| 1. |
- Dafgård, Lena, Fil.dr. i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap, 1958-, et al.
(författare)
-
Pandemic as Catalyst for National Digital Transformation of Higher Education : A Swedish Case Study
- 2021
-
Ingår i: Lessons from a Pandemic for the Future of the Education. - Madrid : European Distance and E-learning Network. ; , s. 392-400, s. 392-400
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The covid-19 emergency presented daunting challenges for all in higher education, in particular teachers and students who were forced to quickly pivot from the familiar setting of the campus to purely online education in a matter of days. Despite the enormity of this challenge the transition was negotiated successfully in terms of online teaching though issues such as social interaction, student isolation and digital divides remained largely unaddressed. In Sweden, the pandemic response has been a wake-up call to address the lack of national coordination of online and blended education as well as the need for more coordinated approaches to professional pedagogical development. This paper outlines the response of several national networks and stakeholder organisations, notably the Network for IT in Higher Education (ITHU), though the forming of a mutual support group on Facebook to coordinating workshops and sharing resources. A survey of ITHU members revealed a number of key focus areas for national coordination as well as the development of a culture of sharing between teaching staff and educational technicians that did not exist before the pandemic.
|
|
| 2. |
- Andersson, Per, et al.
(författare)
-
Webbaserad pedagogisk portfölj : För- och nackdelar?
- 2016
-
Ingår i: Abstrakt. NU2016. Högskolan i samhället. Samhället i högskolan..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Bakgrund: Arbetet med införandet av modeller av pedagogisk portfölj för dokumentation av pedagogisk skicklighet pågår vid flera lärosäten i Sverige. Vid bl.a Umeå och Göteborgs universitet finns idag möjlighet att lämna in en webbaserad pedagogisk portfölj. Fördelarna med webbaserad portfölj kan vara; att skapa mer överskådlig portfölj, att enkelt tillgängliggöra portföljen, att göra portföljen estetiskt tilltalande och möjliggöra andra medier än text (Winka & Ryegård, 2013). Vid universiteten i Umeå, UPL (Universitetspedagogik och lärandestöd) och Göteborg, PIL (Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande) har ett samarbete påbörjats för att studera för- och nackdelar med införandet av nätbaserad portfölj med syfte att underlätta för lärare att skapa sin portfölj och för sakkunniga att bedöma portföljerna. Vid respektive lärosäte skapades pilotprojekt där verktyg för webbaserad pedagogisk portfölj valdes och ett pedagogiskt upplägg utformades för att introducera lärare i att skapa sin pedagogiska portfölj i webbformat. Samarbetet var inriktat mot både tekniska och pedagogiska aspekter; såsom val av verktyg, modeller hur lärare kunde skapa struktur i verktyget och hur lärares meriter kan tydliggöras genom olika medier. Vid båda lärosätena valdes verktyget Mahara, som fått goda utvärderingar i ett antal studier (Himpsl & Baumgartner, 2009; Balaban & Bubas, 2010). Vid Umeå och Göteborgs universitet har en studie genomförts med syfte att undersöka för- och nackdelar med webbbaserad portfölj. Problemställning: Vilka för- och nackdelar ser lärare och sakkunnigbedömare med webbaserad pedagogisk portfölj? Resultat: De första preliminära resultaten från en enkätutvärdering från hösten 2015 visar ett antal lärare intresse för att använda Mahara. Mahara motsvarar deras förväntningar och är ett system de kan tänka sig att använda. Men tidsbrist hindrade många lärare från att komma igång med skapandet av sina pedagogiska portföljer. Totalt fyra webbaserade pedagogiska portföljer vid Umeå och Göteborgs universitet lämnades in för bedömning. Dessa fyra webbportföljer kommer utvärderas under våren 2016 ur lärar- och bedömarperspektiv. Under pilotprojektet är känslan att en webbaserad pedagogisk portfölj ligger rätt i tiden. Många lärare arbetar idag mer eller mindre nätbaserat och är vana vid s.k. molntjänster. I projektet tycker vi oss se att införandet av webbaserad pedagogiskportfölj är fullt möjligt att genomföra inom ramarna för lärosätens befintliga upplägg för pedagogisk portfölj med smärre modifieringar. De problem som uppstått tycks mer bero på tidsbrist hos lärarna och är inte kopplade till tekniken och den webbaserade portföljen. Vi räknar också med att utvärderingarna av de inlämnande webbaserade portföljerna som kommer analyseras under våren kommer bidra med mer underlag.Ett tydligt resultat av pilotprojekten är att samarbetet mellan UPL och PIL har varit givande och bidragit till att nya perspektiv och lösningar har synliggjorts.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Creelman, Alastair, et al.
