| 1. |
- Dag, Munir, et al.
(författare)
-
Can they work it out and do they get any satisfaction? : Young Swedish physically disabled men's and women's work involvement and job satisfaction
- 2010
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research. - London : Routledge. - 1501-7419 .- 1745-3011. ; 12:4, s. 287-303
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, results are reported from a study of what value young (20-35 years) disabled men and women ascribe to a job and the job satisfaction they have. Data for the study were collected via a survey questionnaire. The results show that both the men and the women attach great psychosocial value to work and that they have a high level of job satisfaction. The results also show that the men tend to ascribe higher economic value to paid work than the women do and that the women ascribe a higher psychosocial value to paid work than the men. Finally, there is a discussion of the conclusions that can be drawn from the results of the social policy measures taken for men and women in the group in question.
|
|
| 2. |
- Dag, Munir, 1968-, et al.
(författare)
-
Employment officers' assessments of employment prospects for persons with physical disability : Structural discrimination on the basis of gender and country of birth
- 2016
-
Ingår i: Disability Studies Quarterly. - : Brandeis University. - 1041-5718 .- 2159-8371. ; 36:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article concerns employment officers' assessments of persons with physical disabilities. The aim was to investigate the assessments made by employment officers of the motivation and ability to obtain, keep, and successfully perform a job, when young women and men, of Swedish and foreign country of birth, seek employment. The study is qualitative and data were collected via interviews supported by the vignette method. The respondents were eight employment officers working in employment offices in a large and a medium-sized municipality in Sweden. The results show that the employment officers assess the job seekers born in a foreign country (Iran) as less motivated to find a job and less motivated to work compared to those born in Sweden. The results also show that the applicants born in a foreign country are recommended to seek less-qualified jobs, and that women born in Sweden are recommended for more professional assistance and support to further education than other applicants. The study reveals the existence of negative ethnic discrimination in employment officers' assessments of employment prospects for persons with physical disabilities and indicates that improvements may be needed in the officers' understanding of how unconscious stereotypical expectations concerning disabilities, gender and ethnicity can affect their assessments and decisions. It is suggested that careful consideration should be given to whether pedagogic models that have been used in other contexts, for instance education, could be used as a complement in the management of cases in order to detect biases in assessments.
|
|
| 3. |
- Dag, Munir, et al.
(författare)
-
Experiences of using Bestic, an eating aid for people with intellectual disabilities
- 2017
-
Ingår i: Journal of Intellectual Disability. - : SAGE Publications. - 1744-6295 .- 1744-6309. ; 21:1, s. 87-98
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article reports on the results of a pilot study exploring whether and how the meal situations of persons with intellectual disabilities (PWIDs) in need of help and support during meal situations were affected by an eating aid. This article also analyzes how PWIDs and their assistants perceived their experiences of using an eating aid during meal situations. Data for the study were collected in interviews with PWIDs and their assistants. The results are presented in five themes: independence in the meal situation, motivation to use the eating aid, functions of the eating aid, social aspects of using the eating aid, and design corresponding to intellectual disability. The eating aid’s function, user-friendliness, and the assistants’ attitudes appear to be crucial for using the eating aid. Another important aspect is the introductory and training phase, which must be fundamentally adapted to suit the PWIDs ability to learn and understand. When these aspects are controlled, the eating aid can be a tool for increased independence during meal situations for PWIDs who are unable to move their arms or hands.
|
|
| 4. |
- Dag, Munir, 1968-
(författare)
-
Unga människor med rörelsehinder : förankring, marginalisering och social exkludering
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the thesis was to describe the specific barriers young people with disabilities experience in their ambition to get a job. The aim was also to investigate how these young people’s social and economic situation has been affected by their disability. The results are based on two reports: one qualitative, consisting of interviews with 12 individuals with physical disabilities, and one quantitative in the form of a questionnaire answered by 706 persons. In the case of the questionnaire, the response rate was 48 per cent. Both reports are based on the same criteria, namely, that the respondents should have a physical disability, be 20–35 years of age and be participating in some form of employment policy program. The results from both studies show that individuals with physical disabilities encounter different types of barriers on the labour market, which can be categorised as being either at the individual level or at the social level. The barriers at the individual level are low education, long-term unemployment, grave physical disability and lack of work experience. The barriers identified at the social level are primarily poorly adapted