| 1. |
- Dahl, Emmy, 1982-
(författare)
-
Män pratar miljö : Diskursiva maskuliniteter i mäns samtal om klimatförändringar och miljövänliga resor
- 2011
-
Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap. - Linköping : Föreningen Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 1654-5443 .- 2001-1377. ; :4, s. 109-137
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The fact that actions such as driving, shopping and travellingcontribute to climate change is something that individuals mayregard in various ways. Research indicates that the concern andwillingness of individuals to change their everyday life in order toreduce their impact on the climate might be gendered. Men inSweden appear to be less worried and in addition travel in a lessenvironmentally-friendly way than women. This article investigateslinkages between masculinities, femininities and individuals’ viewson climate change by analyzing focus group conversations withmen. The ways that these men made use of, reproduced or challenged discoursesof masculinities, when positioning themselves in relation toclimate change and sustainable travel, were scrutinized. Threediverse discursive practices were found, each one enabling variousways of positioning regarding the individual’s responsibility fortravelling sustainably. A discourse about men’s affection for carswas used as well as challenged by the men talking about sustainabletravelling. Some men used the discourse in order to justifyunsustainable travelling. Other men used it to position themselvesas different kinds of men. Furthermore, ecofeminist discoursesabout women as having a “closer” relation to the environment ornature as feminine were not recreated during the conversations. Thearticle contributes to a deeper understanding of men’s reasoning onclimate change and sustainable travel. It thus challenges narrowassumptions of men as environmental rouges and masculinity asproblematic in relation to environmental issues.
|
|
| 2. |
- Henriksson, Malin, 1981-, et al.
(författare)
-
Genusdimensioner i svensk kommunal planering och krishantering : En forskningsöversikt
- 2010
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Syftet med denna forskningsöversikt är att genom en litteraturstudie av hur genusteori och genusperspektiv hanterats i forskning om kommunal planering dra lärdomar inför etableringen av ett nytt forskningsfält: genus och klimatanpassning. Den forskning om genus och samhällsplanering som har bedrivits under närmare 40 år kan delas in i fyra olika teman: boende, medborgarinflytande, trygghet, planering och planerings-praktiker. Ett femte tema, kris- och riskhantering, introduceras på grund av dess relevans för forskningsfältet genus och klimatanpassning. Forskningen om boendefrågor har berört olika sätt att organisera bostaden för att svara mot kvinnors behov, men också ifrågasatt kärnfamiljens isolering i samhället. Kvinnors erfarenheter har setts som centrala att utforska, medan mäns erfarenheter osynliggjorts. Gällande medborgarinflytande så sysselsätter forskningen sig med frågan om ifall kvinnors medverkan i planeringsprocesser leder till en annorlunda eller ”bättre” planering. Genom kvinnors medverkan blir planeringen bredare vad gäller perspektiv. Typiska frågor som kvinnor är tänkta att bidra med är barns behov och vikten av att hushållsarbete är praktiskt och enkelt. Kvinnor framställs bitvis som en homogen grupp. Trygghet är ett forskningsområde som har fått stor genomslagskraft i den praktiska samhällsplaneringen. Samtidigt lyfts kritik mot att när trygghet diskuteras så konstrueras kvinnor ofta som rädda. Hur kvinnors rädsla kan synliggöras men samtidigt inte leda till schablonbilder av kvinnlighet är därför en fråga som har uppehållit forskarna inom detta forskningsområde. Ett intresse för hur män hanterar rädsla saknas dock. Forskningen om planering och planeringspraktiker är omfattande. Resultaten pekar emellertid på en ambivalens kring hur mäns och kvinnors erfarenheter av livet i samhället ska betraktas. Finns det en grundläggande skillnad mellan könen eller beror skillnaderna på mäns och kvinnors olika erfarenheter? Tanken om två biologiskt olika kön har historiskt lett till att samhället blir ojämlikt eftersom könen tilldelas olika värden och rättigheter. Att negligera könets betydelse för hur fysiska rum upplevs kan dock innebära att planeringen blir könsblind. Forskningen i sig kan även reproducera bilden av män och kvinnor som olika vilket leder till att planeringen fortsätter att reproducera ojämlikhet. I forskningen om krishantering, risk och kön har genus som social och kulturell konstruktion uppmärksammats. Genus ses som inflytelserikt över hur individer, praktiker och organisationer hanterar och påverkas av kriser och risker. Forskningen är dock inte särskilt omfattande. Mer kunskap om genusaspekter av hur män och kvinnor drabbas av kriser, hur organisationer med ansvar för krishantering präglas och hur risker definieras och värderas efterfrågas. Forskningsöversikten ger överlag anledning att uppmuntra analyser som kan ge en bredare bild av både kvinnors och mäns liv och av olika familjeformer för att på så sätt bryta föreställningen om män respektive kvinnor som homogena grupper. Studier av hur genus skapas och återskapas som en social och kulturell konstruktion kan vidareutveckla fältet. Ett intersektionellt perspektiv kan dessutom synliggöra hur normer för genus, etnicitet, familj, sexualitet, ålder och klass samverkar och bidrar till olika former av exkluderingar och kategoriseringar i samhällsplaneringen.
|
|
