| 1. |
- Calles, Olle, 1974-, et al.
(författare)
-
Ål i Ätran : En fallstudie för svensk ålförvaltning
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det europeiska ålbeståndet har minskat drastiskt under de senaste årtiondena och år 2007 antog därför EU en förordning, som innehåller åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål och som innebar att alla medlemsländer måste upprätta en nationell ålförvaltningsplan. I Sveriges ålförvaltningsplan anges minskad dödlighet i vattenkraftverk som en viktig åtgärd för att öka mängden blankålar som når havet. För att sådana åtgärder ska få stor effekt, måste man veta var mest ål produceras och vilken skada som orsakas av de kraftverk ålen passerar på sin väg mot havet. Denna kunskap är bristfällig för de flesta vattendrag i Sverige.Ätran har en lång historia som ett ålproducerande vattendrag soch lämpar sig väl för en fallstudie för svensk ålförvaltning för att belysa ålproduktionens omfattning, dess lokalisering och därmed åtgärdsnyttan. Blankålsfångst på sex platser i Ätrans avrinningsområde under 2010-2011 visade att Ätran prducerar minst 950 blankålar/år och den totala produktionen för hela Åtrans avrinningsområde skulle kunna vara >5500 blankålar/år. Vår studie visar att man utöver redan genomförda och beslutade åtgärder endast behöver åtgärda ytterligare ett kraftverk för att merparten av Åtyrans blankålar ska nå havet.
|
|
| 2. |
- Bernhardsson, Christian, et al.
(författare)
-
Assessment of effective dose to an individual carrying materials useful for radiation dosimetry by optically stimulated luminescence
- 2015
-
Ingår i: Medical Physics in the Baltic States : Proceedings of the 12th International Conference on Medical Physics - Proceedings of the 12th International Conference on Medical Physics. - 1822-5721. ; , s. 48-51
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Optically stimulated luminescence (OSL) from ordinary household salt has proven high potential for very low dose retrospective dosimetry. In the present paper other common place materials are considered and their dosimetric OSL-properties compared with household salt. The potential for assessment of the effective dose to an individual carrying such materials is investigated.
|
|
| 3. |
- Brännström, Mattias, 1980, et al.
(författare)
-
A Real-time Implementation of an Intersection Collision Avoidance System
- 2011
-
Ingår i: IFAC Proceedings Volumes (IFAC-PapersOnline). - 2405-8963. - 9783902661937 ; 18:PART 1, s. 9794-9798
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper presents a real-time implementation of a collision avoidance (CA) system that uses autonomous braking and model predictive control to assist drivers in avoiding collisions with other road users. To the authors knowledge, this is the first CA system that targets general vehicle collisions that has been implemented in a car. The system is based on a recently published decision-making algorithm which is described in [1]. To validate the CA system in various collision scenarios without endangering the driver of the vehicle, a novel test platform has been developed. The test platform consist of a soft crashable obstacle which is movable in speeds up to 70 km/h and safe to collide with in any angle in relative speeds up to 100 km/h. In the current implementation, estimates of the motion of the obstacle are obtained through a reference sensor fusion system that is based on a combination of in-vehicle sensors and a differential global positioning system. Results from both intersection and rear-end collision situations are presented. The results show that the proposed CA system can be implemented in a real-time environment and that the predictive brake control algorithm accurately accounts for delays and ramp-up times in the brake system of the vehicle.
|
|
| 4. |
- Calles, Olle, et al.
