| 1. |
- Bergman, Eva, et al.
(författare)
-
Synthesis of theoretical and empirical experineces from nutrient and cyprinid reductions in Lake Ringsjön
- 1999
-
Ingår i: Hydrobiologia. - 0018-8158. ; 404, s. 145-156
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The reduction in external phosphorus load to Lake Ringsjön during the 1980s, did not result in improved water transparency during the following ten-year period. Furthermore, a fish-kill in the Eastern Basin of the lake, in addition to a cyprinid reduction programme (biomanipulation; 1988–1992), in contrast to theory, did not lead to any increase in zooplankton biomass or size. This absence of response in the pelagic food chain may have been attributed to the increase in abundance of YOY (0+) fish, following the fish reduction programme. Despite the lack of effect on zooplankton, there was a decrease in phytoplankton biomass, a change in species composition and an increase in water transparency following biomanipulation. In 1989, one year after the fish-kill in Eastern Basin, the Secchi depth (summer mean) increased from 60 cm to 110 cm. In the following years, water transparency increased further, despite an increase in phosphorus loading. An unexpected effect of the biomanipulation was an increase in benthic invertebrate and staging waterfowl abundances, which occurred 2–4 years after fish reduction. Hence, the response in the benthic community following biomanipulation was considerably stronger than in the pelagic community. A likely explanation is that reduction in abundance of the benthic feeding fish species bream (Abramis brama), strongly affected the benthic invertebrate fauna. In this paper, we present what we believe happened in Lake Ringsjön, and which processes are likely to have been important at various stages of the restoration process.
|
|
| 2. |
- Björn, Lars Olof, et al.
(författare)
-
Diatoms: Their strange evolution and remarkable properties
- 2009
-
Ingår i: Acta Biologica Slovenica. - 1408-3671. ; 52:2, s. 33-40
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- We review some new literature on diatoms, with emphasis on genomics, evolution, ecology and biomimetic nanotechnical applications. Diatoms account for a substantial part of the photosynthetic production on this planet, and their genome is a mosaic of contributions from different sources. They occupy very diverse ecological niches, and may have been the first organisms to carry out C4 photosynthesis. Their frustrules (silica enclosures) with their elaborate sculpturing make it possible to follow the occurence of different forms back in time, and the frustrules is also the main reason that they are interesting for biotechnology. Izvleček: Prispevek je pregled novih virov o kremenastih algah s povdarkom na genomiki, evoluciji, ekologiji ter biomimetični nanotehnološki aplikaciji. Kremenaste alge prispevajo velik delež k fotosintezni produkciji našega planeta. Njihov genom je mozaik elementov različnega izvora. Zasedajo različne ekološke niše, in verjetno so bile prvi organizmi s C4 način fotosinteze. Njihove frustule (silikatni ovoji) z izdelanimi raznolikimi vzorci omogočajo sledenje različnih oblik v zgodovini in prav frustule so tiste, zaradi katerih so kremenaste alge zanimive za biotehnologe.
|
|
| 3. |
- Björn, Lars Olof, et al.
(författare)
-
Kiselalgernas egendomliga evolutionshistoria
- 2010
-
Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 104:1, s. 32-38
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kiselalger finns över nästan hela jorden och står för en stor del av jordens samlade fotosyntes. Deras kloroplaster härstammar från rödalger, men resten av deras celler kommer från andra håll. Kiselalgerna har många gener vilkas närmaste släktingar återfinns hos djur, svampar, grönalger eller olika bakterier.
|
|
| 4. |
- Cronberg, Gertrud
(författare)
-
Mallomonas pseudocoronata Prescott (Synurophyceae), a recent arrival in Scania, southern Sweden?
