| 1. |
- Ericsson, Olle, et al.
(författare)
-
Clinical validation of a novel automated cell-free DNA screening assay for trisomies 21, 13, and 18 in maternal plasma.
- 2019
-
Ingår i: Prenatal diagnosis. - : Wiley. - 1097-0223 .- 0197-3851. ; 39:11, s. 1011-1015
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To evaluate clinical performance of a new automated cell-free (cf)DNA assay in maternal plasma screening for trisomies 21, 18, and 13, and to determine fetal sex.Maternal plasma samples from 1200 singleton pregnancies were analyzed with a new non-sequencing cfDNA method, which is based on imaging and counting specific chromosome targets. Reference outcomes were determined by either cytogenetic testing, of amniotic fluid or chorionic villi, or clinical examination of neonates.The samples examined included 158 fetal aneuploidies. Sensitivity was 100% (112/112) for trisomy 21, 89% (32/36) for trisomy 18, and 100% (10/10) for trisomy 13. The respective specificities were 100%, 99.5%, and 99.9%. There were five first pass failures (0.4%), all in unaffected pregnancies. Sex classification was performed on 979 of the samples and 99.6% (975/979) provided a concordant result.The new automated cfDNA assay has high sensitivity and specificity for trisomies 21, 18, and 13 and accurate classification of fetal sex, while maintaining a low failure rate. The study demonstrated that cfDNA testing can be simplified and automated to reduce cost and thereby enabling wider population-based screening.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Rudman, Ann, et al.
(författare)
-
Sjuksköterskor i frontlinjen av COVID-19 pandemin : vilka blev konsekvenserna? Teknisk rapport om enkät och datainsamling
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport summerar datainsamlingen som genomfördes av SCB (Statistiska centralbyrån) i projektet ”Sjuksköterskor i frontlinjen av COVID-19 pandemin: Vilka blev konsekvenserna?”. Projektet är finansierat av AFA försäkring (Diarienr 200311). I kapitel 1 beskrivs bakgrund till LUST (Longitudinell Undersökning om Sjuksköterskors Tillvaro) studien. I kapitel 2 beskrivs studien utifrån design, rekrytering och datainsamling. I kapitel 3 redovisas översikt över innehållet i enkäten som skickades ut studiedeltagarna. Projektet bedrivs på Högskolan Dalarna och inom ramen för Petter Gustavssons forskargrupp vid Karolinska Institutet.Sjuksköterskor har varit i frontlinjen av COVID-19-pandemin och de stressorer som de utsatts för i sitt arbete inom hälso- och sjukvården kan orsaka hälsoproblem. I föreliggande projekt har en nationell kartläggning av sjuksköterskors arbetssituation och hälsa under COVID-19 pandemin gjorts. Undersökningen är gjord utifrån de tre sjuksköterskekohorter som följts inom ramen för LUST-studien sedan 2002 (Gustavsson et al., 2013; Rudman, Hörberg, et al., 2020; Rudman et al., 2010). I LUST-studien har närmare 4500 sjuksköterskestudenter följts med uppföljande enkäter från deras utbildningstid 11 till 15 år efter examen. En uppföljande enkätundersökning genomfördes i september 2021 till januari 2022 vilket motsvarar 15 till 19 år efter examen. En speciellt anpassad enkät med relevans och aktualitet för arbetet under pandemin hade utvecklats gemensamt med forskare som har expertis gällande sjuksköterskor i olika verksamheter som belastats under COVID-19 pandemin. Enkäterna besvarades när pandemin pågått i ungefär ett år och nio månader.I samarbete med SCB har datainsamlingen genomförts som en postenkät med påminnelser och med möjlighet att besvara frågorna online. Svarsfrekvensen för enkätstudien blev 57% för hela undersökningen (för samtliga kohorter), vilket bedöms vara en hög svarsfrekvens med tanke på hur belastad sjuksköterskekåren har varit under COVID-19 pandemin.
|
|
| 6. |
- Smedberg Bondesson, Anna, et al.