workplaces, a too high working pace, employers’ negative attitudes, insufficient knowledge of the competence of disabled persons and an overly generous social welfare system. All these factors constitute a direct obstacle to employing persons with a physical disability. The results from the interview study show that the respondents have few social relations. The majority of the respondents have social intercourse solely with family members or parents. Most of the respondents in the questionnaire study state that they have frequent social relations with friends and acquaintances. Both the interview study and the questionnaire study reveal that the respondents’ financial position has worsened as a result if their physical disability. Conclusions that can be drawn from this thesis are that young people with physical disabilities encounter different barriers in their attempts to get a job and to maintain social relations. Based on the results, some of the respondents can be regarded as being socio-economically marginalised.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Dag, Munir, 1968-
(författare)
-
Unga människor med rörelsehinder utanför arbetsmarknaden : om barriärer, sociala relationer och livsvillkor
- 2003
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien har varit att beskriva de specifika barriärer som individer med rörel-sehinder i åldrarna 20-35 år upplever att de möter i sin strävan att komma in på arbets-marknaden. Syftet har också varit att beskriva individernas livssituation under arbets-löshet och jämföra detta med livssituationen i någon form av sysselsättning. Metoden som har använts är kvalitativ, intervjuer med 12 individer med rörelsehinder.Resultaten från intervjuerna visar att individer med rörelsehinder möter barriärer inom olika områden. Barriärerna uppkommer via ett komplext samspel mellan den so-ciala och fysiska miljön, regelsystemen och individen. Studien tyder på olika orsaker till att individer med rörelsehinder möter barriärer i sina försök att få arbete. Exempel på sådana hinder är själva funktionshindret, graden av anpassning i den fysiska miljön, samhällets fördomar och rådande lagar. Utifrån detta har studien kunnat särskilja tre huvudkategorier av barriärer - individrelaterade, miljörelaterade och regelrelaterade.Resultatet visar att barriärer på individnivå är låg utbildning, avsaknad av yrkeserfa-renhet, lång period av arbetslöshet och dåliga kunskaper i regelsystemet. Ytterligare barriärer på individnivå är låg motivation att söka arbete.De miljörelaterade barriärer som identifieras är främst dåligt anpassade arbetslokaler, avsaknad av tekniska hjälpmedel och dåligt fungerade färdtjänst, bristande information samt rådande attityder om funktionshindrade i samhället. Dessa aspekter innebär di-rekta hinder för anställning av rörelsehindrade.Studien tyder också på att regelsystemen kan fungera som barriärer. Dels uppger un-dersökningsgruppen att de har bristande kunskaper i gällande regler, dels uppges att det inte är lönsamt att arbeta, eftersom inkomsten inte förbättras med ett arbete.
|
|
| 8. |
- Dag, Munir, 1968-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av IRIS - Intensiv rehabilitering i samverkan
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar en utvärdering av Intensiv rehabiliterande insatssamordning (IRIS) utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt och uppnå effektiviseringar i verksamheten. Inriktningen på projektet är att följa upp, ompröva och se över behovet av tidigare beviljade insatser hos brukare med omfattande behov. Projektet har flera mål, där ett av dem utgör grunden för denna utvärdering: att implementera ett rehabiliterande förhållningsätt hos biståndshandläggare och uppnå effektiviseringar.Som underlag för utvärderingen har intervjuer genomförts med sju personal och en brukare. I intervjuerna med personal framkommer att det inte finns någon gemensam definition på vad självständighet innebär på de olika gruppboendena. Avsaknad av en gemensam definition leder ibland till att personal arbetar med brukarna på olika sätt. En del försöker så långt möjligt få brukarna att själva utföra olika vardagssysslor, medan andra i högre grad utför vardagssyssloråt brukarna, mycket på grund av att det blir smidigare och arbetet görs snabbare.Av personalens uttalanden framgår att brukarna har möjlighet till egna val när det gäller olika vardagssysslor, trots få alternativ att välja på. Vid städinsats får brukarna oftast välja mellan två tider då städning skall genomföras. Brukaren får däremot inte möjlighet att välja bort städningen. Av personalens uttalanden framgår att de är positiva till insatsen IRIS. Insatsen IRIS styrka är att det genomförs som ett samverkansprojekt där kommunens alla professioner samarbetar för att få en bild av brukarens behov. Personalen upplevde även IRIS som användbar insats med brukarna. IRIS blir ett stöd att få brukare mer självständiga, dvs. att klara av olika vardagssysslor själva. Av samtalen med personal framgår även att de flesta upplevde kontakten med kvalitetssamordnarna som positiv och givande. Det genomfördes även intervju med en brukare. Även brukaren upplevde insatsen IRIS som positiv. Brukaren upplevde en högre grad av självständighet med hjälp av insatsen IRIS. Med hjälp av insatsen IRIS klarar brukaren av att genomföra fler vardagssysslor själv.Rapporten inleds med en kort bakgrund med syfte, en genomgång av tidigare forskning om personer med funktionsnedsättning, teoretisk referensram om normaliseringsprincipen, social inkludering, social exkludering och self-efficacy (tilltro till den egna förmågan) och ett metodavsnitt. Därefter följer en redovisning av resultatet, diskussion, och en slutsats med några förbättringsförslag.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lindberg, Daniel, et al.
(författare)
-
Viktig Intressant Person (VIP) i användning - En resultatutvärdering med programteoretisk ansats
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar resultaten från en utvärdering av det våldsförebyggande programmet Viktig intressant person (VIP). VIP är ett strukturerat målgruppsanpassat utbildningsprogram med pedagogiska inriktning som bedrivits i Eskilstuna kommun sedan 2014. Insatsen utgör en arbetsmetod som har utvecklats för att hjälpa personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Målgruppen för insatsen kvinnor och män som har insatser med stöd av Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om stöd och service (LSS). Syftet med VIP-insatsen är att minska våldsutsattheten för denna grupp genom att ge dem det stöd de behöver och har rätt till.Utvärderingens övergripande syfte kan konkretiseras i tre delar. Del ett att undersöka; giltigheten i VIP-programmet, det vill säga insatsens programteori. Del två att undersöka hur insatsen genomförts, det vill säga programtroheten i insatsen. Del tre att utvärdera programmets resultat, det vill säga om deltagande i VIP leder till positiv förändring avseende psykisk hälsa, utsatthet för våld och Känsla av sammanhang (KASAM).Utvärderingen har genomförts under perioden hösten 2016 till våren 2018 genom en kombination av olika utvärderingssteg. Det första steget utgörs av ett programteoretiskt arbete och en forskningsöversikt. Fokus i forskningsöversikten har varit på vilka våldspreventiva insatser som finns för gruppen samt vilken förändringspotential dessa har. Det andra steget består i att studera insatsen programtrohet. Det tredje steget har sökt fånga den förändring som sker för brukarna före (T1) och efter (T2) insatsens genomförande. Detta har skett genom att med hjälp av skattningsskalor göra mätningar av KASAM, psykisk hälsa och utsatthet för våld- och konflikter. Utöver detta har även semistrukturerade kvalitativa intervjuer kring upplevda förändringar i relation till de nämnda områdena genomförts med brukarna.Utvärderingens empiriska underlag utgörs av skattningar och intervjuer före- och efter insatsen med totalt 26 brukare, två intervjuer med skaparna av programmet, sex intervjuer med VIP-ledare samt material hämtade från tre forskningsseminarier som genomförts med VIP-ledare, styrgruppen för VIP samt andra intressenter.Det empiriska underlaget för utvärderingen är relativt begränsat för att i alla avseenden, kunna säkerställa förändringar som sker hos brukarna. När det gäller KASAM visar resultatet emellertid att det sker signifikanta förändringar till det bättre för brukarna. Resultaten är inte lika tydliga när det gäller deltagarnas psykiska hälsa. När det gäller detta område är emellertid ett viktigt resultat att för de deltagare som innan insatsen hade måttlig till hög3grad av psykisk ohälsa så minskade denna efter insatsen. Förändringar i relation till våld och konflikter visar en likande tendens som psykisk hälsa. Även i detta hänseende sker en positiv förändring. Resultatet bygger på ett begränsat antal brukare vilket gör att de förändringar som sker i relation till psykisk ohälsa samt våld och konflikter inte går att säkerställa statistiskt. Det tydligaste tecknet på att det skett en positiv förändring för brukarna erhålls när resultaten från samtliga tre undersökta områden (KASAM, psykisk hälsa samt våld- och konflikter) summeras. Resultatet visar då att samtliga brukare fått en positiv utveckling på minst ett av de nämnda områdena och att merparten av deltagarna fått en positiv förändring på flera av dem. Det finns också brukare som visar en negativ utveckling över tid. Exempelvis uppger några av brukarna att den psykiska ohälsan ökat över tid. Det finns flera olika förklaringar till att det sker en negativ utveckling för några brukare över tid men det mesta pekar på att detta inte kan hänvisas till insatsen.Utvärderingen belyser vidare insatsen programteoretiska antaganden. När det gäller dessa dras slutsatsen att programmet har en rimlig logiskt-teoretisk utgångspunkt som följs genom hela dess genomförande. I förhållande till programteorin identifieras emellertid även behovet av att ytterligare tydliggöra insatsen teoretiska antagande. Programtroheten i programtroheten belyses också i utvärderingen. Resultatet av detta arbete tyder på en hög grad av följsamhet, det vill säga att andel centrala behandlingsmoment (kärnkomponenter) som genomförs med skicklighet och noggrannhet. Denna slutsats gäller för merparten av de totalt 12 lektionerna. Några lektioner visar på lägre grad av följsamhet. För dessa utbildningstillfällen finns det således möjlighet att ytterligare förbättra följsamheten.Den sammantagna bedömningen av utvärderingen är att våldspreventionsprogrammet VIP skapat en positiv utveckling för deltagarna. Förutom att insatsen visar att Känslan av sammanganhang ökat signifikant vittnar flertalet brukare om både kunskapsmässig, attitydmässiga och beteendemässiga förändringar som ett direkt resultat av insatsen. I det fall det sker en negativ utveckling för brukarna är det möjligt att hänvisa detta till insatsen.Samtidigt som detta sägs kan det emellertid konstateras att det föreligger ett behov av fortsatt kunskapsutveckling, genom systematisk uppföljning och utvärdering av VIP-insatsen.
|
|