- 2010
-
Ingår i: Nova Hedwigia. - : Schweizerbart. - 0029-5035 .- 1438-9134. ; , s. 139-151
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Since the early 1960s, water chemistry and phytoplankton have been monitored in several lakes in Sweden. However, as early as 1900-1901, the German algologist Lemmermann investigated phytoplankton from lakes in Scania, southern Sweden. Several phytoplankton samples from these investigations were preserved and saved, and are deposited at the Department of Ecology in the University of Lund. These old samples have again been studied to assess potential changes in the phytoplankton community during the 20(th) century. Special emphasis has been focused on scaled chrysophytes. Since 1971 scaled chrysophytes from lakes and ponds in Scania have been investigated with SEM and/or TEM. This group of algae can at times be frequent in Scanian water bodies. Several scaled chrysophytes have endemic or restricted distribution. Mallomonas pseudocoronata Prescott, very common on the North American continent, has shown a restricted distribution outside the North American continent, only Japan, Russia and a subfossil record from Austria have been recorded. It had never been recorded from Sweden. In 2005, M. pseudocoronata was recorded for the first time in samples from Lake Borringesjon, Scania, and subsequently in eight more Scanian water bodies. Since M. pseudocoronata has not earlier been found in western and central Europe, it may be a new immigrant from America or Siberia, partially by transportation from migrating birds.
|
|
| 5. |
- Cronberg, Gertrud, et al.
(författare)
-
New species of Uroglena and Ochromonas (Chromulinales, Chrysophyceae) from Estonia
- 2005
-
Ingår i: Nova Hedwigia: Zeitschrift für Kryptogamenkunde. - 0029-5035. ; Suppl. 128, s. 43-63
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- During the spring of 2003 ninety-five water bodies in southeastern Estonia were surveyed for chrysophytes. The sampling was carried out as the ice broke up, when, within two weeks, the water temperature rose from 3 degrees C to 13 degrees C. Large lakes to small pools of different water chemistry were investigated. The plankton collected was studied alive within a few hours after sampling. Preparations for scanning electron microscopy (SEM) were made from fresh samples and later also from material preserved in Lugol's solution. About 95% of the water bodies contained chrysophytes. Species belonging to the genera Chrysosphaerella, Dinobryon, Mallonionas, Synura, Ochromonas, Paraphysomonas, Spiniferomonas, Uroglena and Uroglenopsis were recorded. The genus Uroglena was frequent and recorded in 30% of the localities studied. Mass development of different Uroglena species was found in several waterbodies. Many populations had developed stomatocysts (statospores, cysts) of different morphology, and, using LM, smooth stomatocysts and stomatocysts with long spines could be recognised. However, using SEM, it was shown that also the smooth stomatocysts had short spines. Four new species of Uroglena were found and are described here. Uroglena estonica and U. spinosa had long spines while U. kukkii and U. pikamae had very short spines. In addition, mass development of stomatocysts of an Ochromonas was recorded in two lakes. This species had similarities with Ochromonas stellaris, but differed in stomatocyst ornamentation, and is also described as a new species, O. magnifica.
|
|
| 6. |
- Cronberg, Gertrud, et al.
(författare)
-
Some nostocalean cyanoprokaryotes from lentic habitats of Eastern and Southern Africa
- 2004
-
Ingår i: Nova Hedwigia: Zeitschrift für Kryptogamenkunde. - : Schweizerbart. - 0029-5035. ; 78:1-2, s. 71-106
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article comprises the second part (Nostocales) of our study of little known planktic and metaphytic cyanoprokaryotes (cyanophytes, cyanobacteria) from ponds, lakes and water reservoirs in East and Southern Africa. The morphology and variation of 17 species was studied, and comments about their ecology and taxonomy are included. Seven new species are defined: Anabaena austro-africana, A. carmichaelii, A. bituri, A. maxima, A. nygaardii, Aphanizomenon capricorni and Cylindrospermopsis helicoidea. In one tropical species, Cylindrospermopsis africana, akinete formation was found and described for the first time. These investigations of cyanoprokaryotic algae from Africa indicate the existence of a specific and unique tropical microflora. Based on our findings we predict that many more taxa will be found in the future.
