| 1. |
- Callaghan, Terry V., et al.
(författare)
-
Changing snow cover and its impacts
- 2011
-
Ingår i: Snow, Water, Ice and Permafrost in the Arctic (SWIPA). - Oslo : Arctic Monitoring and Assessment Programme. - 9788279710714 ; , s. 4:1-4:58
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
- Callaghan, Terry V., et al.
(författare)
-
Multiple Effects of Changes in Arctic Snow Cover
- 2011
-
Ingår i: Ambio: a Journal of Human Environment. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 40, s. 32-45
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Snow cover plays a major role in the climate, hydrological and ecological systems of the Arctic and other regions through its influence on the surface energy balance (e.g. reflectivity), water balance (e.g. water storage and release), thermal regimes (e.g. insulation), vegetation and trace gas fluxes. Feedbacks to the climate system have global consequences. The livelihoods and well-being of Arctic residents and many services for the wider population depend on snow conditions so changes have important consequences. Already, changing snow conditions, particularly reduced summer soil moisture, winter thaw events and rain-on-snow conditions have negatively affected commercial forestry, reindeer herding, some wild animal populations and vegetation. Reductions in snow cover are also adversely impacting indigenous peoples' access to traditional foods with negative impacts on human health and well-being. However, there are likely to be some benefits from a changing Arctic snow regime such as more even run-off from melting snow that favours hydropower operations.
|
|
| 3. |
- Colman, Jonathan, et al.
(författare)
-
The Johnson Administration and the Recruitment of Allies in Vietnam, 1964-1968
- 2009
-
Ingår i: History. - 0018-2648 .- 1468-229X. ; 94:316, s. 483-504
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Vietnam War has generated a vast literature but one which has often forgotten that the United States fought in Vietnam as part of a coalition. This article examines Washington's efforts under President Lyndon B. Johnson to recruit third country combat assistance. He and his colleagues sought military help less for practical reasons than for political ones as a way of legitimizing the war both domestically and abroad. However, no NATO countries were willing to participate, and some of the five troop-contributing countries (Australia, New Zealand, the Republic of Korea, the Philippines, and Thailand) were attracted probably more by American largesse than by idealism. In exploring the diplomacy of coalition-building, this article has a contemporary resonance in the light of the military campaigns initiated by the White House since 2003.
|
|
| 4. |
- Eftestøl, Sindre, et al.
(författare)
-
Markkonflikt mellan vindkraft och renskötsel
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningsprogrammet Vindval har under perioden 2018–2021 omfattat tre delprojekt i Norge som behandlar effekterna av vindkraft och kraftledningar på tamren i de tre renbetesdistrikten Fosen, Rákkonjárga och Ildgruben. Renarnas beteende och habitatanvändning i samband med utbyggnad av vindkraft och kraftledningar studerades genom användning av positionsdata från GPS-märkta renar, och genom användning av systematiserad information baserad på renskötselns egna upplevelser. För att utvärdera effekter används data för tidsperioder med anläggningsarbete, tillsammans med avstånd till infrastrukturen och dess synlighet inom renarnas betesområden. Data för andra miljöfaktorer som snö, höjd över havet, terränglutning och vegetationstyp används också för att den naturliga miljövariationen ska kunna kontrolleras vid analys av renens habitatanvändning relaterad till vindkraftverk och kraftledningar.Rákkonjárga renbetesdistrikt ligger i Øst-Finnmark med barmarksbeten på Varangerhalvön där Rákkočearru vindkraftverk1 (turbiner på 15 x 3 MW) uppfördes 2013–2014. Distriktet har mellan 3500 och 4000 djur i vinterflocken. Vi har studerat renarna genom användning av GPS-sändare under perioden 2011–2019, det vill säga att perioden med GPS-data är kortare före än efter utbyggnaden. I Fosen har vi använt en dataserie från GPS-märkta renar under perioden 2008–2020. Flera vindkraftverk har byggts de senaste åren, men i detta projekt utvärderas effekterna av Roan Vindkraftpark (turbiner på 71 x 3,6 MW) som uppfördes under perioden 2016–2018, och en ny 420 kV-ledning som byggdes