| 1. |
- Boholm, Åsa, 1953, et al.
(författare)
-
Riskhanteringsbeslut inom transportsektorn: Slutredovisning av forskningsprojektet TRANSAM 2007-2010
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom transportsystemet fattas dagligen otaliga beslut om att hantera risker som hotar människors liv och hälsa, ekonomiska värden eller miljön. Bland beslutsfattarna återfinns statliga och kommunala myndigheter på olika nivåer, privata företag som trafikoperatörer, bygg‐ och konstruktionsentreprenörer och konsultfirmor. Frågor om risk och säkerhet hanteras ofta av grupper och nätverk bestående av privata och offentliga aktörer som samverkar för att utföra och planera offentliga verksamheter. Riskbeslut i infrastruktur‐ och trafikplanering fattas därför ofta gemensamt av aktörer med olika mål, värderingar och prioriteringar. Skiljaktigheter i uppfattningar och erfarenheter bidrar tillsammans med organisatoriska specialiseringar och myndigheters specialiserade sektoriella ansvarsområden och beslutskompetens till hög komplexitet i beslutsprocessen. Syftet med forskningsprojektet Riskhanteringsbeslut inom transportsektorn (2007‐2010), vid Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS), Göteborgs universitet, har varit att bidra med ökad kunskap om beslutsfattande som sker i komplexa beslutssituationer i samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Projektet har varit ett samhällsvetenskapligt mångdisciplinärt forskningsprojekt baserat på ämnesperspektiv från socialantropologi, statsvetenskap, offentlig förvaltning, företagsekonomi, riskforskning och kulturgeografi. Inom ramen för projektet har faktiska beslutsprocesser studerats i realtid och i de institutionella, sociala och politiska sammanhang de ingår i.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bevan, David, et al.
(författare)
-
Responsibility beyond CSR
- 2011
-
Ingår i: Journal of Business Ethics. - 0167-4544 .- 1573-0697. ; 101:Supplement 1, s. 1-4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Boholm, Max, 1982, et al.
(författare)
-
Dis-Ag-reement: the construction and negotiation of risk in the Swedish controversy over antibacterial silver
- 2015
-
Ingår i: Journal of Risk Research. - : Informa UK Limited. - 1366-9877 .- 1466-4461. ; 18:1, s. 93-110
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- What constitutes a potentially hazardous object is often debated. This article analyses the polemic construction and negotiation of risk in the Swedish controversy over the use of antibacterial silver in health care and consumer products. This debate engages the media, government agencies, parliament and government, non-governmental organizations and companies. Texts and websites from these actors were studied using content analysis. Antibacterial silver is construed by some actors as a risk object with harmful effects on a series of objects at risk: the environment, public health, organisms and sewage treatment. In contrast, other actors deny that antibacterial silver is a risk object, instead construing it as mitigating risk. In such a schema, antibacterial silver is conceived of as managing the risk objects of bacteria and micro-organisms, in turn managing the risk objects of infection, bad smell and washing, and in turn helping the environment and public health (objects at risk). The structure of the debate suggests two basic modes of risk communication. First, antibacterial silver is construed as a risk object, endangering a variety of objects at risk, such as organisms, public health, the environment and sewage treatment. Second, this association between antibacterial silver and objects at risk is obstructed, by denying that antibacterial silver is a risk object or by associating silver with the benefit of mitigating risk.
|
|
| 6. |
- Boholm, Åsa, 1953, et al.
(författare)
-
A relational theory of risk
- 2011
-
Ingår i: Journal of Risk Research. - : Informa UK Limited. ; 14:2, s. 175-190
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper outlines a relational theory of risk. According to this theory, risk emerges from situated cognition that establishes a relationship of risk between a risk object and an object at risk, so that the risk object is considered, under certain contingent circumstances and in some causal way, to threaten the valued object at risk. This relational theory of risk is a theory about the interpretative nature of risk that answers the key theoretical and practical questions of why and how something is considered a risk. The relational theory of risk allows for the interpretation of risk situations as culturally informed, and thereby suggests new ways to approach risk communication, risk governance, and risk management by taking into account bounded rationalities of thought and action.
|
|
| 7. |
- Boholm, Åsa, 1953, et al.
(författare)
-
A relational theory of risk: lessons for risk communication
- 2014
-
Ingår i: Effective risk communication. Red Joseph Arvai & Louie Rivers III. - London, New York & London : Routledge, Taylor & Francis, Earthscan. - 9781849712651 ; , s. 1-22
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Boholm, Åsa, 1953, et al.
(författare)
-
The practice of risk governance: lessons from the field
- 2012
-
Ingår i: Journal of Risk Research. - : Informa UK Limited. - 1366-9877 .- 1466-4461. ; 15:1, s. 1-20
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In contradistinction to generic and formal risk governance models such as the IRGC framework, this paper advocates the relevance of a contextual and practice-based approach to organizational risk governance. Three cases illustrate the socially situated dynamics of risk governance practice: public transportation management, river management, and railway planning. Risk governance is shown to derive from how actors, in their daily activities, mediate multi-level and regulatory institutional constraints, and solve actual problems through routines, trust, mutual understanding and not least, shared commitment to the societal role of infrastructure. Our findings underscore that risk governance takes place in contexts that are historically, spatially and institutionally situated. We therefore suggest that one needs to pay attention to the characteristics of this contextuality to understand the social dynamics of governance.
|
|
| 9. |
- Boholm, Åsa, 1953, et al.
(författare)
-
The role of valuation practices for risk identification
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report uses a relational theory of risk within which risk is understood as a relationship between a risk object and an object at risk where the risk object threatens the value embedded in the object at risk. A case study of risk management in railway planning examined through a relational understanding of risk demonstrates how riskwork is conditioned by what is valued, how, and by whom. The report argues that riskwork originates in the versatile valuation practices that take place in organizations. Furthermore, it suggests that bringing such valuation practices under critical scrutiny opens up the possibility for a reflexive approach to risk management. Such a reflexive approach would take into account how risk identification is embedded in a particular organizational order.
|
|
| 10. |
- Colla, Piero, et al.
(författare)
-
Dialog : från samtal till text
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att denna artikel presenteras i form av dialog är inte så mycket för att anknyta till den sokratiska traditionen eller till 1700-talets franska brevromaner, utan för att vara trogen minnet av en förlorad vän, Richard Sotto.Utbildad sociolog, musiker och fäktmästare, utmärkte Richard Sotto (Paris 1946 - Lund 2002) sig genom sin envishet i att förankra den företagsekonomiska forskingen i filosofin. Den vana författarna genom åren fått att utbyta idéer och frågeställningar med honom får i och med hans oväntade bortgång ett hastigt slut. Samtidigt är det först genom hans bortgång som författarna möts. De bestämmer sig då för att utforska det tanke- och arbetssätt som kännetecknade den person som på ett så avgörande sätt påverkat deras första steg in i forksningsvärlden. Detta har resulterat i denna dialog genom vilken de önskar både hedra en försvunnen vän såväl som plädera för en förankring av forskarens erfarenhet i historien och subjektiviteten.
|
|