(författare)
-
Anordningar för upp- och nedströmspassage av fisk vid vattenanläggningar : Underlag till vägledning om lämpliga försiktighetsmått och bästa möjliga teknik för vattenkraft
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många kraftverksdammar saknar idag fiskvägar för uppströms vandrande fisk och de flesta för nedströmsvandrande fisk. Litteraturgenomgången visar att passage av fisk via turbinerna ofta ger omfattande skador och dödlighet och därmed inte är en tillfredsställande förvaltningsstrategi. Det bedöms vara tekniskt fullt möjligt att bygga väl fungerande fiskvägar för samtliga förekommande fiskarter i alla svenska vattensystem. I detta dokument ges rekommendationer om hur fiskvägar bör anläggas, designas och skötas för att nå god anlocknings- och passageeffektivitet för såväl uppströms- som nedströmsvandrande fisk. Att relativt många fiskvägar fungerar dåligt beror på att uppföljning, tillsyn och kontroll av deras effektivitet är eftersatt eller ofta helt saknas. Att etablera en fungerande fiskväg är en process som kan ta flera år då successiva justeringar behövs. Det går dock att få till bra passagelösningar, även förbi stora kraftverk med höga dammar.För uppströmsvandring rekommenderas i första hand naturlika fiskvägar, som omlöp, eftersom de passar de flesta arter och storlekar. Omlöpen kan även fungera som nya strömhabitat och därmed ersätta något av de strömhabitat som förlorats. Är det enbart laxfisk eller andra goda vandrare som skall passera kan en teknisk fiskväg vara en godtagbar lösning. Även i områden med branta dalsidor som gör det svårt att anlägga naturlika fiskvägar och i områden med kulturmiljöer kan tekniska fiskvägar vara ett alternativ. Fiskslussar och fiskhisssar har låg effektivitet och kan inte rekommenderas generellt.Väl fungerande fiskpassager bör föra vatten under en stor del av året såvida inte fiskvägen är inriktad på en enskild art med väl kända behov. Naturlika fiskvägar bör, i likhet med naturliga vattendrag, ha en fastställd minsta vattenföring som är tillräcklig för att bevara sträckans habitatvärden.Ett vanligt problem är att det används för lite vatten i fiskvägen för att locka fisken till mynningen i tillräckligt hög utsträckning. Ofta behöver extra lockvatten användas för att få fisken att hitta fiskvägen, eller fiskvägarna eftersom det i breda vatten kan vara nödvändigt att ha flera fiskvägar, och vid behov även flera ingångar till fiskvägarna. Lockvattnet bör minst utgöra 5 % av medelvattenföringen på platsen, men det kan i vissa situationer behövas ännu mer vatten, och vid högflöden bör även lockvattnet öka i paritet med detta. Extra lockvatten behöver inte gå i fiskvägen utan kan ledas till fiskvägens nedre öppning.Vid nedströmspassage skall anpassade låglutande galler, fiskgaller, användas som leder fisken till en eller flera passagemöjligheter. Spaltvidden mellan gallren ska vara sådan att fisken inte passerar, vilket för vissa arter innebär att spaltvidden inte tillåter fysisk passage av fisk, medan det för andra arter räcker att gallret är en beteendemässig barriär. Idealt skall fisken aldrig komma i direkt med gallret utan ledas rätt väg. I mycket stora älvar kan spjälgaller (louvers) vara ett alternativ, men referensexempel saknas i Sverige i dag, alternativet är låglutande fiskgaller. Beteendeavledning (ljus, ljud, el, bubblor) bör endast användas som åtgärd i kombination med en fysisk avledare, eller på de platser där en fysisk avledare av någon anledning bedöms vara omöjlig att uppföra.Utformningen av flyktöppningen är också essentiell för avledarens funktion. För att tillgodose olika arters djuppreferens, kan man antingen placera en flyktöppning i ytan och ytterligare en vid botten (ål). Den vanligaste rekommendationen är att flyktöppningen ska vara successivt avsmalnande, för att åstadkomma en gradvis acceleration utan turbulens. Flyktöppningens, och därmed hela åtgärdens, funktion är beroende av den mängd vatten som tappas i förbipassagen. Enkelt uttryckt, kan man säga att ju mer vatten som tappas genom förbipassagen, desto större sannolikhet att den funkar väl. Internationellt rekommenderas att 2–10 % av det totala flödet används för att säkerställa nedströmspassage, varför rekommendationen är att överdimensionera flyktöppningar för att under åtgärdens driftsättande undersöka vilket flöde som krävs för god funktionDet bör betonas att den rödlistade ålen kräver speciella anpassningar vid varje hinder för dess upp- och nedvandring. Rekommendationer på bra åtgärder ges i dokumentet. Kriterier för anlocknings- och passageeffektivitet (upp- och nedströms) i fiskvägar bör fastställas utgående från förekomst av långvandrare (lax, havsöring, ål, flodnejonöga, havsnejonöga), antalet hinder och den geografiska lokaliseringen av lämpliga habitat. Litteratursammanställningen visar att många befintliga fiskvägar inte fungerar som avsett och bör utvärderas om minsta osäkerhet råder om deras funktion. Utvärderingarna bör ligga till grund för förbättringar av passagerna till dess tillräcklig effektivitet erhålls och resultaten tillställs tillsynsmyndigheten.
|
|
| 5. |
- Calles, Olle, 1974-, et al.