under perioden 2016–2019, det vill säga att vi har en lång period med data från före utbyggnaden. Renskötseln i Nord-Fosen har knappt 1000 renar i vinterflocken. Både vindkraftparken och ledningen går genom vinterbetesområden, medan ledningen i viss utsträckning även berör barmarksbeten. I Ildgruben renbetesdistrikt finns det en 420 kV-ledning som berör beten som används året om, men mest på vinter, vår och höst. Renarnas habitatanvändning studeras genom användning av GPS-data under perioden 2011–2020. Ledningen byggdes runt 1990, så vi har inga data för renarnas habitatanvändning från tiden innan den byggdes. I alla de tre renbetesdistrikten har renskötarna varit en viktig källa till information om renens habitatanvändning och effekter av ingreppen. Regelbunden kommunikation har genomförts med renskötare från de tre renbetesdistrikten under hela studieperioden från 2008 fram till 2020 för att få en översikt över deras upplevelser av vindkraft och kraftledningar.I både Rákkonjárga och Nord-Fosen har vi funnit en minskad användning av betena inom långa avstånd från vindkraftverken under och efter utbyggnaden. De starkaste effekterna fann vi under vår och höst i Detta gäller speciellt på regional (stor) skala vid habitatanvändningsanalyser för på våren och hösten Rákkonjárga (upp till 25 % undvikande inom 10–14 km avstånd) och på vintern i Nord-Fosen (upp till 50 % undvikande inom 5–15 km). Resultaten för sommaren i Rákkonjárga, och några andra enskilda resultat på lokal skala i båda renbetesdistrikten, visar emellertid ingen minskning eller ökning i av användningen vid närmare avstånd till vindkraftparken. Med undantag av en svag tendens under kalvningsperioden har vi inte heller funnit att renarna väljer terräng där turbinerna är utom synhåll. Detta ger en oklar bild, men genom att utgå ifrån den information som renskötseln har lämnat baserat på sina erfarenheter har vi dragit slutsatsen att vindkraftverken förmodligen har negativ effekt på regional skala. I Rákkonjárga har renskötseln uttryckt att renarna rör sig snabbare söderut, och att deras cirkulära vandringar runt vindkraftverket som ligger långt norrut på en halvö har minskat. På sommaren har renskötarna motverkat södergående vandringsmönster genom att driva tillbaka renarna norrut. Därför kan den bristande undvikandeeffekten på sommaren förklaras med åtgärder från renskötseln. I Nord-Fosen har renskötarna berättat att renarna undviker att korsa en fylkesväg som skiljer vinterbetena runt Roan vindkraftpark från övriga vinterbeten, och deras uppfattning är att renarnas negativa erfarenheter av vindkraftverket under byggfasen, samt störande visuella effekter efter utbyggnaden, leder till att de undviker att röra sig in i närliggande områden för att beta. Även om enskilda resultat visar ett stort betesundvikande och renskötselns erfarenheter indikerar detta, har det också varit stor årlig variation i habitatanvändningen, särskilt på regional skala. Detta gör det svårt att skilja naturlig betesvariation från effekter av infrastruktur. Vid Rákkočearru vindkraftverk har vi bara 1–2 år med data från tiden före utbyggnad, och vid Roan vindkraftverk endast 1–2 år med data från tiden efter utbyggnad. Vi diskuterar därför möjligheten att delar av effekterna på regional skala som vi har funnit genom att jämföra data från tiden före utbyggnad och tiden efter, också kan hänga samman med naturlig variation.För 420 kV-ledningarna i Fosen och Ildgruben har vi prioriterat analyser av habitatanvändning inom en skala ut till 4 km avstånd för att undersöka om det kan finnas påverkan i närområdet som orsakas av direkt exponering eller barriäreffekter kopplade till denna typ av linjär infrastruktur. På Fosen har analyserna gjorts under flera säsonger med enskilda resultat som skiljer sig kraftigt– från stor minskning av användning till stor ökning av användning under och/eller efter utbyggnad jämfört med före. Likaså har vi funnit stor årlig variation, som helhet, i användningen inom områdena med en radie på 4 km, i de olika delområdena där ledningen passerar. Sammantaget ger detta ett intryck av att ledningen inte har haft negativ påverkan på habitatanvändningen i sin helhet. I Fosen är däremot renskötarnas erfarenheter att kraftledningen, och framför allt byggarbetet, har medfört att renarna undviker betesområden på regional skala och har lett till minskad vandring mellan områdena, så kallade barriäreffekter. För Ildgruben har vi analyserat effekter av