SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Carlsson Mattias) "

Sökning: WFRF:(Carlsson Mattias)

  • Resultat 1-10 av 158
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Adolfsson, Emelie, et al. (författare)
  • Investigation of signal fading in lithium formate EPR dosimeters using a new sensitive method
  • 2012
  • Ingår i: Physics in Medicine and Biology. - : Institute of Physics (IOP). - 0031-9155 .- 1361-6560. ; 57:8, s. 2209-2217
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The aim of this study was to investigate signal fading in lithium formate electron paramagnetic resonance (EPR) dosimeters used for clinical applications in radiotherapy. A new experimental method for determination of signal fading, designed to resolve small changes in signal from slowly decaying unstable radicals, was used. Possible signal fading in lithium formate due to different storage temperatures was also tested. Air humidity was kept at a constant level of 33% throughout the experiments. The conclusion drawn from the investigations was that the EPR signal from lithium formate is stable during at least 1 month after irradiation and is not sensitive to variations in storage temperature andlt;40 degrees C when kept at a relative air humidity of 33%. This makes lithium formate a suitable dosimeter for transfer dosimetry in clinical audits.
  •  
2.
  •  
3.
  • Carlsson, Magnus, et al. (författare)
  • Physiological demands of competitive sprint and distance performance in elite female cross-country skiing
  • 2016
  • Ingår i: Journal of Strength and Conditioning Research. - : Lippincott Williams & Wilkins. - 1064-8011 .- 1533-4287. ; 30:8, s. 2138-2144
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The purpose was to investigate the relationship between elite females' competitive performance capability in sprint and distance cross-country skiing and the variables of gross efficiency (GE), work rate at the onset of blood-lactate accumulation (OBLA4mmol), maximal oxygen uptake (V[Combining Dot Above]O2max), maximal speed (Vmax), and peak upper-body oxygen uptake (V[Combining Dot Above]O2peak). Ten elite female cross-country skiers (age 24.5 ± 2.8 years) completed treadmill roller-skiing tests to determine GE, OBLA4mmol, and V[Combining Dot Above]O2max using the diagonal-stride technique as well as Vmax and V[Combining Dot Above]O2peak using the double-poling technique. International Ski Federations ranking points for sprint (FISsprint) and distance (FISdist) races were used as competitive performance data. There were correlations between the FISsprint and the V[Combining Dot Above]O2max expressed absolutely (p = 0.0040), Vmax (p = 0.012), and V[Combining Dot Above]O2peak expressed absolutely (p < 0.001) and as a simple ratio-standard (p = 0.049). The FISdist were correlated with OBLA4mmol (p = 0.048), V[Combining Dot Above]O2max expressed absolutely (L·min) (p = 0.015) and as a simple ratio-standard (p = 0.046), and V[Combining Dot Above]O2peak expressed absolutely (p = 0.036) and as a simple ratio-standard (ml·min·kg) (p = 0.040). The results demonstrate that the physiological abilities reflected by V[Combining Dot Above]O2max and V[Combining Dot Above]O2peak are indicators of competitive sprint and distance performance in elite female cross-country skiing. In addition, the ability to generate a high Vmax indicates the performance in sprint races, whereas the skier's OBLA4mmol reflects the performance capability in distance races. Based on the results, when evaluating the performance capacity of elite female cross-country skiers, it is recommended to use physiological variables that reflect competitive performance.
  •  
4.
  •  
5.
  • Abdel-Fattah, Wael R., et al. (författare)
  • Growth-regulated co-occupancy of Mediator and Lsm3 at intronic ribosomal protein genes
  • 2024
  • Ingår i: Nucleic Acids Research. - : Oxford University Press. - 0305-1048 .- 1362-4962. ; 52:11, s. 6220-6233
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Mediator is a well-known transcriptional co-regulator and serves as an adaptor between gene-specific regulatory proteins and RNA polymerase II. Studies on the chromatin-bound form of Mediator revealed interactions with additional protein complexes involved in various transcription-related processes, such as the Lsm2–8 complex that is part of the spliceosomal U6 small nuclear ribonucleoprotein complex. Here, we employ Chromatin Immunoprecipitation sequencing (ChIP-seq) of chromatin associated with the Lsm3 protein and the Med1 or Med15 Mediator subunits. We identify 86 genes co-occupied by both Lsm3 and Mediator, of which 73 were intron-containing ribosomal protein genes. In logarithmically growing cells, Mediator primarily binds to their promoter regions but also shows a second, less pronounced occupancy at their 3́-exons. During the late exponential phase, we observe a near-complete transition of Mediator from these promoters to a position in their 3́-ends, overlapping the Lsm3 binding sites ∼250 bp downstream of their last intron–exon boundaries. Using an unbiased RNA sequencing approach, we show that transition of Mediator from promoters to the last exon of these genes correlates to reduction of both their messenger RNA levels and splicing ratios, indicating that the Mediator and Lsm complexes cooperate to control growth-regulated expression of intron-containing ribosomal protein genes at the levels of transcription and splicing.