(författare)
-
Ålens möjlighet till passage av kraftverk : En kunskapssammanställning för vattendrag prioriterade i den svenska ålförvaltningsplanen samt exempel från litteraturen.
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Situationen för det europeiska ålbeståndet är mycket allvarlig och ålbeståndet är mindre än någonsin. För att komma tillrätta med problemet antog EU år 2007 en förordning som innebar att alla medlemsländer måste upprätta en nationell ålförvaltningsplan. Målet för varje nationell förvaltningsplan skall vara att minst 40 % av biomassan av blankål med stor sannolikhet tar sig ut i havet, i förhållande till en skattning av utvandringen utan mänsklig påverkan på ålbeståndet. Sveriges ålförvaltningsplans fyra huvudsakliga åtgärdsområden är 1) inskränkningar i fisket, 2) minskad turbindödlighet, 3) stödutsättningar av glasål och 4) kontroll av yrkesfisket.I mars 2010 tecknades en frivillig avsiktsförklaring mellan sex vattenkraftföretag och Fiskeriverket. Avsikten var att nå målet 40 procent överlevnad vid utvandring på fem års sikt efter den nationella ålförvaltningsplanens ikraftträdande år 2009. ”Krafttag ål” initierades 2011 som ett verktyg för att ta nästa steg med avsiktsförklaringen. Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) och sju vattenkraftföretag står bakom ”Krafttag ål” som innehåller både konkreta åtgärder och utvecklingsinsatser. Den ökade överlevanden för ål i reglerade vattendrag ska åstadkommas genom att implementera åtgärder där de gör störst nytta, vilket styrs av en prioritetslista där man rankat de elva viktigaste ålvattendragen: 1) Göta älv, 2) Motala ström, 3) Rönne å, 4) Lagan, 5) Norrström, 6) Mörrumsån, 7) Nyköpingsån, 8) Kävlingeån, 9) Örekilsälven, 10) Dalälven och 11) Skräbeån. Dessa elva vattendrag (priovattendragen) förväntas alltså ha potentialen att producera flest ålar, grundat på förväntad ålproduktion i kombination med den förväntade inverkan vattenkraftverken har på nedströmsvandrande ål efter att åtgärder har satts in.För att utreda dödligheten för ål i priovattendragen krävs en detaljerad kunskap om förutsättningarna för lyckad ålpassage vid kraftverken som ålen passerar i dessa vattendrag. Tidigare har man antagit att dödligheten är 70% vid samtliga kraftverk och denna studie har syftat till att förbättra kunskapen om ålens möjligheter till nedströmsvandring i priovattendragen genom att: 1) Sammanställa befintlig kunskap om förutsättningarna för ålpassage vid kraftverken i priovattendragen; 2) Insamlande av information om kraftverken i priovattendragen för användning i modell för turbindödlighetsprediktion, 3) Identifiera kunskapsluckor vad gäller förutsättningarna för ålpassage vid kraftverken i huvudfåran i priovattendragen samt rekommendera framtida aktiviteter för att fylla dessa kunskapsluckor.Den finns en stor skillnad mellan hur många individer som når havet, beroende på om man som i ålförvaltningsplanen använder sig av en konstant kraftverksdödlighet på 70% jämfört med den reviderade förväntade dödligheten baserat på turbinmodellen och empiriska studier. Eftersom dödligheten i vissa fall förväntas understiga 70% och i andra fall överstiga 70%, så blir det reviderade utfallet på antal blankålar som når havet, i vissa fall lägre än vad förvaltningsplanen predikterat och i andra fall högre. En övergripande osäkerhetsfaktor är att ålproduktionen för de flesta priovattendragen inte har uppmätts och därför rekommenderar vi att man prioriterar att förbättra kunskapen om omfattning och lokalisering av denna produktion. Flera av de högproduktiva vattendragen är förhållandevis små och det finns i dag beprövad teknik som bidrar till en ökad passageöverlevnad viddenna typ av kraftverk. Vattendrag där sådana åtgärder rekommenderas är: Rönne å, Kävlingeån, Örekilsälven, Nyköpingsån, Skräbeån och Borgvikeälven. I större vattendrag är det avsevärt mycket svårare att återställa fria vandringsvägar, men i många fall mycket angeläget och inte på något sätt omöjligt. Exempel bland priovattendragen på stora vattendrag med hög ålproduktion och förhållandevis få vandringshinder är Göta älv, Motala ström och Norrström. Vi rekommenderar att det fortsatta arbetet även fokuserar på att testa åtgärder i ett eller flera av dessa vattendrag. Mörrumsån