| 1. |
- Donalds, Emilia, et al.
(författare)
-
Nya resmönster efter Covid-19 – Ett nytt sätt för visionärt transportområde?: En litteraturstudie om pandemins långsiktiga påverkan på resande
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens syfte har varit att genom en litteratursammanställning ta reda på hur forskningsområdet har sett att Covid-19-pandemin kan bidra till varaktiga förändringar i resande och transporter. Flera trender etablerades eller förstärktes under pandemin, men det är svårt att med säkerhet avgöra om de kommer hålla i sig. Ett problem som vi har sett är att det finns för lite data för att utveckla nya modeller och prognostiseringar som är trovärdiga. I litteraturen beskrivs de direkta effekterna av digital tillgänglighet kunna minska behovet av en relativt stor mängd resor. Däremot kan de mer svårberäknade indirekta effekterna av digital tillgänglighet ha motsatt effekt på det totala trafikarbetet, genom ökade möjligheter för andra typer av resor och transporter. För att motverka de risker som finns med digital utveckling behöver digital tillgänglighet och anpassade mobilitetslösningar utanför städerna ges större uppmärksamhet och jämlikhet, jämställdhet och demokratiska ideal prägla utvecklingen. De trender i förändrade boendepreferenser som syntes redan innan pandemin har på senare tid förstärkts, vilket gör att landsbygdskommunernas befolkningsminskning kan bli mindre omfattande än väntat. Pendlingskommunernas befolkningsutveckling har visat på en svag uppåtgående trend medan storstäderna ansetts mindre attraktiva att flytta till. Dessa trender kan få betydande påverkan på pendlingstrafiken på lång sikt. Gällande färdmedlens fördelning efter pandemin konstateras att bilen fortfarande dominerar och utgör nästan 80 procent av inrikesresorna. Järnvägsföretagen är hårt drabbade av pandemin och kollektivtrafiken har fortfarande inte återhämtat sig ekonomiskt. Kollektivtrafiken står dessutom inför ytterligare stora utmaningar, såsom lågkonjunktur och ett osäkert omvärldsläge, samtidigt som ett permanent minskat arbetsrelaterade resande till följd av pandemin försvårar för kollektivtrafikens återhämtning. Avslutningsvis har det framtida resandet beskrivits som beroende av hur pandemins destabilisering av tidigare resmönster tas tillvara. I litteraturen diskuteras pandemin som möjlighet för aktörer att förändra gamla mönster och det konstateras att huruvida pandemin resulterar i positiva eller negativa effekter för hållbart resande och transporter är beroende av samlade åtgärder och en aktiv hållbar omställning.
|
|