(författare)
-
”Vi snakker bare litt om porno” : Multimodal och platsorienterad analys av rumsligt gestaltade affekter i Sesam Sesam av Gro Dahle och Kaia Dahle Nyhus
- 2023
-
Ingår i: Litteraturdidaktik och känslor. - : Stockholm University Press.
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kännetecknade för Gro Dahles bilderböcker är att de inte värjer sig för att gestalta komplexa och kontroversiella teman. Agnes-Margrethe Bjorvand menar i sin analys av boken Sinna mann (2003) att Dahle bidragit till att förnya bilderboksgenren:”[w]hat is new, however, is that such a concrete presentation of physical abuse and violence inside the home finds its way into picturebooks intended to be read to and by relatively small children” (2010, s. 217). Därutöver finns det inte sällan i bilderböckerna en problematiserande ansats som erbjuder flera tolkningsvägar. Ett exempel är Snill (2002) av Dahle (text) och Svein Nyhus (bild) där problemställningen kretsar kring flickan Lussis frigörelse från att inledningsvis vara en snäll, tyst och osynlig tyst flicka till att bli en individ med egen vilja. Eva Maagerø och Guri Lorentzen Østbye (2017) resonerar kring hur Snill i första hand gestaltar Lussis frigörelse men att den avslutande bilden också signalerar andra barns, till exempel pojkars, behov av frigörelse, vilket även är en slutsats som Alfredsson (2021) drar. I föreliggande studie är det Sesam Sesam (2017) av Gro Dahle (text) och Kaia Dahle Nyhus (bild) som är i fokus. Berättelsen handlar kortfattat om hur pojken Al blir påkommen av sin mor när han tittar på pornografi på nätet, moderns reaktion och samtalet mellan Al och hans storebror Kas om vad porr egentligen är. Precis som i Snill och Sinna mann gestaltas ett brett känsloregister ur barnets perspektiv. Ämnet är känslomässigt komplicerat och berättelsen visar hur olika typer av affekter i Silvan S. Tomkins definition som exempelvis nyfikenhet, avsmak och skam, kan ta sig uttryck. I denna artikel är syftet att visa hur Dahles text och Kaia Dahle Nyhus illustrationer samspelar och skapar ett expressivt formspråk genom att framhäva, tona ned eller problematisera olika affekter (Nathanson 1992; Tomkins 1995). Vidare kommer vi att diskutera vilka litteraturdidaktiska möjligheter vår analys rymmer. Detta resonemang är samtidigt en vidareutveckling av ett redan påbörjat projekt med syftet att undersöka möjligheterna med att fläta samman litteraturvetenskapliga och språkvetenskapliga analysmetoder i undervisningen vid svensklärarutbildningen (Dahl & Smedberg Bondesson 2021). Den visuella analysen rymmer tre delar: ideationell, textuell och interpersonell betydelse. Ideationell betydelse avser här det Kress & van Leeuwen benämner narrativa processer och de frågor vi ställer är: Vad händer i bilden och hur gestaltas det? Textuell analys innebär en kartläggning av hur de avbildade är relaterade till varandra i fråga om avstånd och storlek och de betydelser som samspelen mellan de avbildade ger uttryck för. Vi tar fasta på aspekterna avgränsning och sambandsskapande, samt avstånd, visuellt rim och kontrast (Kress & van Leeuwen, s. 201ff). Den interpersonella analysen handlar om de sociala relationer människor etablerar visuellt. Här fokuserar vi på hur bruk av färg realiserar interpersonell betydelse som glädje, sorg, ilska eller rädsla med hjälp av aspekterna färgmättnad, modulation och differentiering (Kress & van Leeuwen, s. 232ff). Vidare kommer vi i analysen och tolkningen med mer litteraturvetenskapliga anspråk att använda