  •  
6.
  • Ahlberg, Erik, et al. (författare)
  • "Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna"
  • 2019
  • Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • DN DEBATT 15/3. Sedan industrialiseringens början har vi använt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas för att vi ska klara Parisavtalet. Vi har bara en femtedel kvar och det är bråttom att kraftigt reducera utsläppen. Det har Greta Thunberg och de strejkande ungdomarna förstått. Därför stödjer vi deras krav, skriver 270 klimatforskare.
  •  
7.
  • Andersson, Mattias K, 1979, et al. (författare)
  • ATR is a MYB regulated gene and potential therapeutic target in adenoid cystic carcinoma
  • 2020
  • Ingår i: Oncogenesis. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2157-9024. ; 9
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Adenoid cystic carcinoma (ACC) is a rare cancer that preferentially occurs in the head and neck, breast, as well as in other sites. It is an aggressive cancer with high rates of recurrence and distant metastasis. Patients with advanced disease are generally incurable due to the lack of effective systemic therapies. Activation of the master transcriptional regulator MYB is the genomic hallmark of ACC. MYB activation occurs through chromosomal translocation, copy number gain or enhancer hijacking, and is the key driving event in the pathogenesis of ACC. However, the functional consequences of alternative mechanisms of MYB activation are still uncertain. Here, we show that overexpression of MYB or MYB-NFIB fusions leads to transformation of human glandular epithelial cells in vitro and results in analogous cellular and molecular consequences. MYB and MYB-NFIB expression led to increased cell proliferation and upregulation of genes involved in cell cycle control, DNA replication, and DNA repair. Notably, we identified the DNA-damage sensor kinase ATR, as a MYB downstream therapeutic target that is overexpressed in primary ACCs and ACC patient-derived xenografts (PDXs). Treatment with the clinical ATR kinase inhibitor VX-970 induced apoptosis in MYB-positive ACC cells and growth inhibition in ACC PDXs. To our knowledge, ATR is the first example of an actionable target downstream of MYB that could be further exploited for therapeutic opportunities in ACC patients. Our findings may also have implications for other types of neoplasms with activation of the MYB oncogene.
  •  
8.
  • Andreasson, Patrik, et al. (författare)
  • BCR/ABL-negative chronic myeloid leukemia with ETV6/ABL fusion
  • 1997
  • Ingår i: Genes, Chromosomes and Cancer. - 1045-2257. ; 20:3, s. 299-304
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A BCR/ABL-negative chronic myeloid leukemia (CML) with t(12;14) (p12;q11-13) as the sole chromosomal abnormality was investigated by fluorescence in situ hybridization (FISH), which disclosed a cryptic insertion of ETV6 (previously called TEL), located at 12p12, into ABL at chromosome band 9q34. ETV6/ABL fusion was confirmed by RT-PCR, revealing that the first five exons of ETV6 were fused in frame with ABL at exon 2. Wild-type ETV6 was expressed, in accordance with the FISH results showing no deletion of the second ETV6 allele. ETV6/ABL chimeric transcripts have previously been reported in acute leukemias, but never before in CML. The present case suggests that ETV6/ABL positivity may constitute a new genetic subgroup of BCR-negative CML.
  •  
9.
  • Aronsson, Mattias, et al. (författare)
  • Cost-effectiveness of high-sensitivity faecal immunochemical test and colonoscopy screening for colorectal cancer
  • 2017
  • Ingår i: British Journal of Surgery. - : WILEY. - 0007-1323 .- 1365-2168. ; 104:8, s. 1078-1086
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: Colorectal cancer screening can decrease morbidity and mortality. However, there are widespread differences in the implementation of programmes and choice of strategy. The primary objective of this study was to estimate lifelong costs and health outcomes of two of the currently most preferred methods of screening for colorectal cancer: colonoscopy and sensitive faecal immunochemical test (FIT). Methods: A cost-effectiveness analysis of colorectal cancer screening in a Swedish population was performed using a decision analysis model, based on the design of the Screening of Swedish Colons (SCREESCO) study, and data from the published literature and registries. Lifelong cost and effects of colonoscopy once, colonoscopy every 10 years, FIT twice, FIT biennially and no screening were estimated using simulations. Results: For 1000 individuals invited to screening, it was estimated that screening once with colonoscopy yielded 49 more quality-adjusted life-years (QALYs) and a cost saving of (sic)64 800 compared with no screening. Similarly, screening twice with FIT gave 26 more QALYs and a cost saving of (sic)17 600. When the colonoscopic screening was repeated every tenth year, 7 additional QALYs were gained at a cost of (sic)189 400 compared with a single colonoscopy. The additional gain with biennial FIT screening was 25 QALYs at a cost of (sic)154 300 compared with two FITs. Conclusion: All screening strategies were cost-effective compared with no screening. Repeated and single screening strategies with colonoscopy were more cost-effective than FIT when lifelong effects and costs were considered. However, other factors such as patient acceptability of the test and availability of human resources also have to be taken into account.