|
|
| 7. |
- Cronberg, Gertrud
(författare)
-
The life cycle of Gonyostomum semen (Raphidophyceae)
- 2005
-
Ingår i: Phycologia. - 0031-8884. ; 44:3, s. 285-293
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Gonyostomum semen (Raphidophyceae) is today one of the most common flagellates in humic lakes ill Sweden and appears regularly in 30% of these lakes. The first mass development of this alga was recorded in 1948 in Lake Helgasjon, South Sweden. In this paper the life cycle of Gonyostomum is described for the first time. During the winter Gonyostomum survived as resting cysts on the surface of the bottom sediment. In spring (April to May) meiosis took place in the cysts, and on excystment two haploid gametes appeared. After a period of mobility, the gametes formed pairs. The gametes then fused, and a new diploid Gonyostomum cell developed. The vegetative stage of Gonyostomum, which was seen during the summer period (May-October), is thus the diploid phase. During this period normal, longitudinal cell division took place. Under unfavourable conditions, temporary cysts Could be formed. Cyst formation started from the centre of the cell, which swelled and became spherical. This was a thin-walled, temporary cyst, which was mobile and, like ordinary cells, had one flagellum protruding forward and one trailing behind. The temporary cysts could accumulate and settle in large clusters where the flagella were lost or had become invisible. When favourable conditions reappeared, the temporary cysts divided and formed two new gametes. In autumn, when the water temperature decreased to below about 10 degrees C, the temporary cysts went into dormancy and became resting cysts. The cyst wall thickened, and a brown body appeared within the cyst. Below 4-6 degrees C no vegetative cells were found.
|
|
| 8. |
- Cronberg, Gertrud, et al.
(författare)
-
Undersokning av planktonsamhället i regionala referenssjöar i Skåne län,1969-2007.
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningI Skane har sex sjoar valts ut som regionala referenssjoar. Referenssjoar for i forsta handkalkade och forsurade sjoar ar Skaravattnet, Liasjon, Svanshalssjon, Faglasjon ochLarkesholmssjon, alla belagna i norra Skane. Referenssjo till i forsta hand naringsrikaslattsjoar ar Ellestadssjon som ar belagen i sodra Skane.Syftet med denna undersokning har varit att analysera artforekomst i insamlade prover ochsammanstalla resultaten for att sakra 25 ars vaxtplanktondata fran regionala referenssjoar iSkane.Samtliga fem referenssjoar i norra Skane var, eller utvecklades under den studerade periodentill, ”Gonyostomum-sjoar”.Liasjon dominerades samtliga undersokta ar (1982, 1993-2007) avGonyostemum semen,vaxtplanktonsamhallet var under hela perioden mycket artfattig och indikerade att vattnet varextremt surt.Skaravattnet dominerades hela undersokningsperioden(1982, 1993-2007) avGonyostemumsemenmen med inslag av pansarflagellater fram till millennieskiftet. Darefter okade badebiomassan av vaxtplankton och dominansen avGonyostemum semen.Tyvarr saknades prover fran 80-talet i Svanshalssjon. Fran 1993 och framat domineradeGonyostemum semenmen i Svanshalssjon utgjorde aven pansarflagellater en ganska stor delav biomassan under hela undersokningsperioden (1993-2007).Varken Faglasjon eller Larkesholmssjon var utpragladeGonyostemum sjoar 1982 istalletdominerades sjoarna vid detta undersokningstillfalle av pansarflagellater. Darefter har detskett en forandring i artsammansattningen i sjoarna. Fran 1993 och framat domineradesFaglasjon avGonyostemum semen och fran 2002 och framat dominerades LarkesholmssjonavGonyostemum semen.Skillnaden mellan Ellestadssjon och de ovriga sjoarna var pataglig. Ellestadssjon domineradesav blagrona alger och/eller kiselalger. De hogsta biomassorna, som uppmattes i denna studie,registrerades i Ellestadssjon. Denna sjo ar en naringsrik slattsjo i sodra Skane. Detvaxtplankton, som patraffades, ar typiska for de naringsrika sjoarna pa sydskanska slatten.En dominans avGonyostomum ar negativt for vattenkvaliteten, bade nar det galler rekreationoch dricksvattenproduktion. Slemmet franGonyostomum kan klibba igen galarna pa fisk ochkraftor och satta igen filtreringsorganen hos vattenloppor. Dessutom arGonyostomum-sjoarartfattigare an sjoar utan forekomst avGonyostomum. Detta kan man tydligt se i Skaravattnetoch Larkesholmssjon. NarGonyostomum okar i dessa sjoar, sa minskar antalet andravaxtplanktonarter.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Engström, Henri, et al.
