| 1. |
|
|
| 2. |
- Bagerius, Henric, 1974-, et al.
(författare)
-
My Historical Backpack
- 2023
-
Ingår i: The history teacher. - Long Beach, California : Society for History Education. - 0018-2745 .- 1945-2292. ; 56:2, s. 209-231
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Dahl, Izabela A., docent, 1972-
(författare)
-
A History (Re)Interpretation in the Name of Truth : Memory Culture and Cultural Policy in Poland after 1989
- 2023. - 1
-
Ingår i: Democracy - Paradoxes, Changes and New Perspectives Across the Globe. - : IntechOpen. - 9780854661787 ; , s. 1-13
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The focus of this contribution lies in the significance of cultural heritage for various institutional and state actors, and its connection to the well-being of democracy within the country. It is widely acknowledged that Poland, between World War II and 1989, was within the sphere of influence of the Soviet state. Consequently, the teaching and interpretation of history in schools had to adhere to guidelines established by the Ministry of Education. However, the fact that the state retains authority over curricula and syllabi, with specific state institutions responsible for designing the educational program, is generally accepted, and there is a general consensus that in liberal democracies, someone must oversee the school curriculum. At the same time, it is also widely recognized that state institutions and their work on educational policies, as well as the content of education, can be influenced by present political interests. Therefore, the more intriguing question arises: at what point does state influence over the public’s understanding of the country’s history become so significant that it can be considered as state intervention in the national cultural heritage? In other words, when does history in the public sphere become uncomfortably unfamiliar and incomprehensible to generations who have personally experienced the past?
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Dahl, Izabela A., docent, 1972-
(författare)
-
Att göra skillnad : Ingrid Segerstedt Wibergs hjälpverksamhet för flyktingmottagande i Göteborg under andra världskriget
- 2018
-
Ingår i: Allvarligt talat. - Göteborg : Makadam Förlag. - 9789170612589 ; , s. 419-434
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Under andra världskriget var Sveriges gränser svåra att korsa för dem som flydde från nazismens terror. Men bland de i Sverige som aktivt motarbetade nazismen och den restriktiva flyktingpolitiken fanns ett stort engagemang för att hjälpa flyktingar. Många kvinnor deltog. En av de frivilliga hjälparbetarna var Ingrid Segerstedt Wiberg. Som aktivist och senare Göteborgs stads kurator för statslösa flyktingar visade hon betydelsen av enskilda personers konkreta insatser – de kan göra skillnad. I denna artikel framhålls värdet av människors enskilda handlingar, speglade genom Ingrid Segerstedt Wiberg.
|
|
| 6. |
- Dahl, Izabela A., docent, 1972-
(författare)
-
Att göra skillnad : Ingrid Segerstedt Wiberg och hennes insatser för statslösa flyktingar under andra världskriget
- 2018
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kan enskilda personers insatser göra skillnad en tid när det är svårt att leva upp till sina egna moraliska värderingar? Under andra världskriget var Sveriges gränser svåra att korsa för dem som flydde från nazismens terror. Men bland de i Sverige som aktivt motarbetade nazismen och den restriktiva flyktingpolitiken fanns ett stort engagemang för att hjälpa flyktingar. Många kvinnor deltog och en av de frivilliga hjälparbetarna var Ingrid Segerstedt Wiberg. Ingrid Segerstedt Wiberg arbete som aktivist och senare Göteborg stads kurator för statslösa flyktingar står i fokus av detta föredrag.
|
|
| 7. |
- Dahl, Izabela A., docent, 1972-
(författare)
-
Creating of an image abroad : Exhibitions in Sweden coordinated by the Propaganda Department of the Polish Ministry of Foreign Affairs in the late 1950s
- 2019
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- My research focuses the professionalization of the diplomatic affairs between Poland and Sweden in the late 1950s and in 1960s. During the Cold War, soft power was an important persuasive approach to international relations, typically involving cultural influence. At the end of 1950s the Polish Ministry of Foreign Affairs has established so-called Propaganda Department which had the task to create and spread an image of Poland abroad. This presentation will provide some examples of this image by looking at the exhibitions organized in Sweden in the years 1956-1960. It will discuss what kind of image was created and how it was controlled by the Polish authorities.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Dahl, Izabela A., docent, 1972-
(författare)
-
Epistemiskt våld – vad är det?
- 2024
-
Ingår i: Texter om våld. - Örebro : Centrum för våldsstudier, Örebro universitet. - 2004-3775. ; :1, s. 69-79
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Rent praktiskt är inskränkning av en persons handlingsutrymme sällan betraktad som våld, detta eftersom inskränkningarna ofta kan kopplas till sociala och institutionella sammanhang. I det sociala och institutionella sammanhanget tenderar man snarare att tänka på orättvisor än regelrätt våld, orättvisor som kan uppstå överallt. Trots att orättvisor kan uppfattas som våldsamma, uppstår tvivel kring huruvida de verkligen kan betraktas som ett uttryck för våld och i så fall vilken typ av våld det skulle handla om. Våld i sociala och institutionella sammanhang talas i forskningen om i termer av så kallat indirekt våld. Till skillnad mot direkt våld som utförs mellan individer, handlar indirekt våld mer om våldsamma effekter kopplat till hur sociala, statliga eller institutionella strukturer kan verka diskriminerande. Indirekt våld kallas också för strukturellt våld som ålderism, klassism, elitism, etnocentrism, nationalism, speciesism, rasism och sexism, vilka alla kan medföra våldsamma effekter för enskilda individer eller grupper – men där enskilda våldsutövande aktörer är svårare att identifiera. Detta bidrag reflekterar över en typ av strukturellt våld som är kopplad till hur kunskap skapas. Begreppet epistemiskt våld förklaras och konkretiseras med avstamp i ett historiskt exempel som sätter begreppet i ett sammanhang för att tydliggöra vilka uttrycksformer det kan ta.
|
|
| 10. |
|
|