  •  
10.
  • Aronsson, Mattias, et al. (författare)
  • Hälsoekonomisk förstudie av digital patologi : Var finns de potentiella vinsterna?
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • BakgrundDet pågår en utveckling inom patologiska laboratorier mot en ökad digital lagring och analyser av bilder från vävnadsprover via datorskärm istället för mikroskop. En digital lagring av informationen har en rad potentiella fördelar. Informationen kan läsas av flera personer samtidigt, även på distans, vilket underlättar utnyttjande av expertkunskap och ger möjligheter till ökat kapacitetsutnyttjande. Än så länge finns det endast begränsade tillämpningar i klinisk rutinanvändning. Sverige ligger dock i framkant när det gäller systemutveckling.På grund av att digitaliseringen förväntas leda till ökade kostnader i kombination med osäkerhet kring effekterna gör att hälsoekonomiska analyser är efterfrågade. Avsaknad av data kring effekterna av digitalisering har hittills inte tillåtit någon adekvat värdering av hälsoekonomiska aspekter. Trots bristen på effektdata är det hög tid att börja fundera på vad man vill ta reda på, hur det ska gå till, hur förutsättningarna ser ut för att kunna fylla de kunskapsluckor som behöver fyllas.SyfteSyftet med denna förstudie är att undersöka hur en hälsoekonomisk utvärdering av digital patologi skulle kunna läggas upp, förutsättningarna att göra en sådan utvärdering utifrån tillgängliga data och identifiera behov av kompletterande forskning.MetodDigitalisering av ett patologilaboratorium omfattar och påverkar stora delar av verksamheten på ett komplext sätt. Därför bör den totala ekonomiska effekten av tidsvinster, som kan bidra till lägre kostnader, liksom tillkommande kostnader på grund av nya arbetsmoment, lagring och ny utrustning studeras. I förstudien har vi undersökt möjligheterna att relatera totalkostnaderna och kostnaderna uppdelade på olika kostnadsslag till standardprodukter vid laboratoriet, i detta fall producerade remissvar respektive glas.Den största patientnyttan av en digitalisering förväntas uppstå tack vare kortare svarstider och ökad diagnostisk säkerhet. För att kunna besvara frågan om storleken på patientnyttan behöver specifika tillämpningar (cancertyper) identifieras där digital patologi förmodas göra skillnad jämfört med traditionellt använd teknik. För att i ett tidigt skede försöka identifiera kostnader och vinster med digital patologi användes tre  analysmodeller med olika perspektiv. De tre modellerna är Arbetsflöde och volymer, Nytta ur ett patientperspektiv och Nytta ur ett medicinskt perspektiv. Med hjälp av de tre analysmodellerna har kortsiktiga och långsiktiga potentiella effekter av ett fullskaligt införande analyserats.ResultatViktiga uppgifter saknas både om förhållandena idag men framförallt vet vi mycket lite om effekterna av digitalisering. Detta innebär att det i nuläget inte är möjligt att göra exakta beräkningar eller dra välinformerade slutsatser rörande vilka hälsoekonomiska effekter en digitalisering innebär samt säkert bestämma alla typer av data som är relevanta att studera. Med hjälp av modellerna går det redan nu att dra vissa slutsatser. Vi har spekulerat om den potentiella nyttan med en fullskalig digitalisering i två av de tre modellerna. Modell 1 kan användas som utgångspunkt för att analysera en förbättrad arbetsprocess inom patologavdelningen, framförallt är det intressant att försöka mäta processtiden per glas för patologen. Modell 2 kan användas för att studera hur en minskning av väntetiderna för PAD-besked påverkar patienten i form av minskad oro och ångest. Utifrån Modell 3 drar vi slutsatsen att det är osannolikt att eventuellt förkortade väntetider till följd av en digitalisering innebär mätbar medicinsk nytta. Det är dock viktigt att påpeka att vi endast studerat ett exempel där en medicinsk nytta skulle kunna förväntas.Studier från USA där försök att skatta kostnadsförändringar pekar mot att huvuddelen av förväntade besparingar görs genom förbättrad produktivitet, men att hela 30 procent av besparingarna förväntas uppstå genom minskad