| 1. |
|
|
| 2. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2017 : Resursöversikt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter och sju skaldjursarter.Nytt för i år är att vi även beskriver fritidsfisket mer utförligt. Det fisket får allt större betydelse för utvecklingen av många av Sveriges bestånd av fisk- och skaldjur, till exempel sötvattens- och kustlevande arter som abborre, gädda, gös, lax, röding och öring, liksom marina arter som torsk och hummerÖversikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Duberg, Jon, et al.
(författare)
-
Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2017:1. Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002-2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fångsterna under provfisket 2016 skiljer sig en del från tidigare år. Till exempel var den trofiska novån den lägsta och diversitetsindexet var det högsta som uppmätts sedan provfisket startade 2002. Detta kan förklaras av en ökad fångst av arter som inte är rovfiskar, främst abborre som är den dominerande rovfisken i Lagnö.Fångsten av karpfisk, framför allt mört, var också jämförelsevis hög i 2016 års fiske. Under 2015 och 2016 var fångsten karpfiskar för första gången, sedan provfisket i Lagnö inleddes 2002, högre än fångsten av abborre. Orsaken till detta kan vara en kombination av gynnsamma förhållanden för karpfisken (t.ex. nääringsbelastning och minskat predationstryck från rovfisk och möjligen mindre gynnsamma förhållanden för abborren såsom högt fisketryck (framförallt från fritidsfiske) i kombination med en ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv och hög exploatering av lek och uppväxthabitat i Lagnös närområde.Fångsten av stora individer (> 30 cm) har minskat över tid sedan provfisket startade. 2016 fångades det lägsta antalet abborar sedan provfisket inleddes 2002. Vad detta beror på är oklart men kan möjligen kopplas till ökat fisketryck och/eller en ökad naturlig dödlighet.Totalfångsten visar en positiv trend samtidit som antalet fångade arter per år visar en negativ trend, samverkan av dessa trender bidrar till ett ökat diversitetsindex och minskat trofiskt index.De arter där det ses förändringar sedan provfisket startade är strömming och tånglake som visar ökande trender, samt björkna och gädda som visar nedåtgående trender.Två arter som finns på Artdatabankens rödlista har fångats i provfisket; torsk och vimma.Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen längs Sveriges kuster. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Lagnö nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk som ligger på en för hög nivå.Sammanfattningsvis är det värt att notera att om den utveckling vi ser i Lagnö (med färre stora fiskar, färre stora rovfiskar som gädda och gös, ökade nivåer av karpfisk samt färre arter i fångsten) fortsätter så är det oroande och det är en förändring som inte är önskvärd.
|
|
| 5. |
- Duberg, Jon, et al.
(författare)
-
Faktablad - Resultat från övervakningen av kustfisk 2017:2. Vaxholm (Egentliga Östersjön) 2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Vaxholm uppmättes något högre medeltemperatur samt lägre siktdjup och salthalt jämfört med närliggande provfiskestationerna i Lagnö. Det lägre siktdjupet indikerar att Vaxholm kan vara mer påverkat av övergödning än Lagnö.Sammanlagt fångades 13 arter under provfisket 2016. Mört är den vanligaste arten i fångsten (43 procent), följt av abborre, strömming, gers och braxen.Fångsten av stora individer (> 30 cm) domineras av braxen och abborre men även gös och sik förekommer i fångsten. Under provfisket 2016 fångades mer än tre gånger så många stora abborrar (25 cm och över) mot vad som fångades i det närliggande provfiskeområdet Lagnö under 2016. Även fångsterna av gös över 30 respektive 40 cm var högre än i Lagnö.Den totala fångsten av karpfisk i Vaxholm var 28,9 individer per ansträngning vilket är högt jämfört med det närliggande provfiskeområdet i Lagnö.2016 är första året som provfiske utförs i Vaxholm och med anledning av detta är det svårt att dra några slutsatser om fisksamhällets struktur och funktion. Överlag är det dock inga stora avvikelser jämfört med närliggande områden frånsett den höga andelen mört, vilket kan bero på att området runt Vaxholm är näringsrikt. Intressant är även att det fångades förhållandevis mycket stor abborre, detta trots att området är mycket populärt för fritidsfiske.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Duberg, Jon, et al.
(författare)
-
Vaxholm (Egentliga Östersjön) 2016
- 2017
-
Ingår i: Faktablad: resultat från övervakningen av kustfisk.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Karlson, Agnes M. L., et al.
(författare)
-
Nitrogen fixation by cyanobacteria stimulates production in Baltic food webs
- 2015
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 44
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Filamentous, nitrogen-fixing cyanobacteria form extensive summer blooms in the Baltic Sea. Their ability to fix dissolved N-2 allows cyanobacteria to circumvent the general summer nitrogen limitation, while also generating a supply of novel bioavailable nitrogen for the food web. However, the fate of the nitrogen fixed by cyanobacteria remains unresolved, as does its importance for secondary production in the Baltic Sea. Here, we synthesize recent experimental and field studies providing strong empirical evidence that cyanobacterial nitrogen is efficiently assimilated and transferred in Baltic food webs via two major pathways: directly by grazing on fresh or decaying cyanobacteria and indirectly through the uptake by other phytoplankton and microbes of bioavailable nitrogen exuded from cyanobacterial cells. This information is an essential step toward guiding nutrient management to minimize noxious blooms without overly reducing secondary production, and ultimately most probably fish production in the Baltic Sea.
|
|
| 9. |
- Motwani, Nisha H., et al.
(författare)
-
Grazing on cyanobacteria and transfer of diazotrophic nitrogen to zooplankton in the Baltic Sea
- 2018
-
Ingår i: Limnology and Oceanography. - : Wiley. - 0024-3590 .- 1939-5590. ; 63:2, s. 672-686
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Nitrogen-fixing cyanobacteria (NFC) are important primary producers in many freshwater and marine systems, including the Baltic Sea. In this system, NFC circumvent summer nitrogen limitation, while also generating a supply of novel combined nitrogen and thus supporting food webs. Using field observations on zooplankton and phytoplankton development during a growth season in the northern Baltic Proper, we show that cyanobacterial nitrogen is assimilated and transferred to zooplankton via both direct grazing on NFC and indirectly through grazing on picoplankton, such as picocyanobacteria. The key findings supporting these conclusions are: (1) all zooplankton grazers were found to ingest NFC (Nodularia spumigena) and picocyanobacteria (Synechococcus spp.); (2) ingestion of both NFC and picocyanobacteria measured by quantitative polymerase chain reaction analysis was highly correlated with ambient stocks of the respective cyanobacteria; (3) consumption of NFC and picocyanobacteria translated into decreased delta N-15 signature of zooplankton indicative of diazotrophic nitrogen input; (4) growth and reproduction indices in zooplankters were significantly positively related to NFC and picocyanobacteria; and (5) zooplankton biomass was positively related to the increasing nitrogen content of particulate organic matter (POM<10 mu m) and was highest at low POM delta N-15 values; the latter reflected overlap in zooplankton production and diazotroph seasonal dynamics. These findings provide empirical evidence that both NFC and picoplankton are readily ingested and assimilated by zooplankton, albeit with differential effects on growth and recruitment.
|
|
| 10. |
|
|
