scientific advice on bycatch mitigation for the Baltic Proper harbour porpoise and noting that the legal framework for protection is mostly present, but that there is still a lack of concrete conservation action. It is suggested that this failure to protect porpoises may be a result of low motivation for decision-makers to take action which in turn is likely due to some politically difficult prioritisations having to be made, in combination with the low public recognition of the harbour porpoise as a species throughout Europe. Suggestions are made for next steps.One technical solution to mitigating harbour porpoise bycatch is acoustic deterrent devices, pingers, which are placed on fishing nets to alert harbour porpoises to the presence of nets. However, in the Baltic there has been discussions that pingers work as dinner bells for seals, and fishermen have been hesitating to use them. Here, it is shown that high-frequency pingers do not cause an increase in seal depredation on static nets and hence that they are a viable solution for much needed bycatch mitigation within the distribution range of the Baltic Proper harbour porpoise population.
|
|
| 7. |
- Carlén, Ida, et al.
(författare)
-
High-frequency pingers do not increase catch loss due to seals in the Baltic Sea
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 1. The Baltic Proper harbour porpoise is listed as Critically Endangered by IUCN, and only a few hundred animals remain. One of the most serious threats to this population is bycatch in static net fisheries. To minimize bycatch, ICES has proposed that acoustic deterrent devices, pingers, should be used on static nets within the population range. 2. However, there has previously been indications that grey seals learn to associate the pinger sounds to the presence of nets with easily accessible prey, and that pinger use therefore can increase the risk of seal depredation in static net fisheries. 3. In recent years, pingers operating at higher frequencies have been made commercially available, the idea being that harbour porpoises will still be able to hear sound at 50-120 kHz while this will be above or at the limit of seal hearing. This would mean that such high-frequency pingers would not induce this so-called dinner-bell effect. 4. In this study, data was collected in active commercial static net fisheries in the Baltic Proper, using two types of high-frequency pingers operating at 50-120 kHz and 70 kHz, respectively. Pingers were attached to nets in accordance with manufacturers’ guidelines, and fishers were asked to estimate the catch loss due to seals in nets with and without pingers. 5. Data was received from 646 deployments made between May 2019 and September 2020. Four generalised mixed effect models were developed with relevant variables. 6. The results suggest using high-frequency pingers does not increase seal depredation on static nets. It is concluded that pingers could be used as an interim measure to minimize bycatch of the Critically Endangered Baltic Proper harbour porpoise population.
|
|
| 8. |
- Carlén, Ida, 1976-, et al.
(författare)
-
High-frequency pingers do not increase catch loss owing to seals in the Baltic Sea
- 2023
-
Ingår i: Aquatic conservation. - : Wiley. - 1052-7613 .- 1099-0755. ; 33:4, s. 389-396
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Baltic Proper harbour porpoise population is listed as Critically Endangered by IUCN, and only a few hundred animals remain. One of the most serious threats to this population is bycatch in static net fisheries. To minimize bycatch, ICES has proposed that acoustic deterrent devices, pingers, should be used on static nets within the population’s range.However, there have previously been indications that grey seals learn to associate the pinger sounds with the presence of nets with easily accessible prey, and that pinger use therefore can increase the risk of seal depredation in static net fisheries.In recent years, pingers operating at higher frequencies have been made commercially available, the idea being that harbour porpoises will still be able to hear the sound at 50–120 kHz while this will be above or at the limit of seal hearing. This would mean that such high-frequency pingers would not induce this so-called dinner-bell effect.In this study, data were collected from active commercial static net fisheries in the Baltic Proper, using two types of high-frequency pingers operating at 50–120 and 70 kHz, respectively. Pingers were attached to nets in accordance with manufacturers’ guidelines, and fishers were asked to estimate the catch loss owing to seals in nets with and without pingers.Data were received from 646 deployments made between May 2019 and September 2020. Four generalized mixed effect models were developed with relevant variables.The results suggest using high-frequency pingers does not increase seal depredation on static nets. It is concluded that pingers could be used as an interim measure to minimize bycatch of the Critically Endangered Baltic Proper harbour porpoise population.
|
|
| 9. |
- Carlén, Ida, et al.