och Lagan har gemensamt att de innehåller ett stort antal kraftverk mellan huvudproduktionsområdet och havet och att man i båda fall har åluppsamlingsanläggningar med åtminstone en god potential för en hög överlevnad. I Dalälven är den skattade ålproduktionen låg och det ligger många och stora kraftverk i älvens nedre delar, vilket sammantaget gör att från ett ålperspektiv åtgärdskostnaderna blir höga och samtidigt nyttan låg.För att man ska kunna uppnå det mål som satts upp för Krafttag ål, behöver man främst arbeta vidare med att öka kunskapen om var och i vilken omfattning ålproduktionen sker. Man behöver även säkerställa en fortsatt god rekrytering av ålyngel till dessa vatten, samt en hög överlevnad för dessa individer till utvandring sker. Slutligen behöver åtgärder implementeras för hög överlevnad vid utvandring till havet för dessa individer, där kunskapen bedöms vara tillräcklig för små- och medelstora vattendrag, men där en stor satsning behövs på förbättrad kunskap om åtgärder i stora vattendrag.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Christiansson-Banck, Ulla
(författare)
-
”Behandlas typ som en människa” : hur elever på ett specialutformat program ser på relationers betydelse i utbildningen
- 2013
-
Ingår i: Relationell specialpedagogik. - Kristianstad : Kristianstad University Press. ; , s. 107-123
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här kapitlet tar avstamp i en tidigare genomförd utvärdering av ett specialutformat program på gymnasieskolan (Christiansson-Banck, 2011). De frågor som stod i utvärderingens centrum var om verksamheten var inkluderande och vilka möjligheter till sociala möten som gavs. Då resultatet visade att eleverna såg relationen lärare-elev som särskilt viktig i sin utbildning inriktas föreliggande kapitel specifikt på den aspekten. Syftet är att belysa hur elever på ett specialutformat program uppfattar relationersoch då särskilt lärare-elevrelationens betydelse för sina studier. Nel Noddings (2005) omsorgsetiska teori tas till hjälp för att tolka och diskutera hur eleverna ser på relationers betydelse i sammanhanget. I slutet av kapitlet kommer resultatet att relateras till frågan om inkludering.
|
|
| 8. |
- Karlsson, Simon, 1984-, et al.
(författare)
-
Granö fiskavledare
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utvinning av vattenkraft från Granö kraftstation påbörjades på slutet av 1950-talet. Ålen har sedan dess varit hindrad att passera genom kraftverket av ett finmaskigt och höglutande nät under ålens vandringssäsonger. Den alternativa vägen runt stationen har varit med spillvatten eller ner i den gamla ålkistan placerad i intagskanalen. Det är okänt hur många ålar som faktiskt vandrat ut med spillvattnet, men fångsterna i den gamla ålkistan har varit begränsade och mängder med ålar har dött på nätet. Ålen är nu akut hotad och åtgärder att mildra kraftverkens negativa inverkan på utvandrande blankål har högsta prioritet.Till följd av problem med igensättning av den så kallade ålspärren uppstod ett dammbrott 2010. För att öka dammsäkerheten och effektiviteten för åluppsamling designades och uppfördes en ny fiskavledare med åluppsamlingsanläggning 2011. Granö fiskavledare är unik i sitt slag då den har intagsgaller av kompositmaterial, ställbara lutningar (30-40˚), samt flyktöppningar som leder till en uppsamlingsbur. Vattnet från uppsamlingen pumpas tillbaka till intagskanalen, för att undvika onödigt spill.En stor del av utvärderingen bestod i märkning och spårning av blankål i anslutning till avledaren. Märkningsförsöken under 2012 och 2013 visade att endast en liten proportion av fisken hittar flyktöppningarna och kommer till uppsamlingsburen, dessutom har skador på fisken kunna relateras till avledaren och uppsamlingsburen. Totalt har 284 ålar märkts och 475 har visuellt bedömts för skador efter passage genom avledaren eller referensfisket Havbältan. Trots två dåliga ålvandringsår har majoriteten av den radiomärkta fisken ankommit till avledaren och totalt har 15 fisk återfångades. Hydrauliska mätningar i flyktöppningarna visar att vattenflödena igenom avledarsystemet är låga och andelen (vatten genom avledaren/totalflöde) är långt under rekommenderat vilket kan vara en anledning till de få återfångsterna av fisk.