(författare)
-
Hållbara digitala konferenser : erfarenheter och möjligheter
- 2020
-
Ingår i: NU2020. - Stockholm. ; , s. 15-16
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Bland svenska myndigheter står Sveriges lärosäten för störst utsläpp av koldioxid från flygresor. För att minska vår klimatpåverkan och på grund av effekterna av coronavirusets spridning måste vi utveckla vår kompetens att genomföra både digitala konferenser och digitala möten. Dessutom ger digitala konferenser bättre möjligheter till inkludering och tillgänglighet för deltagare som annars inte hade kunnat delta på grund av avstånd, tidsbrist, ekonomi eller funktionsnedsättning. Hur skapar vi digitala möten och webbinarier med möjligheter till diskussion och kollaboration?Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU) har utvecklat ett koncept för digitala konferenser i samarbete med UKÄ och har nu genomfört två sådana konferenser om regeringsuppdraget om pedagogiskt utvecklingsarbete. Ambitionen har varit att inte bara erbjuda föredrag i plenum och utan också sociala aktiviteter, gruppdiskussioner och nätverkande. Konferenserna har genomförts med e-mötesverktyget Zoom som plattform. Den första konferensen hade över 500 registrerade deltagare och innehöll plenum- och parallella sessioner med interaktiva inslag som interaktiva frågor (polls), chatt och gruppdiskussioner. Dessutom erbjöd vi sociala aktiviteter under lunchen som virtuella lunchbord, mindfulness, pausgympa och en charmkurs på tyska, alla med entusiastiska deltagare. Utvärderingen var mycket positiv till mötesformen, framför allt de sociala inslagen, och de allra flesta hade inte deltagit alls om mötet hade ägt rum fysiskt i Stockholm. Experimentet visade att det går att skapa en digital konferens med sociala inslag och en gemenskapskänsla.Att arrangera en digital konferens kräver ett större inslag av interaktionsdesign än i fysiska konferenser. Det krävs noggrann planering, tydligt pedagogiskt fokus och digital koreografi för att skapa ett dynamiskt och engagerande flöde från plenumföreläsning till diskussioner i mindre grupper med tillhörande chatt, poll-frågor, kollaborativa dokument och arbetsytor. Deltagarna ska kunna känna sig som en del av en gemenskap och alla kan komma till tals via olika medier och uttrycksformer, vilket skapar en community of inquiry som kan fortsätta efter konferensens slut. Till detta behövs flera roller som moderator, chattmoderator, teknikansvarig, helpdesk, rumsvärdar mm.Workshopen vänder sig till alla som är intresserade av att utveckla digitala konferenser. Vi vill sprida erfarenheter från genomförda projekt, diskutera möjligheter och utmaningar i grupper samt blicka framåt mot nya tillämpningsområden utifrån följande frågor:- Hur skapar vi digitala möten som engagerar?- Hur arrangerar vi hybridkonferenser med deltagare på plats och via nätet?16- Hur kan digitala konferenser som koncept bidra till högskolepedagogisk utveckling eller användas som pedagogiskt verktyg?ReferenserGarrison, D. R., Anderson, T., & Archer, W. (2010). The first decade of the community of inquiry framework: A retrospective. The Internet and Higher Education, 13(1), pp. 5-9. https://doiorg.ezproxy.ub.gu.se/10.1016/j.iheduc.2009.10.003.SR, 21 mars 2019.https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7177692UKÄ Konferenser & seminarier. https://www.uka.se/om-oss/konferenser--seminarier/tidigare-konferenser--seminarier.html
|
|
| 5. |
- Dafgård, Lena, 1958-
(författare)
-
Application of video in language online courses in higher education.