(författare)
-
Mellanskarvens ekologi och effekter på fisk och fiske : Undersökning av fritidsfisket vid Gålö-Ornö, Stockholms skärgård, 1995-96 : Biologiska undersökningar vid Ringhals kraftverk 1988-1996 : Från sediment till fisk - en översiktlig studie av Vombsjönsekosystem 1994-95
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mellanskarvens ekologi och effekter på fisk och fiskeMellanskarven är såväl en insjö- som havsfågel. Den häckar i grunda kustområden och insjöar i Syd- och Mellansverige samt sällsynt i norrlands kustland. Kärnområdet för beståndet av svenska mellanskarvar är södra Kalmarsund där skarven etablerade sig på nytt i slutet av 40-talet efter att ha varit fördriven som häckfågel i Sverige under nära 50 år. Fram till mitten på 80-talet var antalet skarvar i Sverige mycket lågt men populationen har under de därpå följande tio åren genomgått en mycket kraftig tillväxt. Denna kraftiga beståndstillväxt är gemensam för stora delar av Västeuropa, och har satts i samband med förbättrat fågelskydd samt förändringar i fiskbestånden vilken kan bero på ökad eutrofiering.Vad beträffar födan är skarven generalist och fångar de fiskarter som är vanligast förekommande och mest tillgängliga. Abborre och mört är de dominerande fiskarterna i sjöar och grunda kustområden och är också viktiga byten för skarven. I skärgårdsområden, under skarvarnas häckning, utgör även tånglake och strömming en stor andel av födan.Den urgamla konfliktsituationen mellan människa och skarv har sitt ursprung i konkurrens om en gemensam resurs samt fåglarnas påverkan på vegetationen på de öar där de häckar. Skarvens effekter på yrkesfisket kan indelas i direkta och indirekta effekter. Till direkta effekter hör skador på fisk samt förlust av fisk i redskap genom skarvpredation. Till indirekta effekter hör långsiktiga förändringar av fisksamhällena orsakat avskarvens fiskkonsumtion. Ett annat problem är att ett mycket stort antal skarvar drunknar i redskap.Bitskador på fisk av skarv i redskap förekommer lokalt i Sverige, och under vissa perioder. Av de platser där en dokumentation och kvantifiering av skador på fisk ägt rum (insjöar i Skåne och Östergötland, kustområden i norra Kalmarsund och delar av Vänern) är omfattningen av skador för närvarande förhållandevis liten. Endast i Vänern (vissa områden) och Roxen, Ög, kan stundom ett större antal fiskar vara så pass skadade att de blir osäljbara för yrkesfiskaren. Storskaliga förändringar av fiskpopulationer genom skarvpredation har i studier ej kunnat beläggas men teoretiska beräkningar av skarvarnas fiskuttag i närheten av stora kolonier antyder att fåglarna rimligen kan påverka fiskbeståndens storlek. Förändringar i fiskarnas beteende och därmed uppehållsort ärockså att vänta i närheten av stora skarvkolonier.En del yrkesfiskare uppfattar skarvens predation på ål som ett problem. Alen har ett högt kommersiellt värde och är en viktig inkomstkälla för ett antal yrkesfiskare i Syd och Mellansverige. Det är oklart hur mycket ål skarvarna konsumerar, men totalt sett är ålen av liten betydelse som föda för skarven. Ålinvandringen till svenska vatten har under senare decennier minskat utan fullgoda förklaringar. Med minskade åltätheter kan deti nte uteslutas att skarvpredation, och omfattande yrkesfiske av ål, ytterligare kan krympadet redan svaga ålbeståndet. Yrkesfisket efter ål i insjöar och i Östersjön är idag dessutom mer eller mindre helt beroende av stödutsättningar.Den kraftiga expansion av antalet skarvar som ägt rum under senare år har nu delvis avstannat. Orsaker kan vara populationsmättnad på grund av födokonkurrens, begränsande faktorer i övervintringskvarteren, brist på lämpliga boplatser samt mänsklig förföljelse vid skarvarnas häckningsplatser.
|
|
