| 1. |
- Antonson, Sivert, et al.
(författare)
-
Importance of social support for hard-of-hearing students in pursuing their "educational careers"
- 2006
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research. - : Stockholm University Press. - 1501-7419 .- 1745-3011. ; 8:4, s. 298-316
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim was to describe different processes in what is termed the “educational career” of hard-of-hearing students. The data comprises narratives from 30 hard-of-hearing former students representing four groups: students from a special school who continued to university education or to employment; students from ordinary schools who continued to university education or to employment. The results indicate that support within the educational experience is of great importance and the social support provided by parents is of crucial importance for a student's educational trajectory or career. This support, in combination with an adjusted school environment, seems to greatly diminish the importance of the hearing impairment. The conclusion is that hard-of-hearing students should not necessarily choose a special school just because of the impairment itself. When the needs of these students are met, there seem to be more accentuated mechanisms in ordinary educational settings than in special schools that promote post-secondary education.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bergmark, Magnus, 1975-
(författare)
-
Integrerade psykosociala insatser : Policy, implementering och praktik i ett komplext verksamhetsfält
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- InledningAlltsedan psykiatrins avinstitutionalisering tog fart under 1980- och 1990-talen har en utveckling av samhällsbaserade psykosociala insatser förespråkats för att erbjuda vård och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Insatserna förväntas bidra till att brukarna får tillgång till effektiv vård och stöd, samtidigt som de inkluderas i samhället. Vidare förutsätts insatserna baseras på kunskap och evidens, samt bygga på brukarens delaktighet och stödja dennes återhämtning. En annan målsättning är att vissa insatser ges i form av integrerade modeller, så att personer ur målgruppen får tillgång till sammanhållet stöd från inblandade myndigheter. Även om Sverige räknas som ett resursstarkt land som har kommit långt på området, så förekommer kritik mot utvecklingen. Kritiken har berört både planering och styrning på politisk nivå, men även utförandet av de insatser som erbjuds till brukarna. Kritiken har bland annat handlat om bristande samverkan mellan landsting och kommuner, och om stora lokala variationer i den erbjudna servicens kvalitet. I den här avhandlingen studeras dels utformningen av policy på området, dels implementering av specifika insatser. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur svenska policymakare på nationell nivå har hanterat utvecklingen av psykosociala insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning, samt att analysera möjligheter och svårigheter för organisationer och personal när det gäller att implementera de insatser som förespråkas av beslutsfattare. De frågeställningar som avhandlingen söker besvara är följande:Hur formuleras policy som syftar till att införa samhällsbaserade psykosociala insatser, och vad kan policyns egenskaper innebära för genomförandet av den?Vilka styrstrategier uttrycks i statliga policydokument?Vad hämmar respektive underlättar implementeringen av föreslagna integrerade psykosociala insatser?Hur kan vi förstå vad som påverkar möjligheten att erbjuda integrerade psykosociala insatser, i termer av lokala förutsättningar och strategier för implementering?MetodPolicy på området studerades genom en studie av tre av de övergripande dokument som beslutats på regeringsnivå de senaste 20 åren. Riktade kvalitativa innehållsanalyser baserade på relevant litteratur genomfördes. Implementering av insatser studerades genom att 15 program följdes under 3 års tid. 14 av dessa arbetade med att implementera arbetsrehabiliteringsprogram utifrån modellen Individual Placement and Support (IPS). Under samma tidsperiod följdes ett team som implementerade den intensiva samordnings-, vård- och stödmodellen Assertive Community Treatment (ACT). För att bedöma verksamheternas följsamhet till modellerna genomfördes programtrohetsskattningar av samtliga program. Data avseende programmens målgrupp samlades också in. Tre IPS-program deltog i en fördjupningsstudie där kvalitativa intervjuer genomfördes med ledare, personal och samverkanspartners. Implementeringen av dessa program analyserades utifrån implementeringsramverket the Consolidated Framework for Implementation Research. Implementeringen av samtliga 14 IPS-program studerades med hjälp av skattningsskalan the Sustainable Implementation Scale (SIS). När det gäller ACT-teamet genomfördes dels kvalitativa innehållsanalyser av djupintervjuer, och dels skattningar av implementeringskomponenter med hjälp av SIS.ResultatPolicy på området har innehållit stora mått av otydlighet och konflikt, både gällande de mål och medel som har formulerats. Regeringen har främst förespråkat så kallade mjuka styrstrategier, vanligen i form av statliga stimulansbidrag. Vissa förtydliganden och konkretioner har skett under tid, vilka ibland går i linje med de internationella rörelserna New Public Management och evidensbaserad praktik. Exempel på försök att strama upp styrningen är målformuleringar som förespråkar riktade och prestationsbaserade stimulansbidrag, samt nationella riktlinjer för att styra utvecklingen mot utvalda specificerade insatser. Trots detta är det fortfarande de berörda myndigheterna som är ansvariga för att välja ut, utforma och implementera psykosociala insatser. På verksamhetsnivå leder detta till att många otydligheter består, vilka ibland är relaterade till svårigheter att avgränsa ansvarsområden och att förändra hindrande regelverk och traditioner. Dessutom förekommer konflikter, exempelvis i form av konkurrerande målsättningar och ojämn resurstilldelning.Studierna av de integrerade modellerna IPS och ACT visar att implementering av dessa är möjlig, även i en sektoriserad välfärdskontext som den svenska. Det finns dock en rad faktorer på såväl organisationsnivå som teamnivå, som försvårar implementeringen. Exempel på dessa är de involverade organisationernas varierande målsättningar och traditioner, regelverkens utformning, samt svårigheter att erhålla långsiktig finansiering. I en del fall beskrivs de arbetssätt som modellerna förespråkar som försvårande, då de upplevs som annorlunda och utmanande för existerande rutiner och uppfattningar om stöd till målgruppen. Ett stort hinder för effektiv implementering är svårigheter att samverka, främst mellan, men även inom inblandade organisationer. De flesta program som lyckades genomföra en hållbar implementering hade personal som var duktiga på att navigera förbi de hinder som orsakades av ogynnsamma regler, och de lyckades även hitta vägar för att etablera samverkan, både horisontellt (med samarbetspartners på samma hierarkiska nivå) och vertikalt (mellan ledning och personal). En verksamhetsledare som har möjlighet att påverka samverkansrelationer i både horisontell och vertikal riktning är gynnande för implementeringen. Andra betydelsefulla komponenter som underlättar implementering är en noggrann planering innan ett program startas, medveten rekrytering av personal, formering av ändamålsenliga styrgrupper, samt att tidigt i processen arbeta strategiskt för att lösa finansieringsfrågan. Även programtrohetsskattningar var betydelsefulla, då de både fungerade som instrument för att identifiera förbättringsområden för programmen, men också hade en legitimerande funktion vid återkoppling till ledningen.SlutsatserDet råder en samstämmighet i övergripande målsättningar som syftar till att utveckla området integrerade psykosociala insatser. På en mer konkret nivå är läget betydligt oklarare, både gällande målsättningar i policy och av vem och hur insatserna ska implementeras. Även om vissa förändringar skett, står regeringen fortsatt för en mjuk styrning vilken lämnar ett stort ansvar till de myndigheter som ska implementera valda insatser. Detta innebär en rad svårigheter för frontlinjepersonalen, vilket leder till att de ofta behöver lägga mycket tid och energi på att hitta vägar för att överkomma dessa svårigheter.I många fall har ledare och personal goda möjligheter att uppnå en hög programtrohet på teamnivå, men för en hållbar implementering krävs det att ett program är väl förankrat både vertikalt och horisontellt. Därför finns ett behov av att forskare och beslutsfattare tar ett tydligare helhetsgrepp, både på området policy och implementering av specifika insatser. Skattningar av programtrohet och implementering kan vara ett stöd i att identifiera vad som fungerar samt vad som behöver förändras i och mellan organisationer. Men för att programmen ska lyckas med en effektiv implementering på organisationsnivå behöver deras legitimitet stärkas vertikalt, och planering för långsiktig lokal finansiering behöver göras i ett tidigt skede.
|
|
| 4. |
- Bhaskar, Roy, et al.
(författare)
-
Metatheory, interdisciplinarity and disability research : a critical realist perspective
- 2006
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research. - : Stockholm University Press. - 1501-7419 .- 1745-3011. ; 8:4, s. 278-297
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Different methodological tendencies within the field of disability research are described, and the reductionism implicit in the historically dominant models is critiqued. The advantages of critical realism over rival metatheoretical positions, including empiricism, social constructionism, neo-Kantianism and hermeneutics, is shown, demonstrating in particular what is called the “double-inclusiveness” of critical realism. A non-reductionist schema for explanation in disability research is established, and the article argues that the phenomenon of disability has the character of a “necessarily laminated system”. The fruitfulness of this approach is then illustrated with an example drawn from the field, and the case for critical realism as an ex ante explicit metatheory and methodology for disability research is further developed. The conclusion reconsiders the nature of metatheory and its role in research.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bohlin, Margareta, 1970-
(författare)
-
Music and risk in an existential and gendered world
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Adolescents in Western society often expose themselves to high levels of sound at gyms, rock concerts, discotheques etc. These behaviours are as threatening to young people’s health as more traditional risk behaviours. Testing boundaries and risk taking are fundamental aspects of young people’s lives and the processes of developing their identities. There is, however, a need to balance reasonable risk taking and risks that can damage health. The aim of Study I was to analyze the relationship between self-exposure to noise, risk behaviours and risk judgements among 310 Swedish adolescents aged 15-20 (167 men/143 women). The adolescents’ behaviour in different traditional risk situations correlated with behaviour in noisy environments, and judgements about traditional risks correlated with judgement regarding noise exposure. Another finding was that young women judge risk situations as generally more dangerous than young men, although they behave in the same way as the men. We suggest that this difference is a social and culture based phenomenon which underlines the importance of adopting a gender perspective in the analysis of risk factors. Adolescents reporting permanent tinnitus judged loud music as more risky than adolescents with no symptoms and they did not listen to loud music as often as those with occasional tinnitus. The aims of study II were to illuminate the complexity of risk behaviour, the meaning and purpose of adolescent risk-taking in both a traditional sense (e.g. smoking and drug use) and in noisy environments (e.g. discotheques and rock concerts), in relation to norms and gender roles in contemporary society. In total, 16 adolescents (8 men/8 women, aged 15-19) were interviewed individually and in focus groups. The interviewees’ responses revealed social reproduction of gender and class. Main themes of the phenomena for both genders emerged: Social identity and Existential identity of risk taking. The descriptive sub themes, however, which together formed the general structure, were rather diverse for men and women. The incorporation of social and existential theories on gender as basic factors in the analysis of attitudes towards risk-taking behaviours is considered to be of utmost importance. Likewise, research on hearing prevention for young people needs to acknowledge and make use of theories on risk behaviour and similarly, the theories on risk behaviour should acknowledge noise as a risk factor. Study III aims to increase the knowledge about young women’s and men’s risk judgement and behaviour by investigating patterns in adolescent risk activities among 310 adolescents aged 15-20 (143 women; 167 men). The Australian instrument ARQ, developed by Gullone et al, was used with additional questions on hearing risks [1] and a factor analysis was conducted. The main results showed that the factor structure in the judgement and behaviour scale for Swedish adolescents was rather different from the factor structure in the Australian sample. The factor structure was not similar to the Australian sample split on gender and there were differences in factor structures between genders among Swedish adolescents. The results are discussed from a gender and existential perspective on risk taking, and it is emphasized that research on risk behaviour needs to reconceptualize stereotypical ideas about gender and the existential period in adolescence. The aim of Study IV was to investigate possible gender differences regarding psychometric scales measuring risk perception in noisy situations, attitudes towards loud music, perceived susceptibility to noise, and individual norms and ideals related to activities where loud music is played. In addition, the purpose was to analyze whether these variables are associated with protective behaviour, e.g. the use of hearing protection. A questionnaire was administered to a Swedish sample including 543 adolescents aged 16 to 20. The result revealed significant gender differences for all the psychometric scales. Furthermore, all psychometric measures were associated with hearing protection use in musical settings. Contrary to previous studies, gender did not solely contribute to any explanation of protective behaviour in the analysis. One conclusion is that although gender does not contribute solely to the explanation of protective behaviour, gender may affect psychological variables such as risk perception, attitudes and perceived susceptibility and these variables may in turn be valuable for decision-making and protective behaviour in noisy situations. Although women tend to be more ’careful’ psychologically, they nevertheless tend to behave in the same way as men regarding actual noise-related risk-taking.
|
|
| 8. |
- Boman, Tomas, 1954-, et al.
(författare)
-
Can people with disabilities gain from education? : Similarities and differences between occupational attainment among persons with and without disabilities
- 2014
-
Ingår i: Work. - : IOS Press. - 1051-9815 .- 1875-9270. ; 49:2, s. 193-204
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: More knowledge is needed of occupational attainment of persons with disabilities, i.e. the relationship between their educational level and their profession, and factors of importance for this relationship.OBJECTIVE: To compare occupational attainment among persons with and without a disability.METHOD: 3396 informants with disabilities and 19004 non-disabled informants participated (control group) in a survey study by Statistics Sweden. The informants with disabilities were divided into six groups.RESULTS: Occupational attainment did not differ between the disability groups, neither between persons with and without a disability. Follow-up analysis showed that men with disabilities with primary or secondary school had an occupation above their educational level to a significantly larger extent than women with disabilities. This pattern was even clearer in comparison with the control group. Persons without disabilities, with secondary or higher education, were more successful in the labor market than persons with disabilities. Occupational attainment increased with age in both groups.CONCLUSIONS: Young women with disabilities who only have primary or secondary education run a higher risk of having a job that is below their educational level than men at the same educational level. This indicates discriminating mechanisms in the society related to gender and ability.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