tre topi-begrepp, nämligen Bakhtins kronotopi, främst tröskelkronotopin, Foucaults heterotopi, samt lingvistikens diatopi-begrepp, omformulerat och omdefinierat för att tjäna litteraturvetenskapliga syften. Atle Krogstads artikel ”The family house chronotope in three picturebooks by Gro Dahle and Svein Nyhus: idyll, fantasy, and threshold experiences” (2016) konstaterar att familjehuset är den primära scenen för händelserna i Dahles och Nyhus bilderboksuniversum. Vi instämmer med Krogstad i detta liksom i påståendet att Dahles och Nyhus bilderboksberättelser kan betraktas som just tröskelstudier som utforskar, förtydligar och tänjer ut det tillfälle och den tidpunkt då barnet förändras och blir synligt i den vuxna världen. Bakhtins tröskelkronotopi gestaltar existentiellt avgörande förändringar, medan Foucaults heterotopi erbjuder en motplats som ställer övriga världen på ända (Bachtin 1991, s. 157; Foucault 2008, s. 252 f.). Smedberg Bondessons diatopi häver klaustrofobin och innebär en öppning mellan den inre och den yttre världen, en genomsläpplighet och vidgning mot universums oändlighet, i fantasin såväl som i verkligheten (Smedberg Bondesson 2014, s. 50; 2017, s. 208; 217 f; 2018, s. 75). Analysen visar hur visuella val som rör narrativa processer, samband och avstånd samt interpersonella aspekter av färg såsom färgmättnad, differentiering och kontrast förstärker och förtydligar såväl materiella (yttre) som mentala (inre) dimensioner av den skrivna berättelsen. Starka affekter som avsmak, nyfikenhet och skam men också den nödvändiga tryggheten, känslan av att dela världen med någon, det ömsesidiga förtroendet som förutsättning för att klara av att reglera affekterna, kan urskiljas i berättelsens dramaturgi. En slutsats är att Kress & van Leeuwens modell möjliggör en detaljerad multimodal analys av olika affekter i en bilderbok som Sesam Sesam – och vidare ger detta en fingervisning om att man med fördel torde kunna kombinera en litteraturvetenskaplig/litteraturdidaktisk analys med en språkvetenskaplig/sociosemiotisk. Denna kombination är intressant ur många perspektiv, inte minst ett didaktiskt och svenskämnesperspektiv med tanke på hur språk- och litteraturdelen många gånger behandlas som skilda entiteter i klassrummet. Vidare står det i läroplanen att elever ska arbeta med ”texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.” Här kan man tillägga bilderböcker. Den nordiska bilderboken utmärker sig nämligen på så vis att den inte uteslutande riktar sig till småbarn. Författare som till exempel Gro Dahle eller danskarna Oskar K och Dorte Karrebæk har visat hur gränsen mellan barn- och ungdomslitteratur samt vuxenlitteratur kan tänjas och problematiseras. Referenser Alfredsson, J. (2021). Den poetiska zonen. Poesins performativa potential i bilderböcker for barn. Samlaren. Tidskrift för forskning om svensk och annan nordisk litteratur årgång 142. Bachtin, M. (1991). Det dialogiska ordet. Översättning Johan Öberg. Gråbo: Anthropos. Bjorvand, A-M. (2010). Do Sons Inherit the Sins of Their Fathers? An Analysis of the Picturebook Angry Man. In T. Colomer, B. Kümmerling-Meibauer & C. Silva-Diaz (eds.), New Directions in Picturebook Research. New York & London: Routledge. Dahle, G & Dahle Nyhus, K. (2017). Sesam Sesam. Oslo: Cappelen Damm. Dahl, C. & Smedberg Bondesson, A. (2021). Skönlitteraturens språk – Det dubbla perspektivets möjligheter vid textanalys. Educare nr 2. Foucault. M. (2008). Diskursernas kamp. Översättning Jonas (J) Magnusson. Thomas Götselius & Ulf Olsson (eds). Stockholm/Stehag: Symposion. Kress, G. & van Leeuwen, T. (2006). Reading Images. The Grammar of Visual Design. New York & London: Routledge. Krogstad, A. (2016). The family house chronotope in three picturebooks by Gro Dahle and Svein Nyhus: idyll, fantasy, and threshold experiences. Barnelitterært Forskningstidsskrift. Nordic Journal of ChildLits Aesthetics, 7:1, 26040, DOI: 10.3402/blft.v7.26040. Maagerø, E. & Lorentzen Østbye, G. (2017). What a Girl! Fighting Gentleness in the Picture Book World. An Analysis of the Norwegian Picture Book What a Girl! by Gro Dahle and Svein Nyhus. Children’s Literature in Education nr 48. Nathanson, D. L. (1992). Shame and pride. Affect, sex and the birth of the self. New York & London: Norton. Smedberg Bondesson, A. (2014). Ditt språk i min mun. Grannspråkets glädje och gagn. Göteborg & Stockholm: Makadam. Smedberg Bondesson, A. (2017). Through the land of lagom in literature. Passing small towns in middle Sweden. Steven P. Sondrup & Mark B. Sandberg (eds.), Nordic Literature. A Comparative History. Volume I: Thomas A. Dubois & Dan Ringgaard (eds), Spatial Nodes. Amsterdam & Philadelphia: John Benjamins. Smedberg Bondesson, A. (2018). Gösta Berling på La Scala. Selma Lagerlöf och Italien. Göteborg & Stockholm: Makadam. Tomkins, S. S. (1995). Exploring affect. The selected writings of Silvan. S. Tomkins. Virginia E. Demos (eds). Cambridge: Cambridge University Press.
|
|
| 7. |
- Bokenberger, Kathleen, et al.
(författare)
-
Association between sleep characteristics and incident dementia accounting for baseline cognitive status : A prospective population-based study
- 2017
-
Ingår i: The journals of gerontology. Series A, Biological sciences and medical sciences. - : Oxford University Press. - 1079-5006 .- 1758-535X. ; 72:1, s. 134-139
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: While research has shown that sleep disorders are prevalent among people with dementia, the temporal relationship is unclear. We investigated whether atypical sleep characteristics were associated with incident dementia while accounting for baseline cognitive functioning.Methods: Screening Across the Lifespan Twin Study (SALT) participants were 11,247 individuals from the Swedish Twin Registry who were at least 65 years at baseline (1998-2002). Sleep and baseline cognitive functioning were assessed via the SALT telephone screening interview. Data on dementia diagnoses came from national health registers. Cox regression was performed to estimate hazard ratios (HR) for dementia.Results: After 17 years of follow-up, 1,850 dementia cases were identified. Short (≤ 6 hours) and extended (> 9 hours) time-in-bed (TIB) compared to the middle reference group (HR=1.40, 95% CI=1.06-1.85, HR=1.11, 95% CI=1.00-1.24, respectively) and rising at 8:00AM or later compared to earlier rising (HR=1.12, 95% CI=1.01-1.24) were associated with higher dementia incidence. Bedtime, sleep quality, restorative sleep, and heavy snoring were not significant predictors. Findings stratified by baseline cognitive status indicated that the association between short TIB and dementia remained in those cognitively intact at the start.Conclusions: Short and extended TIB as well as delayed rising among older adults predicted increased dementia incidence in the following 17 years. The pattern of findings suggests that extended TIB and late rising represent prodromal features whereas short TIB appeared to be a risk factor for dementia.
|
|
| 8. |
- Ericsson, Malin, et al.