- 2011
-
Ingår i: Conference report: International Conference on Languages, E-learning, and Romanian studies June 3-5, 2011 - on the Isle of Marstrand, Sweden..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- With the aim to get an overview of the use of video in online courses in higher education in Sweden, a national survey was conducted in 2009. The response rate was 50 % and the result included 746 teachers and 852 courses/programmes. Teachers, who had participated in further education or were experienced distance teachers, used video to a greater extent. Certain types of video were more frequently used in language courses than in online learning in general.
|
|
| 6. |
- Dafgård, Lena, Fil.dr. i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap, 1958-, et al.
(författare)
-
Att forska eller inte forska ... : Det är frågan för Högskolepedagogiska enheter vid svenska lärosäten
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Sveriges universitet och högskolor har i huvudsak tre uppdrag: 1) utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2) forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete, och 3) samverka med det omgivandesamhället och informera om sin verksamhet, samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta (Högskolelagen, 1992:1434, 1 kap. 2 § ). I § 3 står att: “Verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning” (Högskolelagen, 1992:1434, 1 kap.) Huruvida forskning ska bedrivas på högskolepedagogiska enheter har diskuterats under lång tid (HSV, 2006:54 R). Viktigt är att medarbetare vid högskolepedagogiska enheter kontinuerligt diskuterar utveckling av och målet för verksamheten. Det har blivit allt vanligare med krav på doktorsexamen föranställning på högskolepedagogiska enheter, vilket bidragit till att andelen disputerade medarbetare har ökat (Karlsson, Fjellström, Lindberg-Sand, Scheja m.fl., 2017). Dessa vill gärna forska, vilket gör att många enheter har svårt att rekrytera kunniga och erfarna pedagogiska utvecklare med doktorsexamen. Ett argument emot forskning är enligt flera rektorer att enheterna finansieras i högre eller lägre av lärosätena själva.Verksamheten vid de högskolepedagogiska enheterna är vanligtvis inriktad mot att bedriva kurser och andra kompetenshöjande insatser för att öka lärares pedagogiska skicklighet, vilket ska ge nöjdare studenter och högre genomströmning. En annan, minst lika viktig del av verksamheten är att kontinuerligt utveckla undervisningen och för det krävs att medarbetarna vid de högskolepedagogiska enheterna får möjligheter till forskning, i linjemed § 3 ovan (Högskolelagen, 1992:1434, 1 kap.). Eftersom det finns kursdeltagare som ser enheternas kurser som ett “nödvändigt ont” och att verksamheten felaktigt uppfattas som enbart stöd- eller kursverksamhet skulle en forskningsbaserad verksamhet kunna bidra till en attitydförändring beträffande vad högskolepedagogik kan bidra med. En del kollegor, som genomför högskolepedagogisk utbildning, ifrågasätter också kursernas relevans oc hlegitimitet, eftersom undervisningsmetoderna inte har beforskats av dem som undervisar på kurserna. Det uppstår därför ett glapp mellan forskning och utbildning, tvärtemot ambitionen enligt § 3 ovan (Högskolelagen, 1992:1434, 1 kap.). UKÄ:s kartläggning om pedagogisktutvecklingsarbete visar att det finns ett behov av nationella insatser för att stödja högskolepedagogisk utveckling och forskning på det högskolepedagogiska området (UKÄ,2019). Även Standards and guidelines for quality assurance in the European Higher Education Area (ESG) visar att sambandet mellan utbildning och forskning behöver stärkas för att uppnå ett kontinuerligt kvalitetsarbete (ESG, 2015). Även Karlsson m.fl. (2017)understryker att om pedagogiska utbildning och