ledningen på tre olika fjällryggar och funnit att renarna tydligen undviker ledningen på den västra sidan av två av fjällryggarna. Vi har också undersökt eventuella barriäreffekter närmare dessa ryggar, men inte funnit skillnader i rörelsehastighet för renarna i ledningens närområde. Upplysningar från renskötseln tyder på att platsspecifika förhållanden kan återspeglas i barriäreffekt och/eller undvikande i närområdet till ledningar. Renskötarna har till exempel varit med om att renarna är försiktigare vid passering av ledningar i sluttande terräng eller trånga terrängformationer.Vi drar slutsatsen att våra studier att vindkraftverk har visat negativ påverkan på renens habitatanvändning under flera säsonger och områden på såväl lokal som regional skala. Det har också funnits undantag från detta under enskilda säsonger och i enskilda områden. Information från renskötarna tyder på att tillfällen med liten eller ingen negativ påverkan kan ha andra förklaringar, som drivning av renar tillbaka till områden de har lämnat. Rent vetenskapligt är slutsatserna om negativ påverkan ännu osäkra eftersom det finns stora växlingar i habitatanvändningen mellan år och säsonger. Med bara 1–2 års före- eller efterdata är det därför vanskligt att skilja effekten av vindkraftverk från en naturlig variation i habitatanvändning som är en del av renarnas betesekologi. För kraftledningar tyder våra resultat inte på någon väsentlig påverkan på renarnas habitatanvändning, och inte heller på några särskilda barriäreffekter generellt sett, men det kan finnas platsspecifika förhållanden som ger negativ påverkan lokalt, både i tid och/eller rum.En del av målsättningen i detta projekt har varit att detaljstudera hur direkt exponering av störningar i vindkraftparker, såsom trafik, turbinbuller, vägterrasser och plogkanter, påverkar renarnas beteende och habitatanvändning, och hur sådan kunskap kan användas till bättre planering av åtgärder för att minska påverkan. Det visade sig att renarna i mycket liten utsträckning använt vindkraftsområdena i Rákkočearru och Roan under tidsperioden för våra studier. Därför hade vi inte möjlighet att studera denna typ av påverkan vid direkt exponering. Upplysningar från renskötseln i Rákkonjárga tyder på att möjliga åtgärder för minskad påverkan vid utbyggnad av vindkraft i renbetesområden är att driva tillbaka renar till områden nära vindkraftverken som de vandrar bort från. Renskötarna i Fosen har framhållit negativa erfarenheter med renar som rör sig in i vindkraftsområden, eftersom vägar, vägterrasser och oroliga djur försvårar skoterkörning och uppsamling av renflockarna. Detta tyder på att viktiga åtgärder för att minska påverkan skulle kunna vara att anlägga och ploga vägar så att de inte utgör fysiska hinder i terrängen.
|
|
| 5. |
- Murray, Alison E., et al.
(författare)
-
Roadmap for naming uncultivated Archaea and Bacteria
- 2020
-
Ingår i: Nature Microbiology. - : NATURE PUBLISHING GROUP. - 2058-5276. ; 5:8, s. 987-994
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The assembly of single-amplified genomes (SAGs) and metagenome-assembled genomes (MAGs) has led to a surge in genome-based discoveries of members affiliated with Archaea and Bacteria, bringing with it a need to develop guidelines for nomenclature of uncultivated microorganisms. The International Code of Nomenclature of Prokaryotes (ICNP) only recognizes cultures as 'type material', thereby preventing the naming of uncultivated organisms. In this Consensus Statement, we propose two potential paths to solve this nomenclatural conundrum. One option is the adoption of previously proposed modifications to the ICNP to recognize DNA sequences as acceptable type material; the other option creates a nomenclatural code for uncultivated Archaea and Bacteria that could eventually be merged with the ICNP in the future. Regardless of the path taken, we believe that action is needed now within the scientific community to develop consistent rules for nomenclature of uncultivated taxa in order to provide clarity and stability, and to effectively communicate microbial diversity. In this Consensus Statement, the authors discuss the issue of naming uncultivated prokaryotic microorganisms, which currently do not have a formal nomenclature system due to a lack of type material or cultured representatives, and propose two recommendations including the recognition of DNA sequences as type material.
|
|
| 6. |
- Strand, Olav, et al.
