| 1. |
- Carlhed Ydhag, Carina, 1967-
(författare)
-
Det medicinska fältet
- 2019
-
Ingår i: Det professionella landskapets framväxt. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144122052 ; , s. 331-398
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet handlar om det medicinska fältets professionalisering i Sverige med fokus på tre av dess yrken nämligen läkarna, sjuksköterskorna och de biomedicinska analytikerna (tidigare laboratorieassistenter). Tillblivelsen av det medicinska professionella fältet och etableringen av den klassiska läkarprofessionen beskrivs utifrån fyra faser. Den första fasen (1600-1850) skildrar den pre-professionella eran där kompetensfältet medicin etablerades. Den andra fasen (1860-1920) framställer hur läkarprofessionen genom två kvalitativa eller kognitiva take off utvecklade en robust kunskapskärna, ett heartland. Den tredje fasen (1930-1960) redogör för hur läkarprofessionens gyllene era stabiliserades. Professionaliseringsprocesserna har analyserats i relation till det framväxande och differentierande hälso- och sjukvårdsystemet samt till en framväxande statsadministration och välfärdsstat. Analysen visar betydelsen av organisatoriska traditioner som väglett politiska investeringar och utbyggnad av hälso- och sjukvården. En tidig och snabb organisatorisk utbyggnad som följde akutvårdslogiken har varit en konsoliderande faktor för den professionella medicinen dvs. det vi idag kallar för det biomedicinska paradigmet. De organisatoriska förutsättningarna och det nya paradigmet skapade en lyckad kombination av sociala och kognitiva faktorer vilket underlättade vägen till legal och kulturell jurisdiktion. Avslutningsvis konkluderas kapitlet om det medicinska kompetensfältets framväxt, uppsving och glansdagar.
|
|
| 2. |
- Carlhed Ydhag, Carina, 1967-
(författare)
-
Mit møde med Bourdieu - Carina Carlhed Ydhag : Tema: Mitt møde med Bourdieu
- 2023
-
Ingår i: Praktiske Grunde. - : Forlaget HEXIS. - 1902-2271. ; 1:3-4, s. 23-132
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I 2020 fyldte foreningen Hexis 20 år. Det markerede vi på Praktiske Grunde med tema-nummeret Bourdieu efter Bourdieu (2021: 1), hvori danske, svenske og norske forskere skitserede nogle af de måder, centrale bourdieuske begreber, metoder og spørgsmål anvendes og udvikles i Norden lige nu, godt to årtier efter Bourdieus død i 2002. Bagefter fik redaktionen den idé at følge tema-nummeret op med en uformel rundspørge blandt Bourdieu-inspirerede forskere om, hvordan de egentlig var stødt på Bourdieu og hvad der gjorde, at de blev tiltrukket af hans arbejde.Det blev til 5 raske spørgsmål:(1) Hvornår stødte du første gang på Bourdieu og hvad var det for tekster, forelæsninger, møder som skabte den introduktion?(2) Hvad var det på daværende tidspunkt du fandt interessant og gav dig en opmærksomhed på Bourdieu?(3) Hvilke dele af Bourdieus værk har du særligt været inspireret af og trukket på?(4) Hvordan har Bourdieuforskningen ændret sig for din egen del eller for dit forskningsområde gennem den tid du har været virksom?(5) Hvilken Bourdieutekst vil du mene, at alle burde læse?Carsten Sestoft, Kim Esmark og Kristian Larsen
|
|
| 3. |
- Carlhed Ydhag, Carina, 1967-, et al.
(författare)
-
Momentums of success, illusio and habitus : High-achieving upper secondary students’ reasons for seeking academic success
- 2021
-
Ingår i: International Journal of Educational Research. - : Elsevier BV. - 0883-0355 .- 1873-538X. ; 109
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Through interviews with 52 upper-secondary students from different socioeconomic, educational and migrant/native backgrounds, the article examines students’ own stories of what drives them to perform well in school. Different kinds of ‘illusios’ are reconstructed in terms of Bourdieu's sociology; Revanche, Proficiency, Fear of failing and Entitlement . They relate to different forms of social energy and emotions, such as the desire for rehabilitation of the self or family in the eyes of the other, and the drive for justification. Some is fuelled with social shame of not reaching the same position as parents, or meaning falling out of the system, while others are driven by an urge to be knowledgeable. These illusios work differently in relation to the students’ habitus.
|
|
| 4. |
- Carlhed Ydhag, Carina, 1967-
(författare)
-
Understanding the complexity in measuring student progression in European higher education
- 2019
-
Ingår i: Hungarian Educational Research Journal. - : Akademiai Kiado Zrt.. - 2064-2199. ; 9:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article aims to analyze student progression in European higher education (HE) using Sweden and UK as countries of reference. It presents and problematizes common ways to measure student progression (e.g., rates of dropout, completion, and retention), distinguishing between institutional departures or system departures, and the implications of the timing of the measurement, hence focusing on early and late leavers. The article also discusses general rates of student progression in different countries and the reasons for dropping out, revealing what lies behind the dropout statistics. Finally, the article also includes a critical questioning of the interests and intentions behind the data production. The article offers an orientation among the multiple definitions and measurements of student progression in HE. It deals with the value of measurements and alternative ways of measuring student progression, and with the implications for further studies on dropout and completion rates, which are politically contested issues.
|
|
| 5. |
- Giersch, Jason, et al.
(författare)
-
Motivations to Become a Teacher in Finland, Sweden, and the United States
- 2021
-
Ingår i: Nordic Studies in Education. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 1891-5914 .- 1891-5949. ; 41:1, s. 62-79
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- How does the motivation to become a teacher vary across countries? We conducted an exploratory study among aspiring teachers in three countries to explore the possibility of detecting differences in teacher motivation across education policy contexts. Using the FIT-Choice Scale developed by Watt and Richardson (2007), we found that participants in Finland and Sweden expressed different impressions of and attractions to the teaching profession. A sample from the United States revealed further differences still. Between-country differences were significant. Using these results, we suggest further comparative analyses regarding policy and the motivations of teacher candidates.
|
|
| 6. |
- Kempe, Anna-Lena, 1964-, et al.
(författare)
-
Den meritokratiska forskarutbildningen
- 2022. - 1
-
Ingår i: The Department of Education at Stockholm University: Developments and Footprints in Education and Research. - Stockholm : Bokförlaget Atlas. - 9789174450385 ; , s. 48-76
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
