| 1. |
- Andersson, Martina, et al.
(författare)
-
Erfarenhet av att bedöma äldre personers problem i livets slutskede : en fokusgruppsstudie ur ett sjuksköterskeperspektiv
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Andelen äldre personer i Sverige ökar och en del äldre personer drabbas av en eller flera kroniska sjukdomar. Allt fler personer önskar att vårdas hemma vid livets slut och kan då vara i behov av allmän palliativ vård. Vid palliativ vård i livets slutskede är det en eftersträvan att lindra lidande och förbättra livskvaliteten genom att tidigt uppmärksamma och lindra personers fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem. Äldre personer i livets slutskede har ofta flera komplexa problem som påverkar varandra. För att lindra lidande behöver sjuksköterskor kunna bedöma och tolka olika problem som äldre personer kan uppleva i livets slutskede. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att bedöma problem som äldre personer besväras av i livets slutskede inom kommunal hemsjukvård. En kvalitativ metod har använts. Data samlades in med fyra fokusgruppsintervjuer. Totalt deltog 13 sjuksköterskor verksamma inom hemsjukvård från tre olika kommuner i studien. Data analyserades med Kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom ett övergripande tema: strävan efter kontinuitet för att lära känna personen genom återkommande hembesök underlättar bedömning av problem som behöver tillgodoses i livets slutskede samt kategorierna; att bygga en relation underlättar bedömningen, att samtala för att erhålla information, att observera kroppsspråket skapar en bild och att ta del av andras iakttagelser som stöd. Resultatet visade att relationen till den äldre var viktig för att bedöma den äldres problem och att sjuksköterskor till stor del förlitade sig på sin kliniska blick vid bedömningen. Vidare framkom att sjuksköterskorna sällan använde sig av skattningsinstrument, vilket de uttryckte en önskan att bli bättre på. Slutsatsen är att en ökad användning av skattningsinstrument skulle kunna förenkla bedömning av problem hos äldre personer som sjuksköterskorna inte sedan tidigare har någon relation till. Detta skulle kunna skapa en känsla av trygghet för sjuksköterskorna och stärka dem i deras professionella roll. Användningen av skattingsinstrument skulle kunna öka kvaliteten på den allmänna palliativa vården som utförs i kommunal hemsjukvård. För att sjuksköterskorna ska få stöd i att öka användningen av skattningsinstrument har organisationen en viktig roll för att skapa rutiner och se till att etablerade arbetsformer utvecklas.
|
|
| 2. |
- Andersson, Martina, et al.
(författare)
-
Erfarenhet av att bedöma äldre personers problem i livets slutskede : en fokusgruppsstudie ur ett sjuksköterskeperspektiv
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Andelen äldre personer i Sverige ökar och en del äldre personer drabbas av en eller flera kroniska sjukdomar. Allt fler personer önskar att vårdas hemma vid livets slut och kan då vara i behov av allmän palliativ vård. Vid palliativ vård i livets slutskede är det en eftersträvan att lindra lidande och förbättra livskvaliteten genom att tidigt uppmärksamma och lindra personers fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem. Äldre personer i livets slutskede har ofta flera komplexa problem som påverkar varandra. För att lindra lidande behöver sjuksköterskor kunna bedöma och tolka olika problem som äldre personer kan uppleva i livets slutskede. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att bedöma problem som äldre personer besväras av i livets slutskede inom kommunal hemsjukvård. En kvalitativ metod har använts. Data samlades in med fyra fokusgruppsintervjuer. Totalt deltog 13 sjuksköterskor verksamma inom hemsjukvård från tre olika kommuner i studien. Data analyserades med Kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom ett övergripande tema: strävan efter kontinuitet för att lära känna personen genom återkommande hembesök underlättar bedömning av problem som behöver tillgodoses i livets slutskede samt kategorierna; att bygga en relation underlättar bedömningen, att samtala för att erhålla information, att observera kroppsspråket skapar en bild och att ta del av andras iakttagelser som stöd. Resultatet visade att relationen till den äldre var viktig för att bedöma den äldres problem och att sjuksköterskor till stor del förlitade sig på sin kliniska blick vid bedömningen. Vidare framkom att sjuksköterskorna sällan använde sig av skattningsinstrument, vilket de uttryckte en önskan att bli bättre på. Slutsatsen är att en ökad användning av skattningsinstrument skulle kunna förenkla bedömning av problem hos äldre personer som sjuksköterskorna inte sedan tidigare har någon relation till. Detta skulle kunna skapa en känsla av trygghet för sjuksköterskorna och stärka dem i deras professionella roll. Användningen av skattingsinstrument skulle kunna öka kvaliteten på den allmänna palliativa vården som utförs i kommunal hemsjukvård. För att sjuksköterskorna ska få stöd i att öka användningen av skattningsinstrument har organisationen en viktig roll för att skapa rutiner och se till att etablerade arbetsformer utvecklas.
|
|