(författare)
-
Out of Sight, Out of Mind : How Conservation Is Failing European Porpoises
- 2021
-
Ingår i: Frontiers in Marine Science. - : Frontiers Media SA. - 2296-7745. ; 8
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The conservation of harbor porpoises (Phocoena phocoena) appears to be failing in Europe. There are particular concerns about this species in the Baltic Proper, Black, and Mediterranean Seas, as well as in the Northeast Atlantic, including the Iberian population, off the Spanish and Portuguese coasts. The Baltic Proper porpoise is “critically endangered,” with a population only in the low hundreds, and the Scientific Committee of the International Whaling Commission has repeatedly called for action to ensure its survival. In 2020, the Committee issued a series of recommendations relating to it and the Iberian population. Similarly, the Black Sea harbor porpoise, Phocoena phocoena ssp. relicta, is classified by the IUCN as endangered. Another population which may be genetically distinct is the West Greenland harbor porpoise, which is hunted without quotas or close seasons. European cetaceans and their habitats are covered by a number of international and regional conventions and agreements and, under European Union law, are “highly protected.” In practice, however, these legal protections have failed to generate effective conservation. For example, Special Areas of Conservation (SACs) are required for them and, although sites have been designated in some marine areas/countries, in the absence of appropriate management plans, SACs cannot be expected to help improve the harbor porpoise's conservation status. Compared to many other species, porpoises are relatively long-lived with low reproductive capacity and only poor public recognition. Conservation and management efforts are caught up in a complicated nexus of interactions involving a web of commitments under international conventions and agreements, European environmental laws, and European fisheries policy. However, public disinterest, lack of political will to implement conservation measures, and complicated fishing-related issues hinder any real progress. More positively, recent advice from the International Council for the Exploration of the Seas (ICES) provides a new scientific foundation for conservation action to address fisheries bycatch in the Baltic Proper harbor porpoise population. Populations of other porpoise species (family Phocoenidae) are also threatened, most notably the global population of the critically endangered vaquita, or Gulf of California porpoise (Phocoena sinus). The common threats and factors affecting porpoise populations are discussed and recommendations offered.
|
|
| 10. |
- Isæus, Martin, et al.
(författare)
-
Svenska Högarna : Marinbiologisk kartläggning och naturvärdesbedömning
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturreservatet Svenska Högarna hör till de naturreservat i Stockholms län där man nu vill öka kunskapen om den marina miljön för att kunna göra en översyn och revidering av beskrivningar, föreskrifter och förvaltning.Representativt och slumpmässigt utvalda stationer inventerades med dyktransekter och bottenhugg under augusti 2006. Insamlade data användes för att genomföra modelleringar som en metod för att få fram yttäckandebeskrivningar av området. Havsområdet kring Svenska högarna är mycket fint och har generellt höga naturvärden, med kraftiga blåstångsbälten som sträcker sig ned till sjumeters djup, och artrikt rödalgsbälte. Dock lever inte de grunda vikarna upp till de förväntningar som funnits, utan uppvisar stor mänsklig påverkan och mycket fintrådiga alger och påväxt på blåstång.Svenska Högarna kan delas in i tre typer av övergripande marina habitat. Områdena på öarnas utsida är mest exponerade för vågor och generellt de djupaste. Blåstångsbältet sträcker sig ned till omkring sju meters djup, därefter kommer ett artrikt rödalgsbälte, och nedanför det oftast hårdbotten med hög täckningsgrad av blåmusslor. Områdena på öarnas västsida är skyddade från de kraftigaste vågorna. De påminner om de mer exponerade lokalerna men har mer löst sediment på bottnarna och fler mattor av lösa alger, ibland med syrefria miljöer ochsvavelbakterier som följd. Den ökade andelen grus och sand gör att vi här finner arter som havsslinke och hårsärv.De allra mest skyddade områdena ligger inne i grunda vikar. Här dominerar mjuka sedimentbottnar och bakteriehinnor är vanliga. Den högväxta blåstången är ofta övervuxen av fintrådiga alger, och borstnate kan helt dominera vissa områden. Här förekommer också kransalgen borsträfse, menockså spår av mänsklig aktivitet i form av nedskräpning och ankarmärken.Bottnarnas substrat modellerades utifrån inventeringsdatan och fysiska faktorer. Detta gjordes för att få en yttäckande kartering av substraten, underlag för klassning av bottnarna enligt EUNIS, samt för att få underlagtill biologiska modeller. Generellt kan man säga att mjukbotten förekommer på djup större än 40 m samt i de mest skyddade vikarna, medan hårdbotten dominerar ned till 5 m och sedan gradvis ersätts med ökande mängder avsand och grova sediment. För biologiska modelleringar valdes arter/företeelser som kan användas föratt bedöma naturvärden. Det råder konsensus kring att blåstångsbälten och kransalger är positiva ur naturvärdessynpunkt, medan fintrådiga alger, påväxt på blåstång, lösa algmattor och svavelbakterier är negativa. Dessa modellerades med framgång för hela Svenska Högarnas naturreservat vilket resulterade i en rad kartor. En sammanvägning av dessa kartskikt gjordes för att visa hur naturvärdeskartor kan tas fram med denna metod. Det behövsunderlagsmaterial från ett större geografiskt område inkluderande även områden med lägre naturvärden för att göra detta till en standardmetod. Alla resulterande kartskikt (griddar) har levererats till Länsstyrelsen i Stockholm och är tänkta att kunna användas vidare för planeringsändamål eller andra studier.
|
|