(författare)
-
Vindkraft och renar : En kunskapssammanställning
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport har vi sammanfattat elva olika undersökningar som studerat effekterna av vindkraftparker och kraftledningar på renar. Effekterna av tekniska ingrepp och störningar i allmänhet, och effekter av vindkraftparker i synnerhet, har studerats av olika forskargrupper. Dessa insatser har gjort att vi idag har bättre kunskap om anläggningars effekter på renar och rennäringen. Vid en del tillfällen har olika undersökningar gett till synes motstridiga resultat. I denna rapport försöker vi förklara de olika resultaten från respektive undersökning.Med detta som bakgrund drar vi slutsatsen att en vindkraftpark alltid potentiellt kan ge negativa effekter på miljö och samhälle. Dessa effekter och påverkansfaktorer sammanfattas nedan. Påverkansfaktorerna bör ses i ett sammanhang, där ett vindkraftverk bör betraktas som en enhet där summan av påverkansfaktorerna ger en samlad effekt. Dessutom bör de kumulativa effekterna av annan belastning i området som påverkar renbetesområdena tas med i värderingen av effekterna från en vindkraftsanläggning. För att förstå de samlade effekterna är det viktigt att inkludera alla årstider i undersökningarna och att täcka en tidshorisont som är lång nog för att fånga upp miljömässiga variationer och därmed också ändringar i användningen av betesområden. Utöver detta bör man beakta annan mänsklig aktivitet och ingrepp som gjorts i området innan vindkraftverk etablerats.Vägar: Vägar medför ökad trafik och ökad tillgänglighet. Renar undviker vägar och de leder till att renarnas naturliga rörelsemönster hindras. Undantag från detta kan vara vägar som byggs i områden som redan har mycket infrastruktur eller vägar som har mycket lite trafik. Erfarenheterna visar att stängning av vägar kan vara en effektiv åtgärd, men svår att upprätthålla över tid.Kraftledningar: Effekterna av kraftledningar är fortsatt oklara. Nyare studier där man använt GPS och data som samlats in före och efter utbyggnad visar att byggarbeten kan leda till ett relativt starkt undvikande. Men undersökningarna visar också att kraftledningar i driftsperioden om sommaren och hösten har mindre negativa effekter än vad som tidigare antagits. Renar har en förmåga att se UV-ljus under vintern. Hypoteser som förklarar de till synes varierande effekterna av kraftledningar bör följas upp med detaljerade undersökningar, särskilt med avseende på effekter på vintern.Vindkraftverk och rotorer: Vid två av de undersökta vindkraftsparkerna i Sverige och i en ny studie från Norge har man funnit att renar har reducerat sin användning av områden som ligger inom 3–5 km från sådana anläggningar. Samtidigt har en studie i Sverige och tre undersökningar i Norge inte dokumenterat någon reducerad habitatanvändning i närområdet till vindkraftsanläggningar. Vi diskuterar orsaken till detta och ger förklaringar till de olika resultaten. De kan bero både på topografi, betesförhållanden, närhet till annan infrastruktur och försöksdesign av de olika undersökningarna.För att stärka kunskapen om effekter av vindkraftverk på renar finns behov av långsiktiga studier. Dessa bör ta hänsyn till de samlade effekterna av vindkraftverk och se på betydelsen av den samlade belastningen inom renbetesområdet. Undersökningarna bör vara långsiktiga (pågå över flera år) för att ge en förståelse av hur årsvariationen påverkar habitatanvändning och andra faktorer mellan åren. Sådana framtida studier bör också inkludera samhällsvetenskapliga studier och integrera lokal och kulturell kunskap.Avslutningsvis ger vi rekommendationer om framtida forskningssatsningar om renar, renskötsel och vindkraft. Vi diskuterar också hur traditionell kunskap bör integreras i framtida undersökningar för att forskningen ska kunna ta fram ett kunskapsunderlag som är så relevant som möjligt.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
