| 1. |
- Erlandsson, Kerstin, 1961-, et al.
(författare)
-
Development of a tool to analyse what resources are needed to implement a midwife-led care framework : the MIDWIZE conceptual framework
- 2022
-
Ingår i: Sexual & Reproductive HealthCare. - : Elsevier BV. - 1877-5756 .- 1877-5764. ; 33
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: A midwife led care project targeting to decide what to do to achieve the SDG 2030 in maternal and child health, made a project team develop a tool to analyse what health care systems need, to adopt the MIDWIZE Conceptual Framework. The MIDWIZE Conceptual Framework wish to introduce the comprehensive midwifery-managed care provided women in Sweden to other countries, regions, and units where the framework is not fully applied.METHODS: In order to determine what resource needs would have to be met to improve midwife led care, a tool was developed using Delphi study technique.RESULTS: Using Delphi study technique together with on-site visits to two Sub-Saharan African countries, members of a project team went to Ethiopia and Uganda, where they visited governments, clinical or educational institutions and together with African leaders developed availability and efficiency of a tool to determine resource needs.CONCLUSION: If at some future time, a single country, region or unit, might want to use the tool for quality improvement purpose of midwife led care, then the tool might aid in taking the first step to determine what resources might be required and what changes might be recommended as concerns policy at the clinical or educational institution level that are part of already existing health care structures.
|
|
| 2. |
- Stenklo, Katarina, et al.
(författare)
-
Chlorite dismutase from Ideonella dechloratans
- 2001
-
Ingår i: Journal of Biological Inorganic Chemistry. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0949-8257 .- 1432-1327. ; 6:5-6, s. 601-607
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Chlorite dismutase has been purified from the chlorate-metabolizing bacterium Ideonella dechloratans. The purified enzyme is tetrameric, with a relative molecular mass of 25,000 for the subunit, and contains about 0.6 heme/subunit as isolated. Its catalytic properties are similar, but not identical, to those found for a similar enzyme purified earlier from the bacterium GR-1. The heme group in Ideonella chlorite dismutase is readily reduced by dithionite, in contrast to the GR-1 enzyme, and redox titration gave a value of -21 mV for the midpoint potential at pH 7. The heme group has been characterized by optical and EPR spectroscopy. It is high-spin ferric at neutral pH, with spectroscopic properties similar to those found for cytochrome c peroxidase. In the alkaline pH range, a low-spin compound is formed. A 22-residue N-terminal amino acid sequence has been determined and no homologue has been found in the protein sequence databases.
|
|
| 3. |
- Abbafati, Cristiana, et al.
(författare)
-
- 2020
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Ahamed, MT, et al.
(författare)
-
MethPed: an R package for the identification of pediatric brain tumor subtypes
- 2016
-
Ingår i: Bmc Bioinformatics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2105. ; 17:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: DNA methylation profiling of pediatric brain tumors offers a new way of diagnosing and subgrouping these tumors which improves current clinical diagnostics based on histopathology. We have therefore developed the MethPed classifier, which is a multiclass random forest algorithm, based on DNA methylation profiles from many subgroups of pediatric brain tumors. Results: We developed an R package that implements the MethPed classifier, making it easily available and accessible. The package can be used for estimating the probability that an unknown sample belongs to each of nine pediatric brain tumor diagnoses/subgroups. Conclusions: The MethPed R package efficiently classifies pediatric brain tumors using the developed MethPed classifier. MethPed is available via Bioconductor: http://bioconductor.org/packages/MethPed/
|
|
| 5. |
- Ahlberg, Kerstin, et al.
(författare)
-
Elevrespons på bloggen
- 2013. - 1
-
Ingår i: Meningsskapande fritidshem. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144083278 ; , s. 81-113
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De äldre barnen på fritidshemmet är i fokus i detta kapitel, som behandlar barns lärande vid inkludering av visuella uttryck i den pedagogiska verksamheten. Vi lät elever i tolvårsåldern inspireras att samtala om bilder och multimodala texter via en digital utställningsplats. Det övergripande syftet med vår studie var att stärka barnens förmåga att återkoppla och reflektera kring egna och andras arbeten och på så sätt öka deras förståelse både för bildskapande och för de kunskapsområden som varit föremål för deras studier. Olika temaarbeten har följts under en längre tid - projekt som äger rum i skolans sammanhang men i kapitlet diskuteras som idéer för möjligt samarbete mellan lärare på fritidshem och i skolmiljön. Konkreta exempel från barnens arbete och process varvas i kapitlet med teorier och begrepp in området visuell gestaltning och estetiska lärprocesser.
|
|
| 6. |
- Allerup, Jonas, et al.
