| 1. |
- Bergknut, Knut, et al.
(författare)
-
Genus, miljö, migration och etnicitet - om konsten att arbeta med perspektiv
- 2004
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Innehåll: Medborgerlig bildning - Att närma sig miljöperspektivet - Om genusperspektivet - Migrations- och etnicitetsperspektivet - Exempel påhur vi arbetar med perspektiven i utbildningen - Man talar om barn men i själva verrket tänker man flickor och pojkar - Introduktionskursen hälsa och samhälle - Transkulturell omvårdnad i sjukskötyerskeutbildningen - Genus- och etnicitetsperspektiven i en vårdutbildning - Perspektivintegrering i praktiken - Riskbedömning vid laboratoriearbete - Tillämpad globalisering - Mentrosprojektet Näktergalen - Internationalisering på hemmaplan - Perspektivkurs i den högskolepedagogiska utbildningen. Förord: I denna bok har vi samlat ett antal artiklar kring Malmö högskolas perspektiv sedda utifrån en uppfattning om medborgerlig bildning. Grundtanken bakom medborgerlig bildning är enkel. Den högre utbildningen skall bidra till att forma reflekterande och kritiska medborgare. Detta förutsätter att man har goda kunskaper om och ett kritiskt förhållningssätt till centrala frågor i vår egen samtid. Under senare år har frågor som rör miljö och hållbar utveckling, genus samt migration och etnicitet blivit allt viktigare. Insikten har ökat i att vi måste sträva efter att bygga ett hållbart samhälle där vi lämnar över en värld till våra barn, som ger dem minst lika goda förutsättningar som vi fick att utveckla samhället och leva ett gott liv. När vi talar om miljö, genus, migration och etnicitet, måste vi varamedvetna om att dessa skall sättas i relation till frågor som rör makt och demokrati. Det kan kanske tyckas motsägelsefullt att tala om makt och demokrati samtidigt. Men satt i relation till medborgerlig bildning är det självklart att utövande av makt i demokratiska former ställer stora krav på en självkritisk hållning och en prövande attityd från såväl den som utövar makten som den som kritiserar makten. Den bok som du här håller i handen är ett resultat av ett högskolegemensamt samarbete kring att utveckla hur vi skall arbeta med perspektiven. Författarna har haft gemensamma träffar där vi gått genom hur vi skall lägga upp boken. Sedan har de olika författarna kommenterat varandras texter. Därefter har vi lagt ut texterna på nätet och fått in synpunkter från andra medarbetare inom högskolan. Jag vill här passa på att tacka alla dem som har bidragit till denna bok på olika sätt. Ingen nämnd och därmed ingen glömd. Boken består av två delar, en mer allmänt inledande del där vi börjar med att diskutera innebörden i begreppet medborgerlig bildning och vad det kan betyda idag. Därefter följer tre kapitel, ett vardera om varje perspektiv. I dessa ger författarna sin bild av hur de uppfattar respektive perspektiv. Den andra delen består av goda exempel på hur man kan arbeta med perspektiven i olika utbildningar. Man måste utgå från den konkreta situationen och den konkreta utbildningen när man arbetar med perspektiven. Tanken med dessa exempel är att inspirera medarbetare och studenter till hur man kan implementera perspektiven. Vi som arbetat med denna bok ser fram emot många och spännande diskussioner med alla läsare; medarbetare inom högskolan, studenter och alla andra som har ett intresse för de frågor vi diskuterar i denna bok.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Rydhagen, Birgitta, et al.
(författare)
-
Communication and learning for sustainable sewage systems from a perspective of sanitation professionals
- 2007
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this paper, we aim to explore how the focus on sustainable development affects municipal communication strategies in the sanitation sector. Efforts to reduce harmful substances in the sewage system have increased the focus on households and their use of chemicals ending up in the sanitary system. Yet the picture of effects of communication and how household habits change is rather vague. The present study has included a questionnaire distributed to a nationwide sample of municipal water and sanitation offices, as well as a focus group interview with sanitation professionals in one of the municipalities. Questions concerning communication strategies as well as expectations on households and on their own work tasks were included. It was found that sanitation professionals related to the concept of sustainable development in their work. The most common communication strategies were written information in different forms. Households used phone or e-mail to contact municipal offices. In the focus group interview, technical solutions were given priority as households were not expected to pay special attention to the sewage system. The view of households was ambivalent, and the issue of household communication was recognised as complex. Much of the current situation and approaches depend on the structure of the current large scale sanitation system, developed for convenience and safety during the last century.
|
|
| 4. |
- Rydhagen, Birgitta, et al.
(författare)
-
Engineering sustainable sewage systems
- 2008
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- During the past 25 years, the focus of the Swedish sanitation sector has turned from the protection of receiving water bodies from nutrients towars recycling and reuse of nutrients. A recent decision in Sweden to recycle 60 percent of phosphorus in sewage is a sign of this changing attitude. The concept of sustainability has contributed to this development. In this process, the interest in household use of the sewage systems has increased. In a number of reports and studies, the attitudes of households towards certain technically modified sewage systems are presented. However, there is a lack of knowledge about the attitudes of engineers and other sanitaiton professionals towards their work for sustainable sewage systems. In two Swedish municipalities, efforts to increase the chemical quality of the sewage have been studied. In one of them, a technical modification of the system in a new built area was tried. In the other, intensified information to a residential area was distributed during several months. Both projects aimed towards increased sustainability on a pilot scale. In this aspect, certain expectations were placed on the households to comply with the intenetions of the project. Sanitary engineers in the municipalities collaborate with other professions within the organisation to develop communication strategies with the households. Interviews with sanitation professionals have touched upon issues of knowledge needs as well as communication strategies. In the core of the study, the roles and expectations of professionals as well as households have been studied, from the perspective of professionals and households as well as engineering educators within the academy. The findings relate in interesting ways with theories of how infrastructural systems have developed. Despite a change towards recycling, the characteristics of the infrastructure remains, as do the expectations on the different actors in the system. A request for changes is formulated in order to achieve sustainable sewage systems in the future.
|
|
| 5. |
- Rydhagen, Birgitta, et al.
(författare)
-
Integration of sustainable development in sanitary engineering education in Sweden
- 2011
-
Ingår i: European Journal of Engineering Education. - : Taylor & Francis. - 0304-3797 .- 1469-5898. ; 36:1, s. 87-95
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the Swedish Act for higher education, as well as in the policies of technical universities, it is stated that sustainable development (SD) should be integrated into engineering education. Researchers argue that SD needs to be integrated into the overall course content rather than added as a specific course. In this paper, six engineering lecturers have been interviewed to give their views on how SD can be integrated into teaching water and sanitation engineers. Engineering lecturers seem unsure how to interpret SD in relation to their own specific courses. Students are said to request technical knowledge rather than fuzzy ideas of SD and lecturers struggle to open up the teaching to more problem-based perspectives. Sanitary professionals in work practice relate to SD as a core in water treatment processes and regret that responsibility for SD issues fall between traditional departmental structures in society.
|
|
