| 1. |
- Dahlström, Albin, et al.
(författare)
-
Do pupils who report a high degree of social and civic competence in class report less experiences of bullying and sexual harassment?
- 2023
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In order to prevent bullying and sexual harassment at school we have to focus more on the context where these conducts occur and less on individual behaviors. Earlier studies show that schools where pupils report a high degree of participation in the classroom have higher grades and less bulling than other schools and less discrimination in general as well as less psychosomatic symptoms. The definition of participation in this study is measured as aspects of social and civic objectives (Ahlström 2010). There is a need to develop interventions that not only can prevent bullying and sexual harassment IRL, but also different forms of online victimization. The overall aim is to analyze if pupils who report a high degree of participation also report a low degree of online and offline victimization.A web-based questionnaire will be distributed to about 20 schools during January-February 2023. With a calculated response rate of about 80%, the final sample will consist of about 1100 students in grade 9, representing half of the targeted population in a county in Northern Sweden. The questionnaire has a focus on mental health and includes a broad spectrum of online and offline bullying and harassment as well as sociodemographic and school-related variables. Participation is measured with the Social and Civic Objectives Scale (SCOS) constructed from the three dimensions democratic competence, co-operation and communication in the classroom. The results are expected to show that pupils who experience a high degree of participation at school also report a lower degree of online and offline bullying and sexual harassment compared with those who report a low degree of participation. The results in this study can inform schools about the possibilities to work for a positive psychosocial environment in the class and in the school through a pedagogy that not only increases the pupil’s social and civic competence but also decrease the level of different forms of bullying and harassment
|
|
| 2. |
- Dahlström, Helene
(författare)
-
Affordances, Writing tools (digital and pen) and Student agency : A student perspective
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Affordances, Writing tools (digital and pen) and Student agency - A student perspective This paper reports on a multiple methods study of Swedish primary school students´ access to digital tools for writing. The study also explores how students perceive the affordances of digital tools as well as pen and paper tools when creating stories. The results are discussed in relation to the concept of student agency. The research questions were: What access to digital tools do students have and how can the access be understood in relation to student agency?How can the affordances of different tools for writing perceived by the students be understood in relation to student agency? The digital society challenges what is being taught in contemporary education. The debate is often about pen and paper versus digital tools and in what direction teaching is going to change due to this (Linderoth, 2016). But the question about what is being taught, the content of the education, in order to suit contemporary and future society is also important to discuss. When professional writing takes place digitally- in word-processing programs, it would be natural to focus a writing process that students learn as a preparation for their professional lives, including mastery of text editing, and because these word processing programs containing spell checking and grammar control, it means that students can focus more on texts content than its form (Linderoth, 2016). Using technology as tools does not automatically improve the learning, but learning can be seen as something else than it has traditionally done, according to Säljö (2010). He indicates that the competencies necessary in school and in society can no longer be limited to our bodies and mind. The competencies are now to be expressed in the mastery of and in collaboration with external tools. Tools for writing have developed from societal, social and individual needs. Social changes produce other changes as different technological needs (Säljö, 2010, Kress, 2010). Bezemer & Kress (2016) suggests that we ask open questions about gains and losses with current social and digital development. Exploring students' perceptions about the affordances of different writing tools and discuss this in relation to student agency is one step in that direction. Having access and ability to use digital writing tools can be a matter of accessibility and equivalence (Samuelsson, 2014). Writing with digital tools can mean an extended possibility to independently participate in writing activities in the classroom (Agelii Genlott & Grönlund, 2016). Scaffolding tools like computer software can lead to that writers can be able to carry out tasks that would otherwise be beyond his or her normal efforts (Stone, 2002). Handwriting is seen by other researchers as important for the cognitive development, perception and motor action (Mangen, 2016). Based on this contradictory former research, it is important to explore students' perception of the affordances created in the meeting between student and writing tools.Every