(författare)
-
Life-course socioeconomic differences and social mobility in preventable and non-preventable mortality : a study of Swedish twins
- 2019
-
Ingår i: International Journal of Epidemiology. - : Oxford University Press. - 0300-5771 .- 1464-3685. ; 48:5, s. 1701-1709
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundDespite advances in life expectancy, low socioeconomic status is associated with a shorter lifespan. This study was conducted to investigate socioeconomic differences in mortality by comparing preventable with non-preventable causes of death in 39 506 participants from the Swedish Twin Registry born before 1935.MethodsChildhood social class, own education, own social class and social mobility were used as separate indicators of socioeconomic status. These data were linked to the Swedish Cause of Death Register. Cause of death was categorized as preventable or non-preventable mortality according to indicators presented in the Avoidable Mortality in the European Union (AMIEHS) atlas. Using Cox proportional hazard models, we tested the association between the socioeconomic measures and all-cause mortality, preventable mortality and non-preventable mortality. Additional co-twin control analyses indicated whether the associations reflected genetic confounding.ResultsThe social gradient for mortality was most prominent for the adult socioeconomic measures. There was a social gradient in both preventable mortality and non-preventable mortality, but with an indication of a moderately stronger effect in preventable causes of death. In analyses of social mobility, those who experienced life-time low socioeconomic status (SES) or downward social mobility had an increased mortality risk compared with those with life-time high SES and upward social mobility. Adjustments for genetic confounding did not change the observed associations for education, social class or social mobility and mortality. In the co-twin control analyses of reared-apart twins, the association between childhood social class and mortality weakened, indicating possible genetic influences on this association.ConclusionsOur results indicate that there is an association between low adult socioeconomic status and increased mortality independent of genetic endowment. Thus, we do not find support for indirect social selection as the basis for mortality inequalities in Sweden
|
|
| 9. |
- Finnes, Anna, et al.
(författare)
-
Cost-Effectiveness of Acceptance and Commitment Therapy and a Workplace Intervention for Employees on Sickness Absence due to Mental Disorders.
- 2017
-
Ingår i: Journal of Occupational and Environmental Medicine. - 1076-2752 .- 1536-5948. ; 59:12, s. 1211-1220
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: The aim of this study was to evaluate cost-effectiveness of Acceptance and Commitment Therapy (ACT) and workplace dialogue intervention (WDI), both as stand-alone interventions and in combination, compared with treatment as usual (TAU), for employees on sickness absence with mental disorders.METHODS: Employees (n = 352, 78.4% females) on sickness absence were randomized to one of four groups. Cost-utility analyses were conducted from a health care perspective and a limited societal perspective.RESULTS: All groups reported significant improvements in health-related quality-of-life (HRQoL) and there were no significant differences in HRQoL or costs between groups. The probability of cost-effectiveness for ACT+WDI was 50% compared with ACT, indicating that both treatment alternatives could be considered equally favorable for decision-makers. TAU and WDI were rejected due to less economic efficiency.CONCLUSION: Adding WDI to ACT cannot be recommended on the basis of our study results.
|
|
| 10. |
- Finnes, Anna, et al.
(författare)
-
Economic evaluation of return-to-work interventions for mental disorder-related sickness absence : two years follow-up of a randomized clinical trial
- 2022
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - : Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - 0355-3140 .- 1795-990X. ; 48:4, s. 264-272
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: The objective was to (i) assess the long-term cost-effectiveness of acceptance and commitment therapy (ACT), a workplace dialog intervention (WDI), and ACT+WDI compared to treatment as usual (TAU) for common mental disorders and (ii) investigate any differences in cost-effectiveness between diagnostic groups.METHODS: An economic evaluation from the healthcare and limited welfare perspectives was conducted alongside a randomized clinical trial with a two-year follow-up period. Persons with common mental disorders receiving sickness benefits were invited to the trial. We used registry data for cost analysis alongside participant data collected during the trial and the reduction in sickness absence days as treatment effect. A total of 264 participants with a diagnosis of depression, anxiety, or stress-induced exhaustion disorder participated in a two-year follow-up of a four-arm trial: ACT (N=74), WDI (N=60), ACT+WDI (N=70), and TAU (N=60).RESULTS: For all patients in general, there were no statistically significant differences between interventions in terms of costs or effect. The subgroup analyses suggested that from a healthcare perspective, ACT was a cost-effective option for depression or anxiety disorders and ACT+WDI for stress-induced exhaustion disorder. With a two-year time horizon, the probability of WDI to be cost-saving in terms of sickness benefits costs was 80% compared with TAU.CONCLUSIONS: ACT had a high probability of cost-effectiveness from a healthcare perspective for employees on sick leave due to depression or anxiety disorders. For participants with stress-induced exhaustion disorder, adding WDI to ACT seems to reduce healthcare costs, while WDI as a stand-alone intervention seems to reduce welfare costs.
|
|