utveckling ska ske på vetenskaplig grund, måste medarbetarna på de högskolepedagogiska enheterna också få möjlighet att forska. Författarna föreslår statliga medel och ett gemensamt ökat ansvar både från staten och lärosätena för att möjliggöra forskning inom högskolepedagogiska verksamheter (Karlsson m.fl., 2017). Trots detta ingår inte forskning i tjänsten vid de flesta av de högskolepedagogiska enheterna, vilket har både organisatoriska och ekonomiska orsaker (Stigmar & Edgren, 2014). Lärosätenas uppdragsbeskrivning för enheternas arbete visar också på en variation som går alltifrån att erbjuda pedagogiskt stöd till att arbeta med pedagogisk utveckling och forskningsbaserad verksamhet. Flera enheter anammar agendan om det akademiska lärarskapet som inkluderar främst pedagogisk meritering och utvecklingsarbete utfört av den enskilde lärare i samspel med sitt lärarkollegium (Bolander Laksov & Scheja, 2020). Med tanke på att enheterna i högre eller lägre grad finansieras av lärosätet prioriteras kursverksamhet och kompetenshöjande insatser som gör undervisandemedarbetare bättre på jobbet.Syftet med detta seminarium är att diskutera relationen mellan undervisning och forskning vid högskolepedagogiska enheter för att utforma en forskningsbaserad verksamhet och hur villkoren behöver förändras för att möjliggöra pedagogisk utveckling. Den övergripandefrågan som samlar deltagare till seminariet lyder:Hur kan de högskolepedagogiska enheternas uppdrag och villkor förändras för att möjliggöra forskningsbaserad verksamhet och pedagogisk utveckling?Lena Dafgård (Högskolan Dalarna) och Urban Carlén (Högskolan Väst) kommer i seminariets inledning problematisera hur det är genomförbart att iscensätta forskningsbaserad verksamhet vid de högskolepedagogiska enheterna. Utgångspunkt för diskussionen, tillsammans med de särskilt inbjudna företrädare för högskolepedagogik och i dialog med auditoriet, är frågorna om vad, hur, varför, för vem, med vilka, var och när forskning och pedagogisk utveckling kan ske.Referenser:Bolander Laksov, K. & Scheja, M. (2020). Akademiskt lärarskap. SULF:s skriftserie XLII. Stockholm: Sveriges universitetslärare och forskare.ESG (2015). Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area. Brussels, Belgium. Tillgänglig:https://enqa.eu/wp-content/uploads/2015/11/ESG_2015.pdfHSV (2006). Lärosätenas arbete med pedagogisk utveckling, 2006:54 R. Stockholm:Högskoleverket. Tillgänglig:https://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e28b1/1487841897399/0654R.pdfHögskolelagen (1992:1434). Tillgänglig:http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag19921434_sfs-1992-1434Karlsson, S., Fjellström, M., Lindberg-Sand, Å., Scheja, M., Pålsson, L., Alvfors, J. & Gerén,L. (2017). Högskolepedagogisk utbildning och pedagogisk meritering som grund för detakademiska lärarskapet. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Tillgänglig:https://suhf.se/publikationer/rapporter/Stigmar, M., & Edgren, G. (2014). Uppdrag för och organisation av enheter för pedagogiskutveckling vid svenska universitet. Högre utbildning, 4(1), 49-65.
|
|
| 7. |
- Dafgård, Lena, 1958
(författare)
-
Desktop conferencing in distance higher education
- 2014
-
Ingår i: ICED 2014 Educational Development in a Changing World, June 2014, KI, Stockholm, Sweden: Abstracts.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In recent years, desktop conferencing tools with video and audio have emerged, e.g. Skype and Adobe Connect. In order to get an overview of the use of desktop conferencing, a national whole population survey was conducted in higher distance education. The results indicate that amazingly few teachers have experience of using desktop conferencing, but those who use it, utilise its special features.