medium that we use to communicate has affordances. These affordances are to be seen as social and material possibilities and constraints. The media we use and the affordances they offer influences how we make meaning (Adami & Kress, 2010). In this article, affordances are seen as relational (Hutchy, 2001), and are described according to their functionality (Gibson, 1979). The concept of agency refers to student's active participation and ability to act independently in writing activities in a school context (Selander & Kress, 2010; Bezemer & Kress, 2016). When the learner´s agency is in focus, the learner is seen as being able to act independent and able to make choices of their own (Selander & Kress, 2010). MethodBoth qualitative and quantitative methods were used to get a broad and deep understanding of the empirical data. Methods used were a statistical survey and qualitative interviews. This study consists of two strands: a qualitative interview strand and a quantitative survey strand. An affordance analyse were used to interpret the empirical findings from the qualitative interviews. The quantitative survey was analysed using the software program SPSS. Six classes from five different schools located in a community in the middle of Sweden were chosen as an informant group for this study. In total 111 students participated.Expected OutcomesThe students had high access to digital tools for writing at home as well as at school. Students had the highest access to computers, but the majority had to share it with their family. There were a small number of students that did not have access at all to a computer or a tablet. Findings indicate that the most common conditions were that students shared digital tools for writing with the family. This could, in fact, mean that they felt that they got low access to digital tools. Similar findings were found in the school context, students described that even though the school had digital tools, they were not allowed to use them to the extent they wanted to. This can, in relation to students' agency, imply that these students have less agency than those that have their own devices at home or are allowed to use the digital resources for real in school. The empirical findings from the affordance analysis were conducted in two steps. First, the affordances perceived by the students were investigated, followed by an analysis of how that affordance could be understood in relation to student agency. Four affordances emerged when students used digital tools: write-ability, edit-ability, story-telling ability, and accessibility. When using pen and paper as writing tools, two affordances were perceived by the students: In relation to student agency could the affordances of write-ability and edit-ability when writing digitally, for example, mean an increased capacity to communicate and the affordances of individual write-ability mean an increased to develop a personal style. ReferencesAdami, E. & Kress, G. (2010). The social semiotics of convergent mobile devices: New forms of composition and the transformation of habitus. In G. Kress (Ed.), Multimodality. A social semiotic to contemporary communication (pp. 184-197). London: Routledge. AgéliiGenlott, A., & Grönlund, Å. (2016). Closing the gaps: Improving literacy and mathematics by ict-enhanced collaboration. Computers & Education, 99, 68-80.Bezemer, J. & Kress, G. (2016). Multimodality, learning and communication, A social semiotic frame. Oxon and New York: RoutledgeKress, G. (2010). Multimodality: A social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge.Linderoth, J (2016). Lärarens återkomst: från förvirring till upprättelse. Stockholm: Natur och Kultur.Mangen, A. (2016). What Hands May Tell Us About Reading and Writing. Educational Theory, (66) 457-477.Samuelsson, U. (2014). Digital (o) jämlikhet? IKT-användning i skolan and elevers tekniska Kapital. (Avhandling) (nr 23). Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping.Selander, S. & Kress, G. (2010). Design för lärande - ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts. Säljö, R. (2010). Digital tools and challenges to institutional traditions of learning: technologies, social memory and the performative nature of learning. Journal of Computer Assisted Learning, 26(1), 53-64.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Dahlström, Helene, et al.
(författare)
-
Andraspråksstudenters förutsättningar att utveckla akademisk litteracitet inom högre utbildning
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Den så kallade breddade rekryteringen som innebär att Sveriges högskolor och universitet aktivt ska arbeta främjande för att öka tillgången till högre utbildning kan ses som del i att utjämna existerande skillnader mellan inrikes och utrikesfödda svenskars förutsättningar till högre utbildning (Prop. 2001/02:15). För att kunna genomföra och lyckas med en högre akademisk utbildning förväntas studenter behärska det akademiska språket, vilket kan vara utmanande beroende på språklig bakgrund och tidigare skolgång. För studenter som har svenska som sitt andra språk kan detta vara särskilt utmanande (Blomström & Wennerberg, 2021). På så vis uppstår en klyfta mellan förutsättningar att erövra akademisk litteracitet (AL) mellan förstaspråksstudenter och andraspråksstudenter (Melander et al. 2022). Det finns även en klyfta mellan vad lärare förväntar sig av studenterna när de börjar i högre utbildning och nybörjarstudenters prestation gällande det akademiska skrivandet (Hardy & Clughen, 2012). Detta pågående projekt riktar sig mot förutsättningar för andraspråksstudenter att erövra AL och därmed öka möjlighet till att lyckas i högre utbildning. Projektet förväntas kunna bidra med kunskap om hur studenter med svenska som sitt andra språk kan ges mer likvärdiga förutsättningar att lyckas med akademiska studier. Detta är i förlängningen dels gynnsamt för de enskilda studenternas möjligheter att utbilda sig inom akademin och dels för samhället i stort då såväl studentgrupp som gruppen verksamma lärare breddas och blir mer heterogen. Projektet inriktar sig på lärarstudenter, men resultaten är relevanta för annan akademisk utbildning då AL är i fokus inom all högre utbildning. I förlängningen är det av yttersta vikt att lärare kan vara förebilder för framtidens barn, elever och föräldrar med olika förstaspråk. Syftet är att öka kunskapen om och förståelsen för hur studenter med svenska som andra språk upplever sina förutsättningar att bli akademiskt litterata i högre utbildning. • Hur beskrivs studenters utbildningsbakgrund? • Vilka förutsättningar för att utveckla AL beskriver studenterna att de fått från sin tidigare utbildningsbakgrund? • Vilka förutsättningar för att utveckla AL beskriver studenterna att de får i nuvarande utbildning? Vi har genomfört 20 individuella intervjuer med studenter i lärarutbildning som har svenska som sitt andra språk. Studenterna kommer från olika delar av världen och har varit olika lång tid i Sverige. De har varierande bakgrund gällande grundutbildningsstudier, eventuella tidigare akademiska utbildningar och föräldrars utbildningsnivå. En tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006) har genomförts. Då studien är pågående kan vi i nuläget presentera preliminära resultat. I maj när konferensen genomförs är studien färdig och vi kan delge vad som framkommit. Det preliminära resultatet visar att de flesta studenter uttrycker att det inneburit svårigheter att läsa och skriva akademiska texter, särskilt i början av studierna. Detta gäller även de med tidigare akademiska studier bakom sig. De beskriver olika strategier för att förstå och utveckla akademiska texter exempelvis att söka artiklar på sitt första språk inom samma område. Andra resultat rör huruvida studenterna använder sitt första språk som resurs och vad de upplever som fördelar och brister i sin nuvarande utbildning. Många önskar en förberedande utbildning om akademisk litteracitet som inkörsport till studierna. 19 Vår preliminära slutsats är det finns en potential som inte tas tillvara gällande andraspråksstudenters tidigare erfarenheter och resurser. Här väcks en undran om lärarutbildningen skulle kunna förändras för att bättre ta tillvara denna potential och då skapa bättre studieförhållanden för att i förlängningen bättre möta upp uppdraget om breddad rekrytering, vilket skulle gagna såväl studenterna som samhället i stort. Referenser Blomström, & Wennerberg, J. (2021). Akademiskt läsande och skrivande (Andra upplagan). Studentlitteratur. Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101. doi: 10.1191/1478088706qp063oa Hardy, C. & Clughen, L. (2012). Writing in the Disciplines: Building Supportive Cultures for Student Writing in UK Higher Education [Elektronisk resurs]. Emerald Publishing Limited. Mellander, E. Gustafsson, J-E., Lind, P., & Sundberg, G. (2022). ”Sverige måste krympa kunskapsgapet bland vuxna”. Dagens nyheter, 2 maj. Regeringskansliet. Prop. 2001/02:15. Den öppna högskolan
|
|
| 5. |
- Dahlström, Helene
(författare)
-
Digital writing tools from the student perspective : Access, affordances, and agency
- 2019
-
Ingår i: Education and Information Technologies. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1360-2357 .- 1573-7608. ; 24:2, s. 1563-1581
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Along with digital development, new possibilities for communicating have emerged. The younger generation has adopted these new possibilities to a great extent. In order to be able to utilise the opportunities offered by digital tools when writing, access to digital tools is essential. Schools need to develop a writing education that meets students’ contemporary writing needs. In considering this, it is important to learn more about the gains and the losses in digital writing. The purpose of this study was to understand and discuss the relation between students’ digital access, students’ per- ceived affordances with digital writing, and student agency. The methods used were a statistical survey and qualitative interviews. Six classes from five different schools located in a municipality in the middle of Sweden were chosen as an informant group. The results indicate that the most common condition concerning students’ digital access was that students shared digital tools for writing with their families. An analysis of affordances was carried out to interpret the empirical findings from the qualitative data. Affordances that emerged were: write-ability, edit-ability, story-telling ability and accessibility. In addition, the ways in which digital access and the affordances per- ceived can be related to student agency were analysed. The main conclusion was that given the conditions of digital access and opportunities to practice, the affordances of digital writing can increase student agency. In turn, this suggests that writing education that focuses on student agency can contribute to equity in writing activities.
|
|
| 6. |
- Dahlström, Helene, 1965-
(författare)
-
Digitala verktyg i läs och skriundervisningen
- 2015
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Abstract Presentationen består av två delar. Inledningsvis presenterar jag metod och resultat från en tidigare skriven magisteruppsats, vidare vill jag delge konferensdeltagarna mitt nuvarande forskningsintresse, forskningsfrågor och val av metod till en kommande doktorsavhandling. Det övergripande syftet med magisteruppsatsen var att undersöka om alternativa verktyg bidrar till inkludering för elever i läs och skrivsvårigheter. Ett av resultaten som framkom var att elever som hade tillgång till datorer som alternativ till bok och penna vid läs och skrivaktiviteter angav en förbättring gällande att följa den ordinarie undervisningen, samt att själva läsandet och skrivandet gick lättare. Om det var en inkluderande lösning gav inte undersökningen ett entydigt svar på. Mitt forskningsintresse handlar nu om hur implementeringen av digitala verktyg till samtliga elever i en klass påverkar läs- och skriv aktiviteterna. Texterna får, via de digitala verktygen en multimodal karaktär som förenas i ett format. Detta format innehåller både text, ljud och bild. Vilken påverkan detta kan ha för elever i läs och skrivsvårigheter är ett, för mig, intressant studieobjekt.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Dahlström, Helene, 1965-, et al.
(författare)
-
Flerspråkiga studenters förutsättningar att utveckla akademisk litteracitet inom högre utbildning
- 2023
-
Ingår i: Litteracitet och lärande i högre utbildning. - Sundsvall : Mittuniversitetet. ; , s. 13-13
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Studier i högre utbildning ställer krav på att studenter förstår och kan skriva akademiskt, vilket för vissa studentgrupper kan vara en extra utmaning som exempelvis de studenter som inte har svenska som sitt första språk (Blomström & Wennerberg, 2021). Det har visat sig att det existerar en klyfta i förutsättningar att erövra akademisk litteracitet (AL) mellan förstaspråksstudenter och flerspråkiga studenter (Melander et al. 2022). Denna pågående studie syftar till att öka kunskapen om och förståelsen för hur studenter med svenska som andraspråk upplever sina förutsättningar att bli akademiskt litterata i högre utbildning. Forskningsfrågor som förväntas besvaras är: Hur beskrivs studenternas utbildningsbakgrund? Vilka förutsättningar för att utveckla AL beskriver studenterna att de fått från sin tidigare utbildningsbakgrund? Vilka förutsättningar för att utveckla AL beskriver studenterna att de får i nuvarande utbildning? Det empiriska materialet består av 20 individuella intervjuer med studenter i lärarutbildning som har svenska som sitt andra språk. En tematisk analys har genomförts. Resultaten visar hur studenterna upplever egna förutsättningar och vilka olika strategier de använder för att förstå och skriva akademisk text. Preliminära resultat indikerar att de flesta studenter upplever svårigheter att läsa och skriva akademiska texter, särskilt i början av studierna. Detta gäller även de med tidigare akademiska studier bakom sig. Vår preliminära slutsats är att dessa studenters beskrivningar och uppfattningar om förutsättningar att utveckla AL kan bidra till utveckling av lärarutbildningen och i förlängningen bättre möta upp uppdraget om breddad rekrytering (Prop. 2001/02:15), vilket skulle gagna såväl studenterna som samhället i stort.Referenser:Blomström, & Wennerberg, J. (2021). Akademiskt läsande och skrivande (Andra upplagan). Studentlitteratur.Mellander, E. Gustafsson, J-E., Lind, P., & Sundberg, G. (2022). ”Sverige måste krympa kunskapsgapet bland vuxna”. Dagens nyheter, 2 maj.Proposition 2001/02:15. Den öppna högskolan. Regeringens proposition, Utbildningsdepartementet.
|
|