(författare)
-
Snabbstatistik - preliminär skattning av utsläpp av växthusgaser 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket har uppdragit åt SMED att utföra preliminära skattningar av utsläpp av växthusgaser 2014 för publicering i maj 2015. Med tanke på den korta tidsfristen och den i vissa fall begränsade tillgången till uppdaterade indata levereras skattningarna med en något annan sektorsindelning än till ordinarie rapportering. Utsläppen redovisas i kt CO2-ekvivalenter totalt samt per sektor enligt den modifierade sektorsindelningen. Metodiken baseras i huvudsak på SMED 2012 och 2006 års rapporterings- och metodriktlinjer från UNFCCC och IPCC. Förutsättningarna och metodvalet skiljer sig åt mellan olika sektorer. För utsläpp från energiproduktion och transporter samt i viss mån industriprocesser och avfallsförbränning har data avseende 2014 funnits tillgängliga och utnyttjats. Utsläpp från jordbruk och avfallshantering exklusive förbränning har skattats genom framskrivning av tidigare års utsläpp med linjär regression. Resultatet av beräkningarna visar att Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 2014 var 53 888 kt CO2-ekvivalenter exklusive utrikes transporter. Det innebär en minskning med 3 procent jämfört med 2013 års utsläpp enligt Sveriges submission 2015. Totalt 82 procent av utsläppen har beräknats baserat på uppdaterade data avseende 2014. Resultatet är preliminärt och 2014 års utsläpp kommer att revideras till ordinarie submission 2016. Inga osäkerhetsskattningar har gjorts.Tidigare års preliminära uppskattningar av utsläppen har legat cirka en procent lägre än det slutgiltiga resultatet för aktuell submission. Detta kan ge en grov fingervisning om den förväntade avvikelsen från den slutgiltiga skattningen.
|
|
| 7. |
- Anderhag, Per, et al.
(författare)
-
Syften och tillfälligheter i högstadie- och gymnasielaborationen : en studie om hur elever handlar i relation till aktivitetens mål
- 2014
-
Ingår i: NorDiNa. - : University of Oslo Library. - 1504-4556 .- 1894-1257. ; 10:1, s. 63-76
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purposes and contingencies in the lower and upper secondary school labStudies have shown that students’ awareness of the goals and purposes of the laboratory activity is important for their possibility to participate in and learn from the activity. While practical activities often have been considered to be a central part of science education, relatively few studies have examined laboratory work in situ. In this paper we addressed these issues by examining (a) what purposes are distinguished when students’ work with a laboratory assignment and (b) how these purposes are made continuous with the teacher’s aim with the assignment. The data was based on classroom observations from two ordinary laboratory settings, one from a chemistry class in lower secondary school and one from a physics class in the natural science programme in upper secondary school. Although both student groups acknowledged their teacher’s intentions with the practical and could act towards the more student centered purposes of the activity, e.g. describe what happens with the copper and measure the speed of a small vessel respectively, there were differences regarding the possibilities the students had to act toward the activity’s final aim. The results showed that these factors can be referred to the amount of purposes introduced by the teacher as well as those that arose because of contingences, and the connection of these purposes to students’ prior experiences.
|
|
| 8. |
- Andersson, Stefan, et al.
(författare)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2019)
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2017, rapporterade i submission 2019. Emissionerna presenteras i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter.Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”topdown”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå. Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå).Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata.Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen.
|
|
| 9. |
- Andersson, Stefan, et al.
(författare)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft under 2017
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2015. Emissionerna presenteras i 45 olika sektorer uppdelade på åtta huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och uppvärmning, Industri (energi och processer), Transporter, Produktanvändning, Avfall och avlopp, Internationell luftfart och sjöfart, Jordbruk samt Arbetsmaskiner. Uppdelningen är förändrad jämfört med föregående år vad gäller industrins utsläpp samt utsläppen från energiförförsörjning, se avsnittet Förändringar i nationella totalemissioner samt sektorsindelning, jämfört med föregående år. De ämnen som ingår är växthusgaser, metaller, partiklar och övriga ämnen, totalt 29 ämnen.Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata.
|
|
| 10. |
- Andersson, Stefan, et al.
(författare)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2018)
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå. Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2016, rapporterade i submission 2018.Emissionerna presenteras i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter. Uppdelningen är förändrad jämfört med föregående år. För huvudsektorn Utrikes transporter fördelas eller redovisas inga växthusgaser geografiskt.Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”topdown”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHIs tekniska system för luftvårdsarbete; Airviro. Ur Airviro exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Emissionerna presenteras även på karta, samt i diagram. Publicering av resultaten sker via www.rus.lst.se. En presentation riktad mot allmänheten ges även på http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/.Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata. Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. Genom retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke-reella trendbrott.
|
|
