| 1. |
|
|
| 2. |
- Carling, Gerd, et al.
(författare)
-
Romer – 500 år i Sverige : språk, kultur, identitet
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Romani chib har talats i Sverige i 500 år. Det är inte ett enhetligt, väldefinierat språk, som man kan skriva en enkel grammatik om. Tvärtom, i Sverige talas en stor mängd väldigt olika varianter av romani chib. Några har talats här länge, andra bara en kort tid.Boken fokuserar på de tre varianter som har talats längst i Sverige: skandoromani, kelderash och kale. Förutom språken behandlar boken talarnas kultur och identitet, såväl historiskt som i nutid.Boken är ett resultat av det nationella ansvar för ämnet romani chib som 2008-2012 låg vid Linköpings universitet. Delar av boken har använts som läromedel på kurser i ämnet vid Linköpings universitet.
|
|
| 3. |
- Carling, Gerd, et al.
(författare)
-
Romer : 500 år i Sverige
- 2016
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Romani chib har talats i Sverige i 500 år. Det är inte ett enhetligt, väldefinierat språk, som man kan skriva en enkel grammatik om. Tvärtom, i Sverige talas en stor mängd väldigt olika varianter av romani chib. Några har talats här länge, andra bara en kort tid.Boken fokuserar på de tre varianter som har talats längst i Sverige: skandoromani, kelderash och kale. Förutom språken behandlar boken talarnas kultur och identitet, såväl historiskt som i nutid.Boken är ett resultat av det nationella ansvar för ämnet romani chib som 2008-2012 låg vid Linköpings universitet. Delar av boken har använts som läromedel på kurser i ämnet vid Linköpings universitet.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Demetri, Mikael, et al.
(författare)
-
Romernas okända kulturarv
- 2011
-
Ingår i: I & M : invandrare & minoriteter. - 1404-6857. ; 38:6, s. 16-20
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
- Demetri, Mikael, et al.
(författare)
-
Romsk kultur på schemat
- 2007
-
Ingår i: I & M : invandrare & minoriteter. - 1404-6857. ; :3, s. 21-24
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Alla romska barn känner sig ännu inte helt hemma i majoritetssamhällets skola med sitt starka fokus på individen. För dem är Roma kulturklass en fristad där de känner sig accepterade och inte ifrågasatta som minoritet.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Rodell Olgaç, Christina, et al.
(författare)
-
Nya perspektiv på romska barns skolgång
- 2010. - 1. uppl.
-
Ingår i: Möten i mångfaldens skola. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144054902 ; , s. 133-155
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Rodell Olgac, Christina, 1948-, et al.
(författare)
-
Romsk brobyggarutbildning med inriktning mot skolan 2012-2015 : Högre utbildning, social mobilitet och interkulturellt kapital
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hösten 2012 fick Södertörns högskola och vi författare till föreliggande studie, Christina Rodell Olgaç och Angelina DimiterTaikon, i uppdrag av Skolverket att innan årets slut utveckla och starta en tvåårig romsk brobyggarutbildning med inriktning mot skolan, en utbildning som avslutades i juni 2015. Utbildningen kom att omfatta 15 romska brobyggare tillhörande olika romska grupper. Dessa var verksamma främst inom skolan i fyra av de fem pilotkommunerna, Luleå, Linköping, Göteborg och Helsingborg, som 2012 utsågs inom ramen för den dåvarande regeringens strategi för romsk inkludering åren 2012-2032. Den femte pilotkommunen Malmö valde att inte delta i just denna utbildningssatsning. Brobyggarna anställdes av kommunerna på heltid med femtio procent av tiden avsatt för brobyggarutbildningen. Utbildningen ägde rum på Södertörns högskola under två och en halv dag i månaden under fyra terminer med 7,5 högskolepoäng per termin, sammanlagt 30 högskolepoäng, motsvarande 25 procents heltidsstudier. Det övergripande syftet med denna studie är att utifrån ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv och ur ett lärarperspektiv beskriva och analysera erfarenheter av just denna romska brobyggarutbildning med inriktning mot förskola, förskoleklass och grundskola. De frågor som studien främst undersöker gäller:Vilka innehållsmässiga och pedagogiska överväganden har funnits bakom brobyggarutbildningen?Vilka svårigheter och/eller möjligheter samt konsekvenser kan en högskoleutbildning få för en romsk brobyggare?Vilka pedagogiska lärdomar kan vi dra av erfarenheterna från utbildningen och implikationer av dessa lärdomar?
|
|
| 10. |
- Rodell Olgaç, Christina, Docent, 1948-, et al.
(författare)
-
Romska modersmålslärare i högre utbildning : Pedagogiska utmaningar och möjligheter
- 2021. - 1
-
Ingår i: Minoritetspedagogik i Norden. - Vasa : Svensk-Österbottniska Samfundet. - 9789526965000 - 9789526913094 - 9789189244085 ; , s. 149-166
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta kapitel riktar sitt fokus mot en uppdragsutbildning av 25 modersmålslärare i romani chib, 11 kvinnor och 14 män från olika romska grupper, vars syfte var att stärka lärarnas kompetens inom professionen. De två frågor som artikeln diskuterar gäller hur de många språkliga varieteterna och variationerna mellan grupperna integrerats i utbildningen och vidare hur en kritisk interkulturell pedagogik kommit till uttryck i den. Det teoretiska ramverk som inspirerat utbildningen grundar sig i kritisk och interkulturell pedagogik samt vidare i kritiska romska studier, ett forskningsfält som utvecklats under senare år. I artikeln diskuteras några exempel på hur utbildningen bland deltagarna bidragit till en ökad förståelse av såväl den egna som andra romska varieteter och fördjupade kunskaper om de olika gruppernas historia och traditioner. Den romska historien med den förföljelse, flykt, marginalisering och antiziganism som minoriteten upplever än idag kopplas samman med specialpedagogiska frågeställningar gällande posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och sekundär traumatisering, frågor som sällan uppmärksammats i relation till romer men en angelägen kunskap för just modersmålslärare i mötet med romska barn och familjer. Vidare problematiseras relationen mellan romer och forskningen om dem genom exempel från två vetenskapliga konferenser i romska studier som lärarna deltog i. Avslutningsvis diskuteras frågan om det lärande som kan uppstå inom ramen för högre utbildning när romska studenter finns närvarande på campus och utmana rådande föreställningar om minoriteten samt möjliggöra interkulturella läroprocesser mellan både romer och icke-romer i högre utbildning.
|
|