|
|
| 9. |
- Kvorning, N, et al.
(författare)
-
Acupuncture facilitates neuromuscular and oculomotor responses to skin incision with no influence on auditory evoked potentials under sevoflurane anaesthesia.
- 2003
-
Ingår i: Acta Anaesthesiologica Scandinavica. - : Wiley. - 0001-5172. ; 47:9, s. 1073-1078
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: More sevoflurane was recently found to be required to prevent movement in response to surgical incision in anaesthetized patients subjected to electro-acupuncture (EA) than to sham procedures. The present study was designed to compare differences in movement, dilatation of the pupils, divergence of the eye axes and activity of auditory evoked potentials (AEPs) between patients given and those not given EA under standardized sevoflurane anaesthesia. Methods: Neuromuscular, oculomotor and AEP responses to skin incision were assessed with and without a bilateral 2-Hz burst EA in patients under steady-state anaesthesia maintained with 1.8% of sevoflurane. Forty-five healthy patients, scheduled for laparoscopic sterilization, were randomized for EA (n = 22) or sham (n = 23) procedures between induction of anaesthesia and start of surgery. Middle latency AEP activity was recorded and interpreted by the A-line ARX (autoregression with exogenous input) index (AAI). Results: More acupuncture than sham patients were found to respond to skin incision with movement of the neck or limbs (77% vs. 43%; P = 0.021), dilatation of the pupils (77% vs. 39%; P = 0.001) and divergence of the eye axes (72% vs. 39%; P = 0.023), whereas there was no difference in AAI response. Conclusion: Electro-acupuncture facilitates physiological responses to nociceptive stimulation under sevoflurane anaesthesia. Differences in neuromuscular and oculomotor responses between acupuncture and sham patients under general anaesthesia are probably not associated with interaction between EA and the depth of anaesthesia, as AEP activity was similar in the two groups.
|
|
| 10. |
- Kvorning, N, et al.
(författare)
-
Acupuncture fails to reduce but increases anaesthetic gas required to prevent movement in response to surgical incision.
- 2003
-
Ingår i: Acta Anaesthesiologica Scandinavica. - : Wiley. - 0001-5172. ; 47:7, s. 818-822
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Acupuncture is used for clinical pain relief but has not been evaluated under clinical anaesthesia. This study was designed to compare movement in response to surgical incision in anaesthetized patients subjected to electro-acupuncture (EA) or sham procedures. Our hypothesis was that EA stimulation would reduce the requirements for anaesthetic gas. Methods: Forty-six healthy women, scheduled for laparoscopic sterilization at a Swedish county hospital, were randomized to have either the electro-acupuncture (n = 23) or sham (n = 23) procedure between the induction of general anaesthesia and the start of surgery. The minimal alveolar concentration (MAC) of sevoflurane required to prevent neck or major limb movements in response to surgical incision was determined in each group of patients. Results: The MAC for sevoflurane was found to be higher in the group given acupuncture than in the control group (2.1 ± 0.3% vs. 1.8 ± 0.4%; P = 0.008). Conclusion: Electro-acupuncture given during general anaesthesia with sevoflurane failed to reduce but instead increased the clinical need for anaesthetic gas, possibly by reducing the anaesthetic effect of sevoflurane and/or by facilitating nociceptive transmission and/or reflex activity.
|
|