|
|
| 8. |
- Dafgård, Lena, 1958
(författare)
-
Digital Distance Education – A Longitudinal Exploration of Video Technology
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The context of this thesis is digital distance education. Distance education has developed from correspondence courses, based on letters sent by mail between student and teacher, to digital distance education with interactive video classes from anywhere, as long as a computer/tablet/smartphone and an Internet connection are available. The development of technology, particularly with the introduction of the Internet, has completely changed the possibilities for teaching, learning, interaction, and communication at a distance. Many technologies can be used in distance education, but this thesis aims to: Better understand the possibilities and limitations of video in digital distance higher education. The research has three elements of analysis: 1) video technology, 2) distance courses, and 3) distance teachers. Each allows a focus on how distance courses with video are designed and on teachers’ perspectives on the use of video in distance education. The first focus on course design is examined through two research questions. RQ1 asks, How is digital video used in distance higher education? When teachers design distance courses with digital video; a) which categories of video are used or not used? b) how much are these categories used? c) why are they used or not used? And d) how are they used? Complementing RQ1, RQ2 asks, How do course designers respond to the possibilities and limitations of video for distance higher education? Addressing the second focus of the thesis on teacher perspectives, RQ3 asks, What are the teacher’s attitudes and perceptions about the use of digital video in distance higher education? With a comprehensive literature review as a foundation, the results of this thesis include a classification system with two main categories; recorded and live video that is developed and used to orient an empirical investigation. The data for this investigation was collected through a national web-based questionnaire. Then, based on the survey, a specific higher education institution was selected for an interview study with teachers using video conferencing in distance courses in Teacher education. Interaction and communication are central concepts in this thesis, and the analytical lens combines the socio-cultural perspective and the theory of affordances. The results indicate that across types, video is mostly used as a supplement to other resources. Further, a correspondence is found concerning, on the one hand, teachers’ experience of distance education and participation in in-service training, and on the other hand, their use of video in teaching. In general, the most reported reasons why teachers do not use video are that it does not bring anything and takes too much time. Many of the constraints that teachers perceive are related to time; e.g. competition between an ambition to teach according to a student-centred approach but also a strong feeling of responsibility of delivering content to students. The technology of video has the affordances of mediating a teaching and learning environment similar to the one in the classroom, but conditions such as large groups or many students and the difficulty of perceiving non-verbal signals through video, affect the communication situation negatively and reduce possibilities of interaction. As a systematic study investigating the mainstream use of technology and media, this thesis contrasts with many other studies, which are often relatively small and local in nature, conducted by enthusiastic teachers investigating the use of one specific technology. The results show how the mainstream use of technologies such as video change conditions for distance teaching and influence how we think and interact with others and our environment.
|
|
| 9. |
- Dafgård, Lena, 1958-
(författare)
-
Distance Teacher's Professional Development - Why, What, and How? : Why is it so important with teacher professional development in distance learning?
- 2007
-
Ingår i: <em></em>Real learning in virtual worlds..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Teaching distance courses is something totally different from teaching in the classroom and the dif-ference is often underestimated. Unfortunately, it is not unusual that teachers start teaching in distance education without having profound knowledge of what distance learning is, without necessary train-ing, and experiences that is needed according to several authors (Dippe & Zackrisson, 2006; Holmberg, 2006). Holmberg writes that a “trial-and-error” behaviour has been in practise and too of-ten, an ordinary campus course is simply moved into the new framework without important and nec-essary alterations. The result has been “double drop-outs”, i.e. students drop out of badly planned courses and teachers reject working with distance courses without realizing the complexity of the pro-ject they have participated in. Dippe and Zackrisson (2006) have studied a teacher training program for un-qualified teachers in Sweden, the SÄL-program, and have found that here are significant dif-ferences between campus education and distance education within the program. The authors argue that distance learning within the SÄL-program is based on the conclusion that the competence needed for distance teaching is the same as for teaching campus courses. Hedestig (2002) supports Holmberg’s opinion that teachers too often lack the necessary qualifications for teaching distance courses and that they seldom get professional development within the field and therefore, are reduced to trying to figure out how to manage this new situation on their own. It is only natural that teachers in this situation try to keep to as safe ground as possible, i.e. they tend to choose solutions they are fa-miliar with, e.g. moving the classroom teaching to video conferences.
|
|
| 10. |
|
|