onödig vård som uppstår på grund av felaktiga svar.SlutsatserVetenskapliga utvärderingar av effekter och kostnader av en digitalisering avpatologiska laboratorier, som avser svenska förhållanden, saknas.I dagsläget är det inte möjligt att göra exakta beräkningar eller dra slutsatserrörande hälsoekonomiska effekter av en digitalisering för att basala effektdataoch tillförlitliga kostnadsdata saknas.Med hjälp av tre framtagna modeller går det att dra vissa slutsatser om vilkatyper av data som är relevanta att studera. Modell 1 kan användas för attanalysera en förbättrad arbetsprocess inom patologavdelningen framföralltom det går att visa att tiden per glas för patologen kan minskas. Modell 2 kananvändas för att studera hur en minskning av väntetiderna för PAD-besked påverkar patienten i form av minskad oro och ångest. Modell 3 kan användassom utgångspunkt för att identifiera och analysera situationer i vården där enkortare svarstid kan påverka kliniska beslut.Hur stor patienters livskvalitetsförlust är under väntan på provsvar är ettexempel på data som skulle behöva tas fram i avvaktan på effektdata fråndigitalisering av arbetsprocesserna inom patologin. Likaså behöver redovisningenav kostnader förbättras. Ett tredje område gäller kartläggning aveventuell onödig eller utebliven vård på grund av felaktiga provsvar.Digitaliseringen av patologin behöver studeras hälsoekonomiskt. Om sådanastudier ska bli valida förutsätter det att verksamhetsföreträdare i patologiefterfrågar sådan kunskap, är med och formulerar frågeställningar ochmedverkar i analysarbetet.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 158
Typ av publikation
tidskriftsartikel (104)
konferensbidrag (15)
rapport (13)
annan publikation (7)
doktorsavhandling (6)
bokkapitel (5)
visa fler...
bok (3)
forskningsöversikt (3)
licentiatavhandling (2)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (102)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (45)
populärvet., debatt m.m. (11)
Författare/redaktör
Carlsson, Mattias (18)
Carlsson, Jörgen (18)
Haraldsson, Mattias (11)
Sandström, Mattias (10)
Lindman, Henrik (10)
Tolmachev, Vladimir (9)
visa fler...
Sandell, Niklas (9)
Sörensen, Jens (8)
Lubberink, Mark (8)
Hallquist, Mattias, ... (7)
Linde, Mattias, 1966 (7)
Wennborg, Anders (6)
Gren, Ing-Marie (6)
Velikyan, Irina (6)
Jonsson, Bengt-Gunna ... (5)
Ronne, Hans (5)
Karlsson, Mattias (5)
Feldwisch, Joachim (5)
Edman, Mattias (5)
Hu, Guo-Zhen (4)
Orlova, Anna (4)
Carlsson Tedgren, Ås ... (4)
Roldin, Pontus (4)
Svenningsson, Birgit ... (4)
Swietlicki, Erik (4)
Carlsson, Per (4)
Hallquist, Mattias (4)
Pagels, Joakim (4)
Möller, Claes, 1950- (4)
Anderzen-Carlsson, A ... (4)
Wahlqvist, Moa, 1979 ... (4)
Novelli, A (4)
Carlsson, Nils-Gunna ... (3)
Wiklund, Urban (3)
Ekstedt, Mattias (3)
Rissler, Jenny (3)
Carlsson, Per-Anders ... (3)
Carlsson, Lena (3)
Feldwisch, J (3)
Sandberg, Ann-Sofie, ... (3)
Carlsson, Peter, 195 ... (3)
Holm, Svante (3)
Carlsson, Axel C. (3)
Cider, Åsa, 1960 (3)
Carlsson, Magnus (3)
Wennborg, A. (3)
Jonsson, Bengt Gunna ... (3)
Olofsson, Helena (3)
Astorga, Jeanette, 1 ... (3)
Mentel, T. F. (3)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (32)
Göteborgs universitet (29)
Uppsala universitet (25)
Linköpings universitet (22)
Sveriges Lantbruksuniversitet (17)
Karolinska Institutet (13)
visa fler...
Mittuniversitetet (12)
Chalmers tekniska högskola (10)
Umeå universitet (8)
Örebro universitet (7)
RISE (4)
Kungliga Tekniska Högskolan (3)
Högskolan Dalarna (3)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (3)
Luleå tekniska universitet (2)
Stockholms universitet (2)
Jönköping University (2)
Högskolan i Skövde (2)
Högskolan Kristianstad (1)
Högskolan i Halmstad (1)
Mälardalens universitet (1)
Handelshögskolan i Stockholm (1)
Södertörns högskola (1)
Linnéuniversitetet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (138)
Svenska (20)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (60)
Naturvetenskap (41)
Samhällsvetenskap (30)
Teknik (22)
Lantbruksvetenskap (10)
Humaniora (4)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy