| 1. |
- Bergmark, Magnus, 1975-
(author)
-
Integrerade psykosociala insatser : Policy, implementering och praktik i ett komplext verksamhetsfält
- 2017
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- InledningAlltsedan psykiatrins avinstitutionalisering tog fart under 1980- och 1990-talen har en utveckling av samhällsbaserade psykosociala insatser förespråkats för att erbjuda vård och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Insatserna förväntas bidra till att brukarna får tillgång till effektiv vård och stöd, samtidigt som de inkluderas i samhället. Vidare förutsätts insatserna baseras på kunskap och evidens, samt bygga på brukarens delaktighet och stödja dennes återhämtning. En annan målsättning är att vissa insatser ges i form av integrerade modeller, så att personer ur målgruppen får tillgång till sammanhållet stöd från inblandade myndigheter. Även om Sverige räknas som ett resursstarkt land som har kommit långt på området, så förekommer kritik mot utvecklingen. Kritiken har berört både planering och styrning på politisk nivå, men även utförandet av de insatser som erbjuds till brukarna. Kritiken har bland annat handlat om bristande samverkan mellan landsting och kommuner, och om stora lokala variationer i den erbjudna servicens kvalitet. I den här avhandlingen studeras dels utformningen av policy på området, dels implementering av specifika insatser. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur svenska policymakare på nationell nivå har hanterat utvecklingen av psykosociala insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning, samt att analysera möjligheter och svårigheter för organisationer och personal när det gäller att implementera de insatser som förespråkas av beslutsfattare. De frågeställningar som avhandlingen söker besvara är följande:Hur formuleras policy som syftar till att införa samhällsbaserade psykosociala insatser, och vad kan policyns egenskaper innebära för genomförandet av den?Vilka styrstrategier uttrycks i statliga policydokument?Vad hämmar respektive underlättar implementeringen av föreslagna integrerade psykosociala insatser?Hur kan vi förstå vad som påverkar möjligheten att erbjuda integrerade psykosociala insatser, i termer av lokala förutsättningar och strategier för implementering?MetodPolicy på området studerades genom en studie av tre av de övergripande dokument som beslutats på regeringsnivå de senaste 20 åren. Riktade kvalitativa innehållsanalyser baserade på relevant litteratur genomfördes. Implementering av insatser studerades genom att 15 program följdes under 3 års tid. 14 av dessa arbetade med att implementera arbetsrehabiliteringsprogram utifrån modellen Individual Placement and Support (IPS). Under samma tidsperiod följdes ett team som implementerade den intensiva samordnings-, vård- och stödmodellen Assertive Community Treatment (ACT). För att bedöma verksamheternas följsamhet till modellerna genomfördes programtrohetsskattningar av samtliga program. Data avseende programmens målgrupp samlades också in. Tre IPS-program deltog i en fördjupningsstudie där kvalitativa intervjuer genomfördes med ledare, personal och samverkanspartners. Implementeringen av dessa program analyserades utifrån implementeringsramverket the Consolidated Framework for Implementation Research. Implementeringen av samtliga 14 IPS-program studerades med hjälp av skattningsskalan the Sustainable Implementation Scale (SIS). När det gäller ACT-teamet genomfördes dels kvalitativa innehållsanalyser av djupintervjuer, och dels skattningar av implementeringskomponenter med hjälp av SIS.ResultatPolicy på området har innehållit stora mått av otydlighet och konflikt, både gällande de mål och medel som har formulerats. Regeringen har främst förespråkat så kallade mjuka styrstrategier, vanligen i form av statliga stimulansbidrag. Vissa förtydliganden och konkretioner har skett under tid, vilka ibland går i linje med de internationella rörelserna New Public Management och evidensbaserad praktik. Exempel på försök att strama upp styrningen är målformuleringar som förespråkar riktade och prestationsbaserade stimulansbidrag, samt nationella riktlinjer för att styra utvecklingen mot utvalda specificerade insatser. Trots detta är det fortfarande de berörda myndigheterna som är ansvariga för att välja ut, utforma och implementera psykosociala insatser. På verksamhetsnivå leder detta till att många otydligheter består, vilka ibland är relaterade till svårigheter att avgränsa ansvarsområden och att förändra hindrande regelverk och traditioner. Dessutom förekommer konflikter, exempelvis i form av konkurrerande målsättningar och ojämn resurstilldelning.Studierna av de integrerade modellerna IPS och ACT visar att implementering av dessa är möjlig, även i en sektoriserad välfärdskontext som den svenska. Det finns dock en rad faktorer på såväl organisationsnivå som teamnivå, som försvårar implementeringen. Exempel på dessa är de involverade organisationernas varierande målsättningar och traditioner, regelverkens utformning, samt svårigheter att erhålla långsiktig finansiering. I en del fall beskrivs de arbetssätt som modellerna förespråkar som försvårande, då de upplevs som annorlunda och utmanande för existerande rutiner och uppfattningar om stöd till målgruppen. Ett stort hinder för effektiv implementering är svårigheter att samverka, främst mellan, men även inom inblandade organisationer. De flesta program som lyckades genomföra en hållbar implementering hade personal som var duktiga på att navigera förbi de hinder som orsakades av ogynnsamma regler, och de lyckades även hitta vägar för att etablera samverkan, både horisontellt (med samarbetspartners på samma hierarkiska nivå) och vertikalt (mellan ledning och personal). En verksamhetsledare som har möjlighet att påverka samverkansrelationer i både horisontell och vertikal riktning är gynnande för implementeringen. Andra betydelsefulla komponenter som underlättar implementering är en noggrann planering innan ett program startas, medveten rekrytering av personal, formering av ändamålsenliga styrgrupper, samt att tidigt i processen arbeta strategiskt för att lösa finansieringsfrågan. Även programtrohetsskattningar var betydelsefulla, då de både fungerade som instrument för att identifiera förbättringsområden för programmen, men också hade en legitimerande funktion vid återkoppling till ledningen.SlutsatserDet råder en samstämmighet i övergripande målsättningar som syftar till att utveckla området integrerade psykosociala insatser. På en mer konkret nivå är läget betydligt oklarare, både gällande målsättningar i policy och av vem och hur insatserna ska implementeras. Även om vissa förändringar skett, står regeringen fortsatt för en mjuk styrning vilken lämnar ett stort ansvar till de myndigheter som ska implementera valda insatser. Detta innebär en rad svårigheter för frontlinjepersonalen, vilket leder till att de ofta behöver lägga mycket tid och energi på att hitta vägar för att överkomma dessa svårigheter.I många fall har ledare och personal goda möjligheter att uppnå en hög programtrohet på teamnivå, men för en hållbar implementering krävs det att ett program är väl förankrat både vertikalt och horisontellt. Därför finns ett behov av att forskare och beslutsfattare tar ett tydligare helhetsgrepp, både på området policy och implementering av specifika insatser. Skattningar av programtrohet och implementering kan vara ett stöd i att identifiera vad som fungerar samt vad som behöver förändras i och mellan organisationer. Men för att programmen ska lyckas med en effektiv implementering på organisationsnivå behöver deras legitimitet stärkas vertikalt, och planering för långsiktig lokal finansiering behöver göras i ett tidigt skede.
|
|
| 2. |
- Bohlin, Margareta, 1970-
(author)
-
Music and risk in an existential and gendered world
- 2011
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Adolescents in Western society often expose themselves to high levels of sound at gyms, rock concerts, discotheques etc. These behaviours are as threatening to young people’s health as more traditional risk behaviours. Testing boundaries and risk taking are fundamental aspects of young people’s lives and the processes of developing their identities. There is, however, a need to balance reasonable risk taking and risks that can damage health. The aim of Study I was to analyze the relationship between self-exposure to noise, risk behaviours and risk judgements among 310 Swedish adolescents aged 15-20 (167 men/143 women). The adolescents’ behaviour in different traditional risk situations correlated with behaviour in noisy environments, and judgements about traditional risks correlated with judgement regarding noise exposure. Another finding was that young women judge risk situations as generally more dangerous than young men, although they behave in the same way as the men. We suggest that this difference is a social and culture based phenomenon which underlines the importance of adopting a gender perspective in the analysis of risk factors. Adolescents reporting permanent tinnitus judged loud music as more risky than adolescents with no symptoms and they did not listen to loud music as often as those with occasional tinnitus. The aims of study II were to illuminate the complexity of risk behaviour, the meaning and purpose of adolescent risk-taking in both a traditional sense (e.g. smoking and drug use) and in noisy environments (e.g. discotheques and rock concerts), in relation to norms and gender roles in contemporary society. In total, 16 adolescents (8 men/8 women, aged 15-19) were interviewed individually and in focus groups. The interviewees’ responses revealed social reproduction of gender and class. Main themes of the phenomena for both genders emerged: Social identity and Existential identity of risk taking. The descriptive sub themes, however, which together formed the general structure, were rather diverse for men and women. The incorporation of social and existential theories on gender as basic factors in the analysis of attitudes towards risk-taking behaviours is considered to be of utmost importance. Likewise, research on hearing prevention for young people needs to acknowledge and make use of theories on risk behaviour and similarly, the theories on risk behaviour should acknowledge noise as a risk factor. Study III aims to increase the knowledge about young women’s and men’s risk judgement and behaviour by investigating patterns in adolescent risk activities among 310 adolescents aged 15-20 (143 women; 167 men). The Australian instrument ARQ, developed by Gullone et al, was used with additional questions on hearing risks [1] and a factor analysis was conducted. The main results showed that the factor structure in the judgement and behaviour scale for Swedish adolescents was rather different from the factor structure in the Australian sample. The factor structure was not similar to the Australian sample split on gender and there were differences in factor structures between genders among Swedish adolescents. The results are discussed from a gender and existential perspective on risk taking, and it is emphasized that research on risk behaviour needs to reconceptualize stereotypical ideas about gender and the existential period in adolescence. The aim of Study IV was to investigate possible gender differences regarding psychometric scales measuring risk perception in noisy situations, attitudes towards loud music, perceived susceptibility to noise, and individual norms and ideals related to activities where loud music is played. In addition, the purpose was to analyze whether these variables are associated with protective behaviour, e.g. the use of hearing protection. A questionnaire was administered to a Swedish sample including 543 adolescents aged 16 to 20. The result revealed significant gender differences for all the psychometric scales. Furthermore, all psychometric measures were associated with hearing protection use in musical settings. Contrary to previous studies, gender did not solely contribute to any explanation of protective behaviour in the analysis. One conclusion is that although gender does not contribute solely to the explanation of protective behaviour, gender may affect psychological variables such as risk perception, attitudes and perceived susceptibility and these variables may in turn be valuable for decision-making and protective behaviour in noisy situations. Although women tend to be more ’careful’ psychologically, they nevertheless tend to behave in the same way as men regarding actual noise-related risk-taking.
|
|
| 3. |
- Ehn, Mattias, 1972-
(author)
-
Life Strategies, Work and Health in People with Usher Syndrome
- 2020
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Introduction: People with Usher syndrome (USH) have an inherited disorder causing congenital deafness or hearing loss combined with progressive vision loss and, in some cases, balance problems. Previous research has shown that people with USH have poor physical and psychological health. Research has, however, demonstrated that there are in-group health differences that have not yet been explored and that there is a lack of studies on life strategies as well as health in relation to working life.Aim: The aim was to explore the relationship between work and health in people with USH1 and 2 and to explore the experiences of life strategies in people with USH 2.Methods: A quantitative and a qualitative explorative design was employed comprising two cross-sectional studies of the relationship between work and health in people with USH2 (n=67) and USH1 (n=47). The third study, of life strategies, comprised focus group interviews with people with USH2a (n=14) analyzed by content analysis. The fourth study explored the lived experiences of working life by interviewing people with USH2 (n=7) using an interpretative phenomenological approach.Results: Study 1 and 2 demonstrated significant differences in health between working and nonworking people. Nonworking people showed significantly poorer health. In study 3, a variety of strategies to prevent and resolve challenges in life, as well as to comfort oneself was identified. The lived experiences of working life in people with USH2 (study 4) disclosed feelings of satisfaction, striving towards a work life balance. Work also disclosed feelings of limitations and uncertainty about the future.Conclusion: The results, which are discussed in relation to the Meikirsh model of health, demonstrated a complexity. Individual life strategies, psychological flexibility and environmental aspects, such as social determinants have to be considered to receive a comprehensive picture of the relationship between work and health in people with USH. This thesis provides new insights into the health of people with USH.
|
|
| 4. |
- Germundsson, Per, 1956-
(author)
-
Lärare, socialsekreterare och barn som far illa : om sociala representationer och interprofessionell samverkan
- 2011
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The aim of the thesis is, through use of the theory of social representations, to increase knowledge about the meeting between social workers and teachers, as professional groups, during collaboration with regard to the target group, children at risk. The thesis intends to capture the parties’ perceptions of one another and of that about which they are cooperating, as well as to discuss possible consequences of these perceptions in the context of interprofessional collaboration on children at risk. Empirical data was collected through an association study. The informants consisted of 200 teachers and social workers who had participated in various collaborative projects concerning the target group of children at risk. The study shows that the two professional groups have similar representations of children at risk. The social workers’ representations of the teachers are mostly positive, but the teachers are perceived, in many cases, to lack knowledge about social workers and their field of expertise. Teachers’ representations of social workers are colored to a much greater extent by negative associations. The negative image is primarily related to social services as an organization, not to social workers as individuals. In relation to the specific area of interprofessional collaboration on children at risk, the study indicates that the involved parties’ social representations play a significant role in the collaboration process. The research of this thesis has shown that the theory of social representations provides an effective framework for the study of the collaborating professionals’ group perceptions of one another and of children at risk. A preliminary model that seeks to illuminate the role of social representations, trust, and communication in the collaborative process has been presented.
|
|
| 5. |
- Granberg, Sarah, 1973-
(author)
-
Functioning and disability in adults with hearing loss : the preparatory studies in the ICF Core sets for hearing loss project
- 2015
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Hearing loss (HL) is a health condition that affects more than 360 million people worldwide. The findings from previous research point at the adverse relationship between adults with hearing loss and important aspects of everyday life such as social relations, communication and work-related tasks. However, the overall picture concerning the functional and disabling aspects of adults with HL re- mains incomplete. To identify the functional and disabling aspects, a conceptual and/or theoretical framework is required. The International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) offer a multidimensional framework based on bio-psycho-social assumptions about health. In previous research inves- tigations in which the ICF has been used, some utility problems in the linking (relating) of data to the classification have been highlighted.The aims of the present thesis were to explore the areas of functioning and disability of relevance for adults with HL and to explore how audiological data can be linked to ICF. The aims were explored by applying the methodology of the ‘interdisciplinary evidence-based approach to functioning and disability in adults with HL’, acknowledging the merging of three perspectives designated the Researcher, the Patient and the Professional perspective. Four studies that focus on the three perspectives were conducted. All results were linked to the ICF classification. The results were merged into a model designated ‘the integrative model of functioning and disability in adults with HL’.When the three perspectives were linked, the results revealed several aspects of relevance for the target group. Bodily (individual) dimensions, such as hear- ing, auditory perception, memory, attention, energy, and emotions, were acknowledged. Aspects of everyday life such as conversations, the usage of communication strategies, family relationships and work, were highlighted. Influential environmental factors, such as noise, assistive technical devices, the design of public buildings, social support and the attitudes of people in the envi- ronment, were also identified. In conclusion, interactions seemed to be vital as almost all identified aspects highlighted or were tied to this dimension of human functioning. Further, concerning the linking of the data it was acknowledged that the ICF and the research area of adult HL do not fully comply. Suggestions for improvements in future revisions of the ICF were highlighted and discussed.
|
|
| 6. |
- Gustafsson, Johanna, 1975-
(author)
-
Supported employment i en svensk kontext : förutsättningarnär personer med funktionsnedsättning når,får och behåller ett arbete
- 2014
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The overall aim of this thesis is to discover, to value and to explain, if and why Supported Employment functions in a Swedish context and to also highlight those mechanisms which provide meaningful conditions within that context, when a person with a disability reaches, procures and retains employment. The empirical part consists of four studies that examine (1) whether SE has an effect on the employment rate, disposable income and sum of allowances, (2) the employer´s perspective of employing people with disabilities, (3) how employers perceive support from SE in the employment process and (4) how employees with disabilities perceive their work situation and social inclusion in the workplace. The studies within the thesis show that in a Swedish context, SE is encompassed by norm structures, production structures and economical structures which affect conditions for people with disabilities to reach, procure and retain employment. Supported Employment’s mode of practice and the ability to meet, co-exist and co-operate with these social structures has, in many ways, affected the prerequisites for people with disabilities to reach employment. These structures do not in themselves however, constitute a sufficient frame of ideas to enable an understanding of how SE works in a Swedish context, or how to explain the factors that affect conditions when people with disabilities reach, procure and retain employment. In the qualitative studies, trust features prominently and is considered an important mechanism in holding the process together.
|
|
| 7. |
- Möller, Kerstin, 1950-
(author)
-
Impact on participation and service for persons with deafblindness
- 2008
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Persons with deafblindness experience difficulties in daily life and they experience service to sometimes barrier. The overall aim of this thesis is therefore to discover, evaluate and explain: 1. mechanisms that might have impact on participation restrictions for people who have visual and hearing impairment i.e. deafblindness and 2. mechanisms that might barrier service to these people. Service is used as an umbrella term for health care, education and certain service for persons with disabilities. Materials from multiple sources have been used: literature (Study I No 96 papers). Interviews (Study I and V) with 32 and 3 adults with deafblindness respectively. Questionnaires (Study II and III): answered by 33 and 34 adults and youth with deafblindness. Patient records (Study IV and V): records from 9 and 3 adult females with USH I respectively. Materials mostly retrospectively cover the period from 2005 and about 40–50 years. Both quantitative and qualitative methods were used. International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) were consequently used as a framework to describe as well as a tool to analyze mechanisms. Further, the Ecological approach, Disability as a laminated system and Life course approach were used in order to evaluate and explain mechanisms. The conclusions that can be drawn from an ecological, laminated and life course approach are: Participation restrictions for people with deafblindness are far-reaching and are embedded in a complex process of interaction between the person with deafblindness and the environment. Services entail systematical barriers. In order to improve service it is extremely important to understand the role of participation restrictions in deafblindness. Primary activity limitation is to not see and hear enough for comprehension. Hence, not taking part in the visible and audible world is primary participation restriction. Performing activities without basic information includes risk. One important aspect of deafblindness is exposure. Persons with deafblindness require rehabilitation in a life perspective. In order to increase people’s participation and protection requirement of individually adapted support and assistive devices is necessary. ICF and the UN convention support service alterations.
|
|
| 8. |
- Simmeborn Fleischer, Ann, 1956-
(author)
-
”Man vill ju klara sig själv” : Studievardagen för studenter med Asperger syndrom i högre utbildning
- 2013
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- SammanfattningSedan början av 2000-talet har det skett en markant ökning av studier gällande barn och ungdomar och Autism. Dock är det så att den mesta forskningen fortfarande är inom det medicinska området. Endast ett fåtal av studierna rör vuxna med Asperger syndrom (AS) som studerar på högskola/universitet. Samtidigt sker en ökning av personer med AS som söker högre utbildning såsom högskola/universitet, vilket gör forskning gällande personer med diagnosen AS högaktuell. Antalet studenter med kognitiva funktionshinder, dit AS räknas, som sökt pedagogiskt stöd på högskola/universitet i Sverige, har ökat från 1 427 studenter 2010 till 1 943 studenter 2012. När man studerar på högskola/universitet så finns det pedagogiska stöd att tillgå, och till vardagen finns Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) som personer med AS har möjligheter att söka stöd genom. Personer med AS kan ibland ha svårt att utnyttja stödsystem som kräver att man själv identifierar och uttalar sina behov av stöd. Denna avhandling fokuserar på personer med AS i högre utbildning och stöd.I doktorsavhandlingen ingår två studier: Studie I som är en fallstudie och Studie II, som är en enkätstudie. Bindningspunkten för studierna är studenter med AS som fått pedagogiskt stöd i sin utbildning vid högskola/universitet.Studie IStudie I består av en fallstudie (Merriam, 1994, 2009; Patton, 2002) som innefattade tre fall. Studien redovisas i artikel I och II, där artikel I bygger på studenternas berättelser och artikel II på anhörigas och samordnares berättelser. Insamlandet av data har byggt på berättelser genom samtal (Doecke, Brown, & Loughran, 2000; Hydén & Brockmeier, 2008; Johansson, 2005; Skott, 2004). Valet av berättelser som metod, innebär att man som forskare fokuserar på att få möjligheter att lära känna en annan person, få kunskap om denna persons erfarenheter, känslor och förväntningar. För att säkerhetsställa undersökningens validitet, användes triangulering mellan tre olika källor: intervjuer med studenter, anhöriga och samordnare. Urvalet av högskola/universitet gjordes med avsikten att inkludera högskolor/universitet från olika delar av Sverige, olika stora högskolor/universitet med olika studieinriktningar.Syfte med Studie I är att undersöka hur studenter med AS i högre utbildning beskriver och förstår sin livshistoria och sin studievardag, vilket redovisas i artikel I och i kappans resultat. Anhöriga är en central resurs för personer med AS. Därför undersöks i den andra artikeln hur anhöriga uppfattar sina barns eller syskons studier och det stöd de tidigare fått i skolan och på högskola/universitet. I artikeln redovisas även hur man upplever det pedagogiska stöd som högskola/universitet erbjuder. Samordnare för studenter med funktionshinder har en central roll i vilka pedagogiska stöd som beslutas att students ska få, därför är det också av vikt att undersöka hur samordnare beskriver den stödverksamhet som finns på högskola/universitet. Även detta redovisas i andra artikeln samt i kappans resultat.Vid insamling av data var fokus på studenternas berättelser om sin studievardag och hur de beskrev sina skolerfarenheter, från förskola fram till högskola/universitet samt hur de såg på sin framtid (Hydén & Brockmeier, 2008). Vid samtalen med anhöriga och samordnare använde forskaren sina yrkeserfarenheter som berör AS, diagnossättande, mediciner, lagar och forskning samt personliga erfarenheter. De anhöriga som intervjuades bestämdes av studenterna och bestod av en mamma, en pappa och en syster. Samordnarna bestod av de som arbetade på den högskola/universitet som studenten studerade på.Samtalsmanual har använts som stöd vid varje samtal. Totalt har tolv samtalsmanualer använts. Samtalens längd för studenterna varierade mellan 1 timma och 4 minuter till 4 timmar och 50 minuter. Samtalens längd varierade mellan 1 timma och 10 minuter till 3 timmar och 23 minuter för de anhöriga. Samtalens längd varierade mellan 1 timma och 13 minuter till 3 timmar och 40 minuter för samordnare. Varje samtal anpassades helt efter varje anhörigs och samordnares intresse av att vilja samtala. De tre fallbeskrivningarna omfattade femton transkriberade samtal: tre vardera för varje student, en för vardera anhörig och en för vardera samordnare. Första steget i analysen var att forskaren läste igenom det transkriberade materialet kring varje student upprepade gånger så att en känsla för helheten uppstod. Vid tredje genomläsningen gjordes noteringar i form av nyckelord som beskrev innehållet. Därefter plockades de meningar ut som innehöll information som byggde på nyckelorden och var relevanta för frågeställningarna. Den omgivande texten togs med så att sammanhanget kvarstod, det bildade meningsbärande enheter. De meningsbärande enheterna i samtalstexterna kondenserades i syfte att korta ner texten men ändå behålla innehållet. De kodades därefter och grupperades i kategorier som återspeglade det centrala budskapet i samtalen i relation till studenterna. Samma process gjordes med de anhörigas och samordnarnas transkriberade material.I Studie I framkom det att studenter med AS ofta behöver stöd i sin studievardag, det vill säga både i studierna och i vardagslivet, för att klara sina studier. Personer med AS har en kognitiv funktionsnedsättning som kan ge svårigheter i deras studievardag, och de har ofta en nedsatt förmåga att beskriva sina svårigheter och kan därför inte alltid redogöra för vilka behov de har. När man söker stöd bygger ansökan på att man själv kan beskriva sina behov av stöd och framför allt välja bland de stöd som finns utifrån det behov och de svårigheter man har, det vill säga man ges en stor valfrihet. För studenter med AS kan detta bli till en stor svårighet då de ofta inte själva vet vilka stöd de har behov av och vad de olika stöden skulle innebära för de studiesvårigheter de har. Studenterna i studierna angav att när de fick stöd hade de svårt att förstå hur stödet skulle fungera och hur det skulle kunna förbättra deras studier, och att det pedagogiska stödet i stället blev till ytterligare ett hinder, som tog tid och fokus från studierna. Stödinsatsen med vidhängande valfrihet kan ses som ett uttryck för en ekvifinalitet: stödsystemet har designats för att ge olika funktionshindrade samma möjlighet, och utgångspunkten är att valfrihet är bra för alla. Många av studenterna har beskrivit att de känner sig socialt begränsade och har kommunikationssvårigheter och de upplever att de är stigmatiserade och känner sig alienerade.I analysen av studenternas beskrivning av sin livshistoria och studievardag framstod två teman, Kamp och Utanförskap. Anhöriga beskrev att kraven på fokusering, både på vardags- och studentaktiviteter, blev övermäktiga för deras barn eller syskon. De kunde se att deras barn eller syskon hade svårigheter med att planera inköp av exempelvis mat, att laga mat, att tvätta och sköta andra vardagsrutiner i hemmet. Samordnare för studenter med funktionshinder utryckte att även om de kunde se att studenter hade problem med vardagsrutiner i hemmet, kunde de inte ge något stöd för detta. De hade också svårt att erbjuda stöd i vissa studietekniska frågor. Samordnarna beskrev att det är svårt att ställa frågor om en students funktionshinder, diagnos och livssituation och att det är svårt att få grepp om vilket stöd som skulle kunna bli bra för varje enskild student.Sammantaget så har det framkommit att studenter med AS har behov av både pedagogiskt stöd och stöd i vardagsrutiner och det framkom också i studierna att de olika stöden behöver samordnas så att studenter med AS erhåller stöd i hela studievardagen. Det framkom också att det finns behov av ett kunskaps- och kommunikationsverktyg för framför allt samordnare och studenter. Detta verktyg skulle kunna användas av samordnare och student så att en tydlig agenda upprättas och följs vid samtalen och beslut om vad eller vilka pedagogiska stöd som studenten skulle kunna få som stöd i studierna.Studie IIStudie II består av en enkätstudie, bestående av 55 frågor med både öppna och slutna svarsalternativ, riktat till studenter med AS, studenter med rörelsehinder (RH) och studenter med hörselnedsättning (HN). Även i denna studie står studenter med AS i fokus, men med mer generell frågeställningar: Hur beskriver studenter med AS, RH och HN upplevda problem, erhållet stöd och upplevt stöd? Finns det skillnader och likheter mellan dessa tre grupper av studenter? Resultatet redovisas i artikel III samt kappans resultat.Syftet med studie II är också att undersöka vilka karaktäristika för studenter med AS som kan identifieras och bedömas som så viktiga att de med stöd av Internationella klassifikation för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa kan behöva ingå i ett code set. Resultatet redovisas i artikel IV samt i kappans resultat. Under arbetet med Studie I uppkom funderingar på om det fanns studentgrupper med andra funktionshinder som har samma erfarenheter som studenter med AS. Därför utökades urvalet till studenter RH och HN. Studie II var beskrivande med en mixed methods design. Den första delen hade en huvudsakligen kvantitativ ansats med data insamlade via en enkät. Till enkätstudien tillfrågades alla högskolor/universitet om de var intresserade att delta i undersökningen. Det var 14 samordnare på 12 högskolor/universitet som tackade ja till att medverka och de tillfrågade sedan de studenter som kunde vara aktuella att medverka i undersökningen. Respondenter blev 34 studenter som studerade vid 12 svenska högskolor/universitet, 16 studenter med AS, 11 med RH och 7 med HN. Eftersom endast 34 stu
|
|
| 9. |
- Strindlund, Lena, 1973-
(author)
-
The Social Dynamics of Labor Market Inclusion
- 2020
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Labor market inclusion is a complex assignment that takes place through a dynamic interaction between unemployed individuals from vulnerable groups, several authority actors and employers.The overall aim of this thesis was to explore the social dynamics of labor market inclusion, with a particular focus on integration, from the perspectives of employers and authority actors. Three empirical studies have been conducted focusing on different perspectives and integration challenges, using various forms of qualitative methods and theoretical approaches.Study I was a qualitative phenomenographic interview study of employers’ perspectives on labor market inclusion and intersectoral integration. The study showed that employers’ views are multifaceted and can be categorized as constrained, independent, and conditional, and can be understood through a complex internal relationship between conceived individual-, workplace- and authority-related aspects in relation to the themes of trust, contribution, and support (paper I).Study II was a two-year longitudinal case study of an interorganizational integration project, focusing on the authority actors’ perspectives. Through ethnographic fieldwork and a practice-theory approach, two divergent rationalities (an empowerment rationality and a coordinating rationality) were identified within the project organization, and four central concepts were highlighted – communication, trust, structure, and steering – contributing to a collapse in integration (paper II). The dysfunctional group processes were further analyzed with the theory of negative effects of social capital and shadow organizing, summarized as three social dynamics: insulation, homogenization, and escalating commitment (paper III).Study III was a one-year longitudinal case study of a municipal intraorganizational integration project focusing on the perspectives of both authority actors and municipal employers. This study combined ethnographic field work with the theory of social representations, which visualized three different representations among the different professional groups – individual-, employer-, and political-oriented – which contributed to creating tensions within the project, identified as incomprehension, power struggles, expectation gaps, and distrust (paper IV).By studying two labor market inclusion projects through shadow organizing, the thesis has revealed a complex and dynamic interplay between the various views of the actors involved, as well as social processes within the project organizations and organizational aspects, referred to as social dynamics. These social dynamics constitute the key concepts in this thesis, contributing understanding about how integration and organization work within labor market inclusion projects, or rather, what makes them fail. Three social dynamics were identified: multiple and conflicting views, grouping processes, and power struggles.Greater knowledge and awareness of these complex and social dynamics of labor market inclusion may contribute to better preparedness when organizing integration projects. The results suggest that by identifying and addressing the multiple views characterizing integration projects and not letting incomprehension dominate, the destructive social dynamics may not be given as much space, or may even be avoided, which may stimulate a willingness to integrate rather than the opposite.
|
|
| 10. |
- Boström, Katrin, 1955-
(author)
-
Living with deteriorating and hereditary disease : experiences over ten years of persons with muscular dystrophy and their next of kin
- 2005
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The overall aim of this thesis was to elucidate haw persona with muscular dystrophy (MD) and their next of kin experience and describe their daily lives over the last ten years. MD is a group of inherited disorders characterised by muscular weakness caused by muscle wasting. Both qualitative and quantitative methods were used. Forty-isx individuals with MD and 36 next of kin were interviewed (Studies I, III, IV). Both groups completed the questionnaire Subjective Quality of Life (SQoL), (Study V). Persons with MD also completed the questionnaires Sickness Impact Profile and Self-report ADL (Study II). The interviews were subjected to qualitative content analysis. The persons with MD described the change from being independent to being an individual in need of assistive devices and/or personal support to manage activities of every day life (StudyI). Besides muscular weakness persons with MD have hte strain it means to have a hereditary disease, which also affects the family (Study III). The deterioration during a decennium was primarily with regard to ambulation. The number of persons walking without assistive devices has decreased from 40 to 23 and that of those working has almost been halved, from 21 to 11 (Study II). Next of kin have a special vulnerability in form of an emotional and practical lonliness in addition to actual and anticipatory losses. The relationship was described as related to obligation and/or love. To have an orientation towards tasks (obligation) was linked to a feeling of being weighed down by demands, while having an orientation towards relationship (love) was linked to a feeling of quality in life (Study IV). The persons with MD scored lower on most items in the SQoL than the next of kin (Study V). Patients without a partner scored lower on QoL as a whole than those with a partner. Those with an early onset of disease scored lower on personal economy. Next of kin who gave daily help assessed their relationships to friends lower than those who gave weekly help (Study V). This thesis provides knowledge of the trajectory with MD over time on the basis of a ten-year follow up. It also broadens the knowledge of how the hereditary aspect is experienced both by those with MD and their next of kin. How the next of kin of adult persons with MD experience their situation is an issue that has been overlooked in previous research.
|